All (21084)
Flashcards (10000)
flashcards
Lecture 16 Glycolysis
44
Updated 1m ago
0.0(0)
flashcards
13-16 lecture slides
51
Updated 24m ago
0.0(0)
flashcards
16 - SPECIAL TOPICS
17
Updated 52m ago
0.0(0)
flashcards
Bear set 16 read
17
Updated 1h ago
0.0(0)
flashcards
Chapter 16 Buffers
5
Updated 1h ago
0.0(0)
flashcards
lala added ch 16
151
Updated 1h ago
0.0(0)
flashcards
Macro Chapter 16
27
Updated 1h ago
0.0(0)
flashcards
ch 16
14
Updated 1h ago
0.0(0)
flashcards
Class 16 transcript + slides
40
Updated 2h ago
0.0(0)
flashcards
Lexika 16.
30
Updated 2h ago
0.0(0)
flashcards
Astronomi: Vetenskapen om Universum Geocentrisk vĂ€rldsbild: Jorden anses vara universums centrum och allt kretsar kring jorden. Heliocentrisk vĂ€rldsbild: Beskriver solsystem, att solen Ă€r i centrum, planeter kretsar kring den. Explosion Teorin: Universum uppstod av en jĂ€ttestor explosion för 13,7 miljarder Ă„r sedan, tor pĂ„ Big Bang(den stora smĂ€llen): Explosion av rymden, dĂ„ tid och rum uppstod tillsamman med den Materia ochs strĂ„lning uppstod och spreds → materian bildade grundĂ€mnen(helium och vĂ€te) samt planeter och stjĂ€rnor Solsystemet: 8 planter(4 sten och 4 gasplaneter) + deras mĂ„nar, dvĂ€rg planeter, asteroider och kometer + en sol Solen antas ha ungefĂ€r 4,5 miljarder Ă„r kvar att leva Olika teorier om universums framtid: Big freeze(vĂ€rmedöden): Universum fortsĂ€tter expandera, kallare och gles tills stjĂ€rnbildning upphör Big rip: Expansionen accelererar kraftigt tills stjĂ€rnor och atomer dras isĂ€r Exoplaneter: planeter som kretsar kring andr stjĂ€rnor Ă€n solen, mĂ„nga har upptĂ€ckts, men ej nĂ„got liv Söker i behagliga zoner dĂ€r temperatur ska tillĂ„ta flytande vatten --------- Himlakroppar: Naturliga föremĂ„l i rymden Ex stjĂ€rnor, planeter osv StjĂ€rnor: Lysande klot av het gas (helium och vĂ€te) Föds i en Nebulosa som kollapsar, nĂ€r gravdistion drar ihop → ökar trycket och temperaturen → start kĂ€rnfusion → vĂ€te omvandla till helium = stjĂ€rna Nebulosa(stort gasmoln): BestĂ„r av materia(dam och gas) som dras ihop av gravitationskraft = stjĂ€rna De har en enorm massa StjĂ€rnans livscykel: Föds → Stabilt tillstĂ„nd(gott om brĂ€nsle) → Slut pĂ„ vĂ€te = svĂ€ller upp → Röd superjĂ€tte→ Krymper = Vit dvĂ€rg → svalnar och mörknar Stor/tunga stjĂ€rnors död kan bilda en Supernova: StjĂ€rnas ytter sprĂ€ngs och delas = stark ljusstjĂ€rna Ibland NeutronstjĂ€rna i mitten(liten kompakt himlakropp) SvarthĂ„l: En himlakropp vart stjĂ€rnor pressas samman till en punkt, med en kraftig garvidstion Inga föremĂ„l lĂ€mnar inte ens ljus (oftast först supernova sedan svart hĂ„l) + StjĂ€rnor slĂ€pper gaser och stoft nĂ€r de dör → skapar nya nebulosor (sĂ„ universum kretslopp fortsĂ€tter) Temperatur pĂ„ stjĂ€rnor = fĂ€rg ↓ Vita stjĂ€rnor/dvĂ€rgstjĂ€rnor: Minsta och varmast(10 000 garder) Gula stjĂ€rnor: Temperatur(6000 grader) EX solen Röda stjĂ€rnor/röd jĂ€tte: Störst och har lĂ€gst temperatur (3000 grader) JĂ€ttestjĂ€rnor: StjĂ€rnor större Ă€n solen, lĂ„g temperatur = röda stjĂ€rnor DvĂ€rgstjĂ€rnor: StjĂ€rnor mindre Ă€n solen, hög temperatur = vita stjĂ€rnor EX: Solen, 4,5 miljarder Ă„r gammal(solen strĂ„lar Ă€r ljus/vĂ€rmeenergi frĂ„n fusionen som uppnĂ„r inuti solen) DubbelstjĂ€rnor: 2 stjĂ€rnor rör sig runt varandra / trippelstjĂ€rnor: 3 st StjĂ€rnhopar: MĂ„nga stjĂ€rnor samlade i större grupper StjĂ€rnbilder: MĂ€nniskor som organisera natthimlen med igenkĂ€nnbara mönster’ Astrologi: LĂ€ran att tolka himlakroppar position under mĂ€nsklig födelse, bygger pĂ„ förutsĂ€ttningar och gammal tro ------ LjusĂ„r: StrĂ€ckan ljuset förd pĂ„ ett Ă„r, enheten anvĂ€nd för att ange avstĂ„nd i rymden. Ljus frĂ„n stjĂ€rnor kan ta Ă„r innan de syns pĂ„ jorden EX: PolstjĂ€rnan 780 ljusĂ„r → ljus fĂ€rdats i 780 Ă„r , Solen 8 ljusminuter Triangelmetoden: AnvĂ€nd rĂ€kan avstĂ„nd i rymden Galax: Ett enormt stjĂ€rnsystem, Ă€r universums byggstenar Finns mer Ă€n 100 miljarder galaxer Olika former: Spiral, klot eller ellipsformade Galaktiskt Ă„r: Tid de tar för solsystemet Ă„ ha ett varv runt centrumet av galaxen EX: Vintergatan, spiralformade har ca 200 miljarder stjĂ€rnor Mörk energi: Energi som drar galaxer frĂ„n varandra Mörk materia: Masteri i unver som vi ej ser --------------------- Partiklar, vĂ€rme och tryck: Partiklar: minsta bestĂ„ndsdelarna av materia EX Atomer atomkĂ€rnor - protoner, neutroner(finns kvarkar) och elektroner( Ă€r Leptoner) Fotoner(ljuspartiklar) Elementarpartiklar: Minsta struktur(kan ej delas mer) EX: kvarkar SubatomĂ€ra partiklar: Partiklar mindre Ă€n atom + de som uppbyggda andra partiklar EX: Neutron, proton 118 grundĂ€mnen(94 naturlig) -------- Materia: Allt som vĂ€ger nĂ„got + de innehĂ„ller atomer Massa = Vikt, hur mycket materi ett föremĂ„l innehĂ„ller MĂ€ts i Kg, ton, hg och g Volym: Utrymmet ett tredimensionell föremĂ„l upptar berĂ€knas 2 sĂ€t Bredd x lĂ€ngd x höjd Oregelbundna föremĂ„l: Vatten i mĂ€tglas + lĂ€gg ner föremĂ„let, sedan subtrahera skillnaderna Densitet: Hur sammanpackad ett Ă€mne Ă€r(hur tĂ€t partiklar Ă€r packade) Densitet = massa/volym (p=m/V) → kg/dm3< g/dm3 Densitet avgör flyttnings förmĂ„ga, mĂ„ste ha lĂ€gre densitet Ă€n vatten ---------- VĂ€rme(vĂ€rmeenergi): Total mĂ€ngden energi som överförts pĂ„ grund av temperaturskillnader Temperatur: mĂ„tt pĂ„ hur mycket atomer och molekyler rör sig Absoluta nollpunkten = -273,16 grader Celsiusskalan: oC 2 fixpunkter Vattens frys (0 grader) och kokpunkt (100 grader) Kelvinskalan: UtgĂ„r frĂ„n absoluta nollpunkten(273 grader)som fixpunkt Fahrenheitskalan VĂ€rmeutvidgning: Varma Ă€mne utvidgar sig = tar mer plats = Ă€ndrar volym EX: luftballong(Varma luft lĂ€gre densitet = flyger), Sly Bruk(varmvatten = glas och metall utvidgar sig men metall> glas) Ă€mnen blir kallare = mindre volym och massa Ă€ndras ej = Höger densitet GĂ€ller ej vatten → 4 grader = volymen minst, försĂ€ter till o = större volym = lĂ€gre densitet --------- AggregationstillstĂ„nd: Olika former materia kan fĂ„ beroende pĂ„ tryck och temperatur + de har fasövergĂ„ngar Fast from: Molekyler pĂ„ bestĂ€mda platser och vibrerar EX: is SmĂ€ltning ↓ Stelning/frysning ↑ Flytande from: Molekyler kan rör pĂ„ sig mer fritt EX vatten FörĂ„ngning/avdunstning ↓ Kondensation↑ Gasform: Molekyler rör sig fritt EX: vattenĂ„nga ------- Sublimering: Fast → gas /Disposition: Gas → fats SmĂ€ltpunkt: Temperatur vart Ă€mne fast → flytande (vatten - 100 grader) Kokpunkt: Temperatur vart Ă€mne flytande → gas VĂ€rme sprid pĂ„ 3 sĂ€tt: Ledning: Atomer vibrera och knuffar varandra sĂ„ vĂ€rme sprids Metaller leder vĂ€rme bra EX: silver och koppar TrĂ€, gummi,plast och luft leder vĂ€rme dĂ„ligt Strömning: NĂ€r gas eller vĂ€tska flyttar pĂ„ sig och transportera vĂ€rme med sig Ex: Kastrull → varmt vatten pĂ„ botten= lĂ€gre densitet → byter plat med kallt sĂ„ att de vĂ€rms → sen cirkulerar Element under fönster → vĂ€rmer luft(lĂ„g densitet) → stiger Ă„t taket = kalla luft pĂ„ golvet gĂ„r igenom element → sen cirkulerar StrĂ„lning: VĂ€rme frĂ„n solen transporteras men infraröd strĂ„lning/vĂ€rmestrĂ„lning(kan genom vakuum) Svarta yto fĂ„ngar bĂ€st upp strĂ„lning frĂ„n sol SolfĂ„ngare(vĂ€rmer vatten)och solceller(skapar elektricitet) ---------- Tryck: Hur kraft fördelar sig pĂ„ en yta MĂ€ts i (N/m2)Newton per kvadratmeter = (Pa)Pascal 1N/m2 = 1 Pa / 1 kPa = 1000 Pa Tryck = Kraft/Area → P = F/A Skapas av bĂ„de fasta föremĂ„l, vĂ€tskor och gaser Liten area = Högt tryck EX: Bra knivar, yxor skĂ€r igenom material Stor area = LĂ„gt tryck EX: Bra lĂ„ngfĂ€rdsskidor pĂ„ sjö EX: Ligga ner pĂ„ mage nĂ€r man hjĂ€lper nĂ„gon som hamnat i is - trycket fördel pĂ„ söre area sĂ„ att isen ej spricker mer. Vattentryck: Tryck i vatten, beror pĂ„ vattnets tyngd + hur hög densitet(avgör tyngd EX: hög densitet = stor tyngd = högt tryck) ökar desto djupare man kommer. Manometer: TryckmĂ€tare(mĂ€ter tryckskillnader) Arkimedes princip: Hur krafter pĂ„verka föremĂ„l i vatten, VĂ€tskans lyftkraft Ă€r lika stor som tyngden av vattnet föremĂ„let trĂ€nger undan Höger densitet = större lyftkraft(Ex saltvatten högre densitet Ă€n vanligt vatten = större lyftkraft) Lyftkraften större/lika med föremĂ„lets tyngdkraft = flyter Kommunicerande kĂ€rl: VĂ€tskebehĂ„llare som sitter ihop i botten kommer alltid ha smam vattennivĂ„ Eftersom lufttrycket Ă€r lika pĂ„ alla yto sĂ„ tvingar gravitation de att hamna pĂ„ samma nivĂ„ Ex: LĂ€sa av nivĂ„n i tanken, utnyttjas för att fĂ„ fram vatten till bostĂ€der Vattentorn Ă€r högre Ă€n bostĂ€der = Tryck i vattenledningar, eftersom vatten i rören strĂ€var efter att nĂ„ samma höjd som vattnet i tornet. Lufttryck: Skapas av atmosfĂ€ren(luftlager) har massa som skapar tryck mot jordyta, trycket minskar med höjden Barometer: tryckmĂ€tare(omgivningens luftryck) Normal lufttryck vid havsytan 1013 hP Flygplan: Tryckskillnad mellan vingen över och undersida(formad luft rör sig fortare pĂ„ ovansidan) - snabb luft = mindre tryck översidan = Höger tryck pĂ„ undersidan = vingen tycks upp, pĂ„ grund av den ökade lyftkraften Övertryck: Högre tryck Ă€n lufttrycket i omgivningen Komprimerade gaser: Trycker ihop gas sĂ„ de tar mindre plats + temperaturkĂ€nsliga(gaser utvidgas nĂ€r de blir varmt) EX: CykeldĂ€ck, ballonger, sprejburkar Undertryck: LĂ€gre tryck Ă€n lufttrycket i omgivningen Vakuum: FĂ„/inga luftmolekyler/partiklar alls(sĂ€g tyckte mind Ă€n en tusendel) = Varan lĂ€rare fraktats + dra ej fukt till sig = hĂ„ller bĂ€ttre och lĂ€ngre SĂ€nka gasen temperatur = trycket sjunker -------- Meteorologi: Studerar vĂ€der VĂ€der uppstĂ„ eftersom luft, mark och hav vĂ€rms olika mycket Natur vill utjĂ€mna skillnader i temperatur och tryck → sĂ€tter luft i rörelse = olika vĂ€der Lufttryck: Tyngd av atmosfĂ€rens luft som trycker mor marken Högtryck: luft höger Ă€n omgivning /LĂ„gtryck: luft lĂ€gre Ă€n omgivning Varm luft - lĂ„g densitet → stiger → lĂ„gtryck Luft kyls av atmosfĂ€ren(luftlager, vart vĂ€der bildas) Kall luft - hög densitet → sjunker → högtryck Strömer mellan hög och lĂ„gtryck = vind Sjöbris: Varmare luft snabbare över land Ă€n i vatten, Varm luft stiger över land och ersĂ€tt med kall luft frĂ„n vatten Moln: Fuktig luft stiger och kyls av fĂ„r osynlig vattenĂ„nga högt i atmosfĂ€ren som kondensera = Vattendroppar → samlas och ser ut som moln Regn: vattendroppar slĂ„s ihop - tunga - faller Kalla i moln → iskristaller slĂ„s samman med vattendroppar = regn, snö eller hagel VĂ€xthuseffekten: Solens strĂ„lar vĂ€rmer jorden och jorden skickar tillbaka den som vĂ€rmeenergi(infraröd strĂ„lning). En del stannar kvar i atmosfĂ€ren pĂ„ grund av vĂ€xthusgaserna - nödvĂ€ndigt för liv pĂ„ jorden Orsaker till ökad vĂ€xthuseffekt: FörbrĂ€nning av fossila brĂ€nslen → mer vĂ€xthusgaser - ökar jorden temperatur Ökad konsumtion Avskogning - minskar jorden förmĂ„ga att ta upp koldioxid Industriell processer - slĂ€pper ut vĂ€xthusgaser Vad ökad vĂ€xthuseffekt kan leda till: Jordens medeltemperatur stiger HĂ€ftigare vĂ€der + natruskastofer GlaciĂ€rer smĂ€lter - brist pĂ„ dricksvatten Isar smĂ€lter - havsytan stiger - landomrĂ„den för översvĂ€mningar ---------- Kraft och Rörelse: Likformig rörelse: Rörelse med samma hastighet och riktning, EX: Plan flyger med samma hastighet och trak strĂ€cka. Olikformig rörelse: Rörelse dĂ€r hastighet och riktning Ă€ndras konstant EX: Plans start och landning. Accelererad rörelse: Hastighet ökar konstant Retarderad rörelse: Hastigheten minskar konstant Medelhastighet: hastigheten förĂ€ndras konstant, rĂ€knar man ut genomsnittsfarten. S(strĂ€cka) = V(hastighet) x t(tid) Svt Kraft: Skapar/motverkar en rörelse - fins olika typer har angreppspunkt, storlek och riktning MĂ€ts i N(newton) med hjĂ€lp av Dynamometer(fjĂ€der + krok) Stor tyngd = större kraft / liten tyngd = mindre kraft Gravitationskraft(allmĂ€n): Kraft dĂ€r alla materia med massa attrahera annan materia Tyngdkraft/jordensdargningskraft(spefik): Gravitationskraft som hĂ„ller oss kvar pĂ„ jorden. För att “svĂ€va” mĂ„ste man övervinna tyngdkraften Jordensdragninskarft: 1kg = 10N( 9,8N) MĂ„nens dragningskraft Ă€r 1/6 delas av jorden(mĂ„nens mass 6 gĂ„nger mindre) Tyngd: MĂ„tt pĂ„ hur mcyket gravidstionkarft pĂ„verkar ett förmĂ„l(N) Massa: MĂ„tt pĂ„ hur mycket materia ett nĂ„got innehĂ„ller(kg) ----------- Ex pĂ„ olika sorters kraft ↓ Motkraft: Kraft som motverkar annan kraft Tyngdkraft: kraft som drar till jorden Normalkraft: Motverkar tyngdkraft Friktionskraft: Bromsande kraft, pĂ„verkas av ytan föremĂ„let stĂ„r pĂ„ Dragningskraft: Motverkar frikstionskraft Nettokraft: Skillnaden mellan en kraft och en motverkande kraft --------- Friktion: Bromsande kraft, mĂ€ts i N, motverkar kraft som vill fĂ„ objekt i rörelse. UppstĂ„r: ojĂ€mna ytor greppar tag i ojĂ€mnheterna hos varandra(2 ytor kontakt med varandra) Stor friktion: Bra grepp, bromsar kraftigt(ytor greppar tag) EX: Gummi mot asfalt, bar vid klĂ€ttring osv) Liten friktion: Halt underlag(ytor glider lĂ€tt) EX: skridskor pĂ„ is, Ă„ka skrana, kullager(förmĂ„l 2 metallytor som rör sig med kulor mellan för mindre friktion) -------- Tyngdpunkt: Punkt vart hela objektets mass/tyngd Ă€r samlad Stödyta: Yta föremĂ„l har mot underlaget, stabilitet - (tyngdpunktens lodlinje hamnar inom stödytan) Stödyta ofta större area Ă€n vad de stĂ„r pĂ„ Tyngdpunkten nĂ€rmare marken = större stödyta Tyngdpunkt lĂ€ngre frĂ„n marken = mindre stödyta Lodlinje: TĂ€nkt rĂ€tt linje som gĂ„r igenom jorden medelpunkt NĂ€r man vĂ€lter sĂ„ Ă€r lodlinjen utanför stödytan(tyngdpunktens lĂ€ge ej förhĂ„llande med stödyta) Lod: Verktyg(lina med en tyngd) anvĂ€nds i bygge se till att vĂ€ggar Ă€r raka LuftmotstĂ„nd: Sort friktionskraft, föremĂ„l krokar med luftmolekyler Vakuum: Plats utan luft + luftmotstĂ„nd(tomt pĂ„ atomer) Fritt fall: fall utan luftmotstĂ„nd, om kastar 2 föremĂ„l oavsett form, vikt osv = nudda marken samtidigt Galileo galilei kom pĂ„ terrio - ej utsrutsing att testa Hur föremĂ„l faller: kastar en sten rakt ner samtidigt en rakt fram, vad hĂ€nder? Stenarna landar samtidigt, sten som kastats rakt fram hamnar lĂ€ngre bort( pĂ„verkas av en oberoende kast kraft) pĂ„verkas av tyngdkraft, acceleration + luftmotstĂ„nd(vid lĂ€ngre strĂ€ckor) → nĂ€r luftmotstĂ„nd = tyngdkraften → slutar acceleration → tills den nĂ„r marken Kaströrelse: BĂ„gformad rörelse, föremĂ„l rör sig med jĂ€mn fart fram och sen faller snabbt nĂ€r tyngdkraften drar den tillbaka EX: satellit: MĂ„ste kastat i en kaströrelse med samma form som jorden bĂ„gformade yta + rĂ€tt hastighet och vinkel Satelliten faller hela tiden utan att falla ner pĂ„ jorden(Jorden böjer sig undan) --------- Newtons 3 rörelselagar: Tröghetsprincipen/tröghet: Kroppen vill förbli i vila/likformig rörelse sĂ„ lĂ€nge motverkande krafter = 0(annars Ă€r man i balans) Accelerationslagen: Kraft = Massa(kg) x Acceleration(m/s2)( F = M x A) Lagen om reaktion och morekastion: FöremĂ„l pĂ„verka ett annat med en kraft sĂ„ pĂ„verkar de andr föremĂ„l de första med lika stor men motriktad kraft -------- Centralrörelse: cirkulĂ€r rörelse dĂ€r föremĂ„let cirkulerar kring en central punkt pĂ„ grund av: Centripetalkraft: Kraft som drar föremĂ„l i en cirkulĂ€r rörelse mot mitten, fĂ„r föremĂ„let att Ă€ndra riktning och följa kurvan Centerprikalkarft upphör = Centralrörelsen upphör EX: Åka pulka i centerrörelse, nĂ€r man slĂ€pper, upphör centralkraft = man sĂ€ngs rakt fram För stalierr och mĂ„nen sĂ„ Ă€r deras centrala kraft = tyngdkraft Centrifugalkraft: Fiktiv motkraft mot centripetalkraft, fĂ„ dig ur centrala banan pĂ„ grund av den naturliga trögheten Centrifugering: i tvĂ€ttmaskiner anvĂ€nder centripetalkraft och tröghet Roterar 1200 varv/min dĂ€r vatten och tvĂ€tt pressas mot vĂ€ggar Centripetalkraft hĂ„ller centralrörelse + hĂ„len i trumman suger ut vatten pĂ„ grund av tröghet ----------- Enkla maskiner: Verktyg som behöver lite kraft för stort arbete Följer Mekanikens gyllene regel: Det man vinner i kraft förlorar man i vĂ€g och tvĂ€rtom EX: Lutande planet, skruven, hjulet, hĂ€vstĂ„ngen osv HĂ€vstĂ„ngen bestĂ„r av Vridningspunkt(Punkt som Ă€r stilla och skiljer hĂ€rmar Ă„t) och 2 HĂ€varmar(AvstĂ„ndet mellan vridningspunkt och kraftens angreppspunkt) EX: GungbrĂ€da tynger person nĂ€rmare vridningspunkten + lĂ€ttare person lĂ€nger frĂ„n vrdininpunkten = jĂ€mvikt HĂ€vstĂ„ngsprincipen: Kraften (F1) * StrĂ€ckan (hĂ€varm 1 = L1) = Kraften (F2) * StrĂ€ckan (hĂ€varm 2 = L2) VĂ€nstra vridmomentet/ arbetet (Nm) = Högra vridmomentet / arbetet (Nm) Fysikaliskt arbete: NĂ€r man övervinner en kraft + att föremĂ„l förflyttas Arbete(W) = Kraft(F) i Newton x StrĂ€cka(S) i meter (Work = Force x Stretch) MĂ€ts i enheten newton meter (Nm)(1 Nm = 1 joule) Effekt: Hur snabbt arbete utförs Effekt(W) = arbete(J)/tid(s) Mekanisk energi: Summan av rörelseenergi och lĂ€gesenergi( elektrisk energi rĂ€knas ocksĂ„ med) LĂ€gesenergi och elektriskt energi → rörelseenergi (och tvĂ€rtom) ------------ Ljud/Akustik och Ljus/optik: Ljus fĂ€rdas snabbare Ă€n ljud Ljus: fotoner eller vĂ„grörelse → hastighet pĂ„ 300 000 km/s Synligt ljus: Ljus mĂ€nniskor ser Osynligt ljus: Ljus mĂ€nniskor ej upptar Ex infraröd strĂ„lning, Uv-strĂ„lning och elektromagnetisk strĂ„lning LjuskĂ€lla: NĂ„got som sĂ€nder ut ljus Naturligt ljus/kĂ€lla: EX: sol Artificiell ljus/kĂ€lla: EX: lampa VĂ„r ögon(nĂ€thinnor skickar nervsignaler → hjĂ€rnan skapar bild) upptar ljus som reflekteras pĂ„ föremĂ„l frĂ„n/eller ljuskĂ€llor som sĂ€nder ljus strĂ„lar Reflektion: VĂ„gor(ljus,ljud osv) som studsar tillbaka Ă„t fler hĂ„ll Reflektionslagen: Ljus trĂ€ffar reflekterande ytor har samma infallsvinkel som reflektionsvinkel(mĂ€tt mot rĂ€tvinklig, tĂ€nkt linje normalen) Plan spegel: Platt, skapar verklighetstrogna spegelbilder som Ă€r spegelvĂ€nda(höger och vĂ€nster byter plats) BrĂ€nnpunkt/fokus: Punkt dĂ€r ljusstrĂ„lar mötes efter passerat/reflekterat genom lins/spegel, samlingspunkt dĂ€r ljus reflekteras BrĂ€nnvidd: avstĂ„nd mellan brĂ€nnpunkt och spegel/lins Konkav spegel: InĂ„tbuktande (parallell) ljus strĂ„lar reflekteras Ă„t samma punkt(brĂ€nnpunkten) framför spegeln → ser ut att smalar ljus förstorad(innanför brĂ€nnpunkt) rĂ€ttvĂ€nd bild(lĂ„ngt avstĂ„nd = upp och nervĂ€nd bild(utanför brĂ€nnpunkten) AnvĂ€nds: teleskop, sminkspeglar, parabolantenner(samlar tv/radiosignaler) Konvexa spegel: UtĂ„tbuktande (parallell) ljusstrĂ„lar reflekteras Ă„tt samm punkt(brĂ€nnpunkten) bakom spegel → sprider ljus förminskar, rĂ€ttvĂ€nda bild AnvĂ€nds: gatukorsningar, sidospeglar pĂ„ bilar osv 💡Konvexa vĂ€xer ut pĂ„ mitten -------- Ljus bryts Ă€r nĂ€r ljusstrĂ„lar byter riktning nĂ€r de passerar grĂ€nser mellan 2 Ă€mnen med olika densitet = hastighet mĂ„ste Ă€ndras Tunn → tĂ€tt: Brytningsvinkel mindre Ă€n infallsvinkel(mot normalen) = hastigheten minskas EX: Luft → vatten/glass TĂ€tt → tunn: Brytningsvinkel större Ă€n infallsvinkel(mot normalen) = hastigheten ökar EX: Vatten/glass → luft Totalreflektion: Ljus passerar tĂ€tt → tunt med tillrĂ€ckligt stor infavvinkela = bryts ej utan reflekteras tillbaka(till de tĂ€tare Ă€mnet) Utnyttjas i Fiberoptik(inom sjukvĂ„rd och tv/data signaler) - tunna trĂ„dar av glas dĂ€r ljussignaler skickas i genom - totalreflekteras hela tiden(studsar fram och tillbaka) Optisk fiber kan anvĂ€ndas till: Fiberoptiska kablar(dataöverföring) med ljussignaler omvandlas elektriska signaler och tillbak till ljussignaler = Överför mycket/snabbt/lĂ€ngre Linser: Glass/plastbitar som bryter ljus Finns i glasögon, kameror, mikroskop osv Konvexa linser/samling linser: Buktar utĂ„t och samlar ljusstrĂ„lar Positiv lins Ex +12 = 12 cm brĂ€nnvidd Innanför brĂ€ningspunkt skapas förstorad skenbilder Utanför brĂ€ningspunkten skapas en oftas förminskas verklig bild Utanför alltid upp och nervĂ€nd (beroende pĂ„ avstĂ„nd) Konkav linser/spridningslinser: Buktar inĂ„t och sprider ljusstrĂ„lar Negativ lins Ex -10 = 10 cm brĂ€nnvidd Förminskad och rĂ€tvinklig skenbilder Skenbild: Ser med ögon men finns ej i verklighet --------- Ögon har konvex lins och samlar ljus till bild pĂ„ nĂ€thinnan NĂ€rsynthet: Bra nĂ€ra/dĂ„ligt lĂ„ngt, bilden hamnar framför nĂ€thinnan Behöver konkav linser sprider ljusstrĂ„lar Över/lĂ„ngsynthet: Bra lĂ„ngt/dĂ„ligt kort, bilden hamnar bakom nĂ€thinnan Behöver konvexa linser samlar ljusstrĂ„lar --------- Ex: vitt ljus(solljus) passera genom ett tresidigt prisma delar sig ljuset Spektrum: Ljus delar sig i 7 fĂ€rger(Rött, orange, gult, grönt, blĂ„tt, indigo och violett) FĂ€rgerna samma och samma ordning Vitt ljus innehĂ„ller olika fĂ€rger som bryt olika mytek(har olika vĂ„glĂ€ngder) Rött lĂ€ngst vĂ„glĂ€ng(bryts minst) och violet kortast vĂ„glĂ€ng(bryts mest) RegnbĂ„ge= spektrum, ljus frĂ„n solen trĂ€ffar vattendroppen och sedan en sjĂ€lv StĂ„ med ryggen mot solen Vattendroppar bryter och reflekterar ljus strĂ„lar frĂ„n solen Att den Ă€r en bĂ„ge som har att gör med vinklar NĂ€r solljus trĂ€ffar vissa ytor absorberas andra fĂ€rger upp och reflekterar bara en fĂ€rg. EX grönt löv, mĂ„larfĂ€rg Vit: reflekterar fĂ€rg - Svart: absorberar fĂ€rg ---------- Opolariserat ljus: Ljus som svĂ€nger i olika riktningar Polariserat Ljus: SvĂ€nger bar i en riktning, anvĂ€nds i polaroidglasögon(slĂ€pper igenom polariserat ljus beroende pĂ„ vilket hĂ„ll de gĂ„) Laserljus: BestĂ„r av ljusvĂ„gor med samm vĂ„glĂ€ngder HĂ„lls mer energirik och fokuserad, eftersom strĂ„larna bryt lika mycket AnvĂ€nds för cacerbehnaldig, mĂ€ta avstĂ„nd(Skickar ut ljusstrĂ„lar som reflekterar och Ă„tervĂ€nder + sĂ„ berĂ€knas de med hjĂ€lp av ljuset hastighet) , ta bort tatueringar osv ------- Ljud(Akustik): Vibrationer som knuffar luftmolekyler skapar ljudvĂ„gor fĂ„ngas upp av öronen → trumhinnor att vibrerar och sĂ„ fĂ„ngar hörselnerv up signal → hjĂ€rnan Sprid som FörtĂ€tningar (högre lufttryck → vĂ„gtoppar) och Förtunningar (lĂ€gre lufttryck → vĂ„gdalar) FĂ€rdas ej i vakuum Hastighet 340 m/s i luft - 1500 m/s i vatten (olika i olika material) AvstĂ„nd mellan 2 vĂ„gtoppar/vĂ„gdalar → en svĂ€ngning/ljudvĂ„g Amplitud: hur kraftig svĂ€ngning(ljudvĂ„g) Ă€r/hur stark ljudnivĂ„n Ă€r, mĂ€ts i decibel(dB) Frekvenser: antalet svĂ€ngningar(ljudvĂ„gor)/ per sekund, mĂ€ts i hertz(Hz) MĂ€nniskor hör ljud mellan 20 → 20.000 Hz Infraljud: frekvens under 20 Hz, skapas/hörs flygplan, kraftiga vindar, djur kommunikation osv Ultraljud: frekvens över 20 000 Hz, hörs av djur sĂ„som hundar StĂ€mmas(strĂ€ngar stĂ€lls in i förhĂ„llande till varandra) enkelt verktyg StĂ€mgaffel: slĂ„r den frekvens 44o Hz = normal ton(ettstrukna a) Tonhöjd: mĂ„tt pĂ„ hur ljus eller mörk tonen Ă€r bestĂ€ms av ljudvĂ„gornas frekvens Tonens frekvens beror pĂ„ strĂ€ngens lĂ€ngd, tjocklek och hur spĂ€nd den Ă€r. Tunn, kort och hĂ„rd spĂ€nd strĂ€ng = Ton med kort vĂ„glĂ€ngd + hög frekvens = Höga och ljus toner(diskanttoner) Tjocka, lĂ„ng och löst spĂ€nd strĂ€ng = Ton med lĂ„ng vĂ„glĂ€ngd + lĂ„g frekvens = LĂ„ga och mörka toner(bastoner) Resonans /medsvĂ€ngning: ljudvĂ„gor sĂ€tter andra föremĂ„l i rörelse FörstĂ€rker ljud i akustiska instrument ResonlĂ„da: förstĂ€rk ljud/gör tonen starkare, anvĂ€nd pĂ„ instrument sĂ„som fiol akustiska instrument(ljud naturligt) och elektriska instrument(ljud pĂ„ elektrisk vĂ€g) Varför lĂ„ter samma ton olika pĂ„ olika instrument? Instrument ger övertoner(tillĂ€gsstoner) + grundton = instrument speciella klang MĂ€nniskans frekvensomrĂ„de delas in i 8 oktaver 1 oktav = 8 huvudtoner/ 1 ton i 1 oktav har 2 gĂ„nger sĂ„ hög frekvens som den förra Ultraljud: Högfrekventa ljudvĂ„gor som skapa rörliga bilder av kroppens inre organ AnvĂ€nd inom sjukvĂ„rden, upptĂ€cka njursten, se foster osv LjudvĂ„gor reflekteras(studsar) mot ytor och Ă„tervĂ€nder = fördröjd upprepning av judet ↓ Efterklang: Ljud dröjer kvar i rum efter ljudkĂ€llan tystnat Eko: Tydligt upprĂ€ttande av ljudet Ekolod: anvĂ€nder ultraljudsvĂ„gor för att mĂ€ta avstĂ„nd och avbildad undervattensmiljöer ---------- LjudvĂ„gor fĂ„ngas upp av ytterörat → trumhinnan vibrerar + förstĂ€rks av hörselben → hörselsnĂ€ckan omvandlas till elektriska signaler → hjĂ€rnan 2 öron för att kunna uppfatta vart ljud kommer frĂ„n Höga ljudnivĂ„er kan skada hörsel: Komma frĂ„n, tĂ„g, flygplan, högt ljud i lurar, bullriga byggplatser osv Kan leda till Tinnitus, hör besvĂ€rande, oavbrutet ljud som ej finns Skydda hörseln: Minska ljudnivĂ„n, anvĂ€nda hörselkĂ„por/skydd Ljudisolering: hindra ljud att passer luft genom att anvĂ€nd tunga tĂ€ta material för att bryta vibrationer ---------------- Elektriska kretsar och elektromagnetism: SpĂ€nning: Skillnad i elektriska laddningar mellan 2 pooler/Driver strömmen Stor skillnad = högre spĂ€nning / liten skillnad = mindre spĂ€nning EX: Batter 2 poler minuspol(överskott) och pluspol(underskott) Enhet: V (volt) med voltmĂ€tare (vĂ€gguttag har 230V) Ström: UppstĂ„r nĂ€r elektroner rör sig för att jĂ€mna ut skillnader GĂ„r frĂ„n minus → plus (SĂ€gs gĂ„ frĂ„n plus → minus) Skapa ljus Enhet: A (ampere) med amperemĂ€tare - mA(milliampere) 1A = 1000 mA Resistans: Ämnets förmĂ„gan att leda ström/ skapar elektrisk motstĂ„nd Elektroner svĂ„rt ta sig genom ledare Enhet: Ω (ohm) Liten resistans = strömmen stark(lĂ€ttare för elektroner) Stor resistans=liten ström(SvĂ„rare för elektroner) PĂ„verkas av 4 egenskaper LĂ€ngd, temperatur, material och tjocklek Tunn, lĂ„ng och hög temperatur = stor resistans Tjock kort och lĂ„g temperatur = liten resistans Ohms lag: Visar sambandet mellan ström, spĂ€nning och resistans. U = SpĂ€nning(V) R = Resistans(Ω) I = Ström (A) --------------- Atom: elektrisk neutral(lika mĂ„nga protoner som elektroner) Vissa atomer slĂ€pper ifrĂ„n/drar till sig elektroner Elektriska laddningar: Positiva laddningar(underskott av elektroner) Negativa laddningar (överskott av elektroner) Statisk elektricitet: UppstĂ„r i naturen Obalans mellan elektriska laddningar/nĂ€r de utjĂ€mnas, skapas av friktion(en sidan överskott och andra underskott av elektroner) EX: Åska(elektrisk fenomen) - elektrisk spĂ€nning, mellan moln och mark - Molnet(neder - negativt och över positivt) = Blixt(skillnad stor) - marken positiv(stor skillnad) = blixt slĂ„r ner + tar alltid kortaste vĂ€gen Skydd: Var ej högst punkt, var i bil(plĂ„t) Åskledare: UppfĂ„ngare av metall (högsta punkt) - Nedledare av koppar nedĂ„t - Jordledare av tjock koppar leder blixt i marken Athrerear: 2 olika laddningar dras till varandra Repellera 2 lika laddningar stöter bort varandra Stor elektrisk skillnad som jĂ€mnas ut = liten stöt -------------- Elektrisk krets: Är en sluten krets med ledre och komponenter(bater, lamap, strömbrytar osv) som lĂ„ter ström flöda Ledare: Ledare ström, EX: metaller - silver, koppar och guld Varför metall? - fria valenselektroner = snabb transport och kan hĂ„lla vĂ€rme bra Isolatorer: Leder EJ ström, EX: glas, plast porslin osv Kopplingsschema: Förenklad ritning av en elektrisk krets OBS: ström anges frĂ„n plus till minus Resistorer: Ökar resistans = minskad ström Fast resistor: bĂ€stemd restitasn/Variabla resistor: variera resitsans Seriekoppling: Koplas i efter varnadra i en enda sluten krets En lamp/komponent gĂ„r sönder/tas ut - fungerar resten ej Lampan: svagt ljus SpĂ€nning fördelas Batterier: SpĂ€nningen= summan av batteriets spĂ€nning - lampan starkt under kort tid Parallellkoppling: Allt kopplas till samm spĂ€nningskĂ€lla med egna kerstar Lampa/komponent ej fungera - fungerar resten fortfarande(egen sluten kerts till strömkĂ€llan) lampan: lyser stark under kort tid Lika stor spĂ€nning Batterier: SpĂ€nningen densamma - lampan svagt under lĂ„ng tid ------------ Kortslutning: NĂ€r strömmen tar fel vĂ€g(ström tar oftast den kortaste vĂ€gen) Ske avsiktligt eller oavsiktligt = kan leda till eldsvĂ„da SĂ€kringar(nya)/proppar(Ă€lder): Bryter ström nĂ€r den blir för stark Löser ut = allt kopplat till den slocknar eller stannar Anledningar: Kortslutningen eller överbelastning(För mĂ„nga aprater till smma sĂ€kring) Ström farligt - leda till muskelsmĂ€rtor, andningsbesvĂ€r osv - Kroppen resistans avgör hur stark strömmen blir Skyddsjordade kablar: sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rd finns i flest elektriska apparater 3 sladdar: n3 skyddsjordledare: kopplad till metallhölje och Ă€r gul grön randig = ströme ej gĂ„r igenom kroppen - ström leds genom skyddsjordsledaren till jord Obs: För att de ska fungera mĂ„ste bĂ„de uttag och appart vara skyddsjordade Jordfelsbrytare: Bryter ström pĂ„ brĂ„kdelen av en sekund. -------- Energiprincipen:Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas Elektrisk energi - StrĂ„lningsenergi VĂ€rmeenergi - Kemisk energi Mekanisk energi(lĂ€ges/rörelseenergi) - KĂ€rnenergi LĂ€tta att transporter energi (genom elnĂ€t) Nackdel: en del försvinner i form av vĂ€rmeenergi samt elektrisk energi svĂ„r att lagra Elenergi i sverige kommer frĂ„n Vatten, vind och kĂ€rnkraftverk Förnybara energikĂ€llor: Naturreser som stĂ€ndigt Ă„terkommer, EX: vattenkraft, solenergi, vindkraft Solenergi, positivt direkt frĂ„n sol, negativt dyrt installera/skapa solceller, sĂ€llsynta material → lĂ„nga transporter Elektrisk Effekt(p): Hur snabbt energi omvandlas och arbete utförs MĂ€ts i W(watt) 1W = 1 joule/s Effekt(W) = Energi(Joule)/tid(s) (elektrisk)Effekt(W) P = U(spĂ€nning) x I (Ström) Totala elektrisk förbrukning/energi = Effekt(kW) x Tid(h) = Kilowattimmar(kWh) ------------ Magnetism: Fysikaliskt fenomen, nĂ€r materialen utövar attraktiva eller repulsiva krafter pĂ„ andra material(magnetiska egenskaper) Magnet: Delas i 2 = 2 nya magneter med NordĂ€nde(röd) och - SydĂ€nde(vit) MagnetfĂ€lt: Osynliga magnetiska fĂ€ltlinjer som gĂ„r frĂ„n nordĂ€nde - sydĂ€nde FĂ€ltlinjer: Osynliga kraftlinjer Papper över magnet och strö jĂ€rnspĂ„n = se magnetfĂ€lt Tumregel: Ange fĂ€ltlinjer riktning, ledaren i höger hand + tummen pekande i strömmens riktning = pekar de andra fingrarna i fĂ€ltlinjernas riktning Kompass - nordsydlig riktning = jorden Ă€r en magnet Jordens magnetiska sydĂ€nde ligger - ca jordens geografiska Nordpolen. Jorden magnetiska nordĂ€nde ligga - ca jordens geografiska Sydpolen. Missvisning: Jordens magnetiska Ă€ndar Ă€r ej exakt Jordens geografiska nord- och sydpol. Magnetisk influens: Fenomen oladdat magnetiskt material blir tillfĂ€lligt magnetiskt i nĂ€rheten av magnet - EX: jĂ€rn(jĂ€rnspik), nickel och kobolt --------- Norsken :Solen ger elektrisk laddade partiklar(solvind) →FĂ„ngas av jorden magnetfĂ€lt → polerna → Kolliderar med atomer och molekyler i atmosfĂ€ren → Kollision(atomer exalterad) - lugnar ner sig = energi i forma av ljus Förekommer ofta vid nord- och sydpolen eftersom dĂ€r Ă€r magnetfĂ€ltet starkast + fĂ€rg = pĂ„ typ av atom och kollision höjd -------- VĂ€xelström: Ström(elektroner) som byter stĂ€ndigt riktning Likström: Ström(elektroner) har samm riktning konstant ---------- Elektromagnetism: Samband mellan magnetism och elektricitet, upptĂ€ckt av dansken Christian orstedt Elektromagnet: MagnetfĂ€ltet skapta av ström led genom en spole med koppartrĂ„d lindad runt,+ en jĂ€rnkĂ€rna kopplat till en strömkĂ€lla. (Spole Ă€r kopplad till en spĂ€nningskĂ€lla) Magnetism kan sĂ€ttas pĂ„ och av - (bryta strömmen) Styrkan kan regleras 1. MĂ€ngd varav koppartrĂ„d runt spole 2. Öka/minska strömstyrkan 3. Om innehĂ„ller en jĂ€rnbit Spole: Elektrisk ledare koppartrĂ„d lindad runt plastbehĂ„llare/(jĂ€rnkĂ€rna/jĂ€rnspik stĂ€rker magnetfĂ€ltet) AnvĂ€nds till kraftfulla lyftkranar och svĂ€vande tĂ„g --------- Elmotor: Omvandlar elektrisk energi → rörelseenergi BestĂ„r av spole + spĂ€nningskĂ€lla(elektromagnet) och en permanent magnet Ström genom spole bilder magnetfĂ€ltet → spole snurrar i magnet halva varav → byter strömriktning = Syd och nordĂ€nde byts konstant Snabbare vĂ€xling = snabbare spole snurrar AnvĂ€nds till elvisp, borrmaskin osv -------- Induktion(induktionsström): MagnetfĂ€lt Ă€ndras skapar ström Uppkommer: Spole rör sig i magnetfĂ€lt/magnet rör sig i spole/NĂ€r magnetfĂ€ltet Ă€ndras genom att ledare skĂ€r i fĂ€ltlinjer = ström FörstĂ€rks, varav pĂ„ spole och hur snabbt magnetfĂ€ltet Ă€ndras ------- Generator: Omvandlar rörelseenergi → elektrisk energi med hjĂ€lp av induktion BestĂ„r av : Kopparspole och magnet Magnet roter nĂ€ra kopparspole = magnetfĂ€ltet i spole förĂ€ndras → ström EX: Dynamo i cykel med lampa - Spole i ringformad magnet → trampar → spole snurrar i magnetfĂ€ltet = ström till en lampa Stora generatorer i vind, vatten och kĂ€rnkraftverk → Magnet som snurrar i spole = ström till vĂ€gguttag Skillnad vad som fĂ„r magnetent att snurra --------- Transformator: Höja eller sĂ€nka spĂ€nning BestĂ„r av: PrimĂ€rspole: SpĂ€nningskĂ€lla + spole SekundĂ€rspole: Elektriska apart + spole Spole lindad runt jĂ€rnkĂ€rna Fungerar bra med vĂ€xelström leds i primĂ€rspolen - magnetfĂ€lt Ă€ndrar riktning → pĂ„verkar sekundĂ€rspolen = Ă€ndrad induktionsspĂ€nning 💡 PrimĂ€rspole tar emot ström → sekundĂ€rspole ger ut den med Ă€ndrar spĂ€nning Nedtransformering: PrimĂ€rspolen har fler varv Ă€n sekundĂ€rspolen. Upptransformering: SekundĂ€rspolen har fler varv Ă€n primĂ€rspolen. Vp - PrimĂ€rspolens spĂ€nning Np - PrimĂ€rspolens varv Vs - SekundĂ€rspolen spĂ€nning Ns - SekundĂ€rspole varv AnvĂ€nds i laddare / för transportera elektrisk energi via elnĂ€t - upptransformering (till ca 400 000 V) annars trĂ„den varma = förlorar energi - med nedtransformering nĂ€r nĂ„r stĂ€der ------------ Atom och krĂ€nsfysik: Elementarpartiklar: Fysikens minsta bestĂ„ndsdelar(ex: elektroner, fotoner och kvarkar) Atomen: Minsta bestĂ„ndsdelen, bygger upp all materia Atomos(odelbar) → Atom(bestĂ„r av mindre delar) Oldadda = Neutral (lika mĂ„nga elektroner som protoner) BestĂ„r av: AtomkĂ€rna: Protoner(positiva) och Neutroner( neutrala) Runt om Elektroner(negativt) i Elektronskal: K-skal(max 2), L(max 8),M(max 8) osv Atomens massa samlad i kĂ€rnan: Neutron = protoner(massa) Proton 200 gg större massa som elektron GrundĂ€mnen: en sorts atom, ex syre, kol osv Atomnummer: Antalet protoner Matsal: Antal protoner + neutroner Positiv jon: Underskott av elektroner Negativ jon: Överskott av elektroner Isotoper: Varianter av grundĂ€mnen Samma atomnummer - olika masstal(skillnad i antalet neutroner) EX: vĂ€tte 3 st, 0 - 1 - 2 neutroner Nanoteknik: Ändra material pĂ„ atomnivĂ„ - Ă€ndra materialegenskaper Elektromagnetisk strĂ„lning: Atomer skapar ljus Elektroner - hoppar mellan inre och yttre skal(instabil) - hoppar tillbaka(stabil) = frigörs överskottsenergi (i elektromagnetisk strĂ„lning) = Foton(Ljuspartikel, bĂ€r pĂ„ energi saknar massa, fĂ€rdas i ljuset hastighet) avges Kort hopp - mindre energi - Energi fattigt infrarött ljus, radiovĂ„gor LĂ„nga hopp - mer energi - Energi fullt blĂ„tt ljus, Uv-ljus, RöntgenstrĂ„lning - ta röntgenbilder ---------- Radioaktivitet: Instabil atomkĂ€rnor som sönderfaller och avger strĂ„lning UpptĂ€ckt: 1896 Henri becquerel - uran/ Marie och peri cure - radium och polonium Radioaktiva Ă€mnen: Skickar ut olika sorter strĂ„lning Radioaktiva strĂ„lning: Joniserande strĂ„lning som avges nĂ€r radioaktiva atomkĂ€rnor sönderfaller Joniserande strĂ„lning: Energirik strĂ„lning som kan slĂ„r bort elektron = joner(farligt - ge cancer och anvĂ€nds för cancerbehandling) PartikelstrĂ„lning: AlfastrĂ„lning: Alfapartikel(heliumkĂ€rna, 2 protoner och 2 neutroner) sĂ€nds ut = Nytt grundĂ€mne Stoppas av papper och hud BetastrĂ„lning: Betapartikel( neutron - en elektron och en proton) skickar ut elektron = nytt grundĂ€mne(som har + en proton) Stoppas av aluminiumplĂ„t och trĂ€skiva Elektromagnetisk strĂ„lning: GammastrĂ„lning: Energirik foton avges och kort vĂ„glĂ€ngd = oförĂ€ndrat atomnummer Stoppas av bly Halveringstid: Tiden de tar för hĂ€lften av atomkĂ€rnan att sönderfalla Ex: Kolistopen Kol-14 anvĂ€nds för att se hur gammalt arkeologiska fynd Ă€r Aktivitet: mĂ€ngd radioaktiv strĂ„lning - enheten Bq(becquerel) x = x sönderfall/per minut Geiger -Muller mĂ€tare: MĂ€ter radioaktivitet StrĂ„ldos: mĂ€ngd joniserande strĂ„lning, kropp tar upp per kilo - enheten Sv(sievert) eller millisievert Dosimetern: Registrerar samnalg mĂ€ngstrĂ„lning en person utsĂ€tts för under en viss tid
24
Updated 2h ago
0.0(0)
flashcards
Chapter 16 New Testament
8
Updated 3h ago
0.0(0)
flashcards
16-20
26
Updated 4h ago
0.0(0)
flashcards
đề 16
100
Updated 4h ago
0.0(0)
flashcards
Unit 16: My pets
8
Updated 4h ago
0.0(0)
flashcards
weeks 16-21 German
320
Updated 4h ago
0.0(0)
Users (1084)