NekA: Mikroekonomi

Begrepp från BJ, föreläsningar och lite TE

Resursallokering

Beslut om vad och hur mycket som ska produceras av olika varor och tjänster

Marknadsekonomi

Ekonomiskt system där resursallokeringen huvudsakligen sker genom utbud och efterfrågan

Formella institutioner

Skrivna lagar och regler med tydliga påföljder för dem som bryter mot dem

Informella institutioner

Sociala normer för hur vi bör bete oss

Institutioner

Samhällets spelregler vid bemärkelse, som sociala normer och skrivna lagar

Mikroperspektiv

Har enskilda individers agerande som utgångspunkt. Enskilda val som arbete, inköp, säljbeteende, konsumption. Ligger till grund för makroekonomins analys.

Makroperspektiv

Summan av många människors agerande. Ser till genomsnitt, summor, förändring, BNP, pris och arbetslöshet. Ofta resultat av flera mikroekonomiska beslut.

Förespråkare av marknadsekonomier lyfter att…

Välstånd genereras till befolkningen

Koordinering sker mellan produktion och försäljning (minskat över/underskott

Valfrihet för konsumenterna

Kritiker av marknadsekonomier lyfter…

Ojämlikhet eftersom välståndet är ojämt fördelat med olika förutsättningar för olika människor

Kortsiktigt agerande och ingen plan för framtiden, uppfyller behoven för stunden

Valfriheten ifrågasätts, behövs så många alternativ?

Positiv (deskriptiv) analys

Analys av vad som faktiskt är. Hur saker och ting är i verkligheten.

Normativ analys

Analys av vad som är önskvärt. Åsikter och värderingar kring hur något bör vara.

Nationalekonomi

Läran om hur människor hanterar begränsade resurser

Samhällsekonomi

En mer lämplig benämning på nationalekonomi eftersom det handlar om samhällets resursanvändning, och inte nationens ekonomi

Adam Smith

Brittisk filosof (1723-1890) som myntade flera viktiga begrepp inom nationalekonomi (bl.a). Skrev uppmärksammand bok An inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations (1776).

Arbetsdelning

När människor specialiserar sig på olika moment för att på så sätt åstadkomma effektivare resursanvändning.

Produktion av varor effektiviseras när produktionskedjan bryts upp i mindre tydligt avgränsade delar snarare än att en individ producerar varan i sin helhet.

Den osynliga handen

Adam Smiths idé att konkurrens och egenintresse likt en osynlig hand styr resurser till områden där de gör mest nytta för samhället.

Vetenskaplig metod

Systematiskt tillvägagångssätt för att besvara centrala frågor inom en vetenskap

Institutionell ekonomi

Hanterar frågor om vad som förklarar uppkomst av lagar, regler och sociala normer och vilka konsekvenser dessa institutioner har

Offentlig ekonomi

Den offentliga sektorns interaktion med marknaden genom exempelvis skatter och offentliga tjänster

Finansiell ekonomi

Hur tillgångar allokeras i tid och mellan användningsområden, samt hur den faktiska ekonomin påverkar variabler som ränta och finansiella tillgångar.

Paradigm

Samsyn kring frågeställningar och metod

Klassisk ekonomi / Neoklassisk teori

Grund i Smiths teori om att människan är rationell, egennyttig, att företag är vinstmaximerande och att marknader når jämvikt

Beteendeekonomi

Hur människor beter sig i olika situationer

Värdefri forskning

En komplicerad/omöjlig verklighet, diskussioner kring vilka frågor som bör studeras

Economics

Engelska för nationalekonomi

Business administration

Engelska för företagsekonomi

Mikroekonomi

Ekonomisk analys av enskilda aktörers beteende

Makroekonomi

Ekonomisk analys av den samlade effekten av aktörers beteende

Formella teoretiska modeller

Modeller för att förklara mänskligt (rationellt och målinriktat) beteende inom nationalekonomi. Bygger på antaganden om preferenser.

Empiriska studier av skeenden

Studerar erfarenheter och kvantifierbara observationer. Exempelvis lyckoforskning med självskattning.

Experiment

Gör experiment i kontrollerade miljöer för att pröva en frågeställning eller hypotes, exempelvis diktatorspelet där människor frivilligt ska ge bort/behålla en summa pengar.

Mer-är-bättre-antagandet

Antagande att människor alltid har preferens och föredrar mer framför mindre av det de strävar efter

Avtagande marginalnytta

Antagande att vinsten av att få mer av något avtar ju mer man redan har. Nyttoökningen av ytterligare konsumtion avtar ju mer som konsumeras.

Sociala preferenser

Antagande att människor också bryr sig om andras situation utöver sin egen och handlar i omsorg för andra

Nyttofunktionen

Ett matematiskt sätt att beskriva antaganden om människors preferenser. Nytta = U (utility).

Matematiskt objekt för att beskriva individens välbefinnande.

Korrelation

När det finns ett samband mellan två variabler, dock inget orsakssamband.

Kausalt samband

När ett samband mellan två variabler beror på att variabel x orsakar variabel y.

Ekonometri

Användandet av statistiska metoder vid studiet av nationalekonomiska företeelser.

Hockey-stick-fenomenet

Visar hur utvecklingen av ekonomiskt välstånd (och andra variabler) har utvecklats likt en hockeyklubba från 1800-talet och framåt i samband med industrialiseringen.

Decil

10% av befolkningen i en viss inkomstklass, det vill säga exempelvis 10% fattigaste, 10% rikaste osv.

Ekonomisk teknologi

Processen som gör inputs (material, arbetsklaft, tid) till outputs (produkt, tjänst)

General purpose innovation

Teknologi som kan användas inom flera olika sektorer. Exempelvis ångmaskinen.

Malthusfällan

Förklaring till varför den ekonomsika utvecklingen var stillastående under lång tid innan 1800-talet.

Förklarar hur teknologisk utveckling inom jordbruket (på en bestämd yta) inte leder till ökat ekonomiskt välstånd. Detta eftersom att produktionsökning leder till ökade reallöner, ökade löner till större population. Större population leder till färre resurser, och reallöner sjunker. När lönerna sjunker minskar populationen, och då kan produktionen öka igen.

Menar att samhällen når "jämviktsnivå” och existensminimum.

Externa effekter, positiva och negativa

Aspekter utanför marknadens direkta köp/sälj transaktioner, konsekvenser på klimat, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.

Externaliteter

Varor och tjänster som inte har en marknad och inte kan regleras eller subventioneras. Ex: luften.

Marknadsmakt

Möjlighet att påverka och styra marknaden. Diskuteras ofta i relation till stora dominerande bolag.

Nationalekonomisk metod

Försök att hitta kausala samband mellan exogena förändringar. Modeller är förenklingar av verkligheten.

Teori → Prediktion → Observation → Slutsats → Teori

Modell av individen

Preferens (vilja) → Restriktion (möjliga val) → Rationalitet (målinriktat) → Beslut

Rationalitet

Att agera systematiskt utifrån förutsättningar för att nå ett mål

Kapitalism

Ett ekonomiskt system karaktäriserat av särskilda institutioner.

Produktion och distribution sker via privat egendom, marknader och företag.

Ekonomiskt system

Sätt att organisera produktion och fördelning av varor och tjänster i en hel ekonomi

Kapitalistiska institutioner

Privat ägande/egendom: Äganderätt till en vara. Möjliggör försäljning/köp av varor.

Marknad: Sätt att överföra efendom från en part till en annan. Ömsesidiga fördelar, frivilligt utbyte och styrs av konkurrens.

Företag: Organisationer som använder inputs för att producera outputs till försäljning. Styrs av konkurrens och kan upphöra att existera om de ej når framgång.

Teknologiska revolutionen

Minskad arbetstid leder, genom effektivisering och teknologisk tillväxt, till ökad levnadsstandard.

Ekonomins påverkan på miljön

Produktionsökningen har tydliga konsekvenser på miljön. Utsläpp, förbränning, befolkningstillväxt.

Tillväxt

Ekonomisk utveckling, mäts bland annat i BNP.

BNP (Bruttonationalprodukt)

Summan av värdet av den totala produktionen i ett land. Kan räknas BNP = ∑p_ix_i (p=vara, x=kvantitet).

• Brister med måttet: oavlönat arbete (hemmet), genomsnittligt, ojämlikhet, svarta marknaden, offentlig konsumption, välmående, sociala förhållanden medtas ej i måttet.

Disponibel inkomst

Total inkomst - (skatter + bidrag)

Nominellt BNP

Värdet av det som produceras i dagens priser. Kan visa på ökning i BNP när det “egentligen” bara/delvis är inflation som förklarar ökningen.

Realt BNP

Värdet av allt som produceras i ett visst bestämt års priser. Möjliggör att kunna se förändringen och inte bara inflation.

Absolut fördel

Producent X producerar alltid vara A mer effektivt än producent Y.

Komparativ fördel

Alternativkostnaderna för producent X att producera vara vara A är lägre än för B

Ekonomisk ojämlikhet

Ser ofta på ojämlikhet i levnadsvillkor, hälsa och pengar. Hur ojämlikheten mäts och framställs har betydelse för vilken bild som kommuniceras. Kan titta på nettoförmögenhet, löneinkomst eller disponibel inkomst.

Gini-koefficient

Skala mellan 0-1 som ger mått på ett lands ekonomiska ojämlikhet. 0=alla har samma, 1=en person har allt.

Mätverktyg för ekonomisk ojämlikhet

Andelars andel: topp 10%, nedre 50%

Jämföra platser: 90/10, 50/40, 10/90

Lorenzkurvan

En grafisk metod för att illustrera och mäta fördelningen av inkomst eller förmögenhet inom en befolkning. Den visar hur stor andel av den totala inkomsten som en viss procentandel av befolkningen (från fattigast till rikast) innehar.

Mobilitet

Förklarar möjligheter till social rörlighet (klassresor) i ett land

Priser

Uppstår när det rådet jämvikt mellan utbud och efterfrågan i en marknadsekonomi

Resurser

Allt som människor tillsätter värde (tid, naturresurser, pengar)

Val på marknaden

Konsumenter väljer vilken vara och vilken kvantitet de köper. Producenter väljer vad och hur mycket de säljer. Arbetskraften väljer var och hur mycket de arbetar. Resulterar i att varor konsumeras och produceras i varierande kvantitet.

Prisbilding

Frågor om hur priser uppstår och vad de beror på.

Efterfrågan

Den kvantitet av en vara, av ett visst pris, som önskas av konsumenterna på en marknad

Utbud

Den kvantitet som producenterna är villiga att producera och sälja till ett visst pris

Efterfrågekurvan

Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som efterfrågas vid olika priser.

Benäms D (demand) och har negativ lutning. Visar på samband mellan pris och kvanitet. Desto lägre pris, högre efterfrågan och vice versa.

Utbudskurvan

Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som bjuds ut till försäljning vid olika priser.

Benämns S (supply) och har positiv lutning. Styrs av att försäljningsintäckter måste överstiga produktionskostnaderna för producenten. Vinstmöjligheterna är beroende av prissättningen.

Jämviktspris/marknadspris

Skärningspunkten mellan D och S. Det pris vid vilket efterfrågad kvantitet är = utbjuden kvantitet.

Jämviktskvantitet/marknadskvantitet

Skärningspunkten mellan D och S. Den kvantitet som omsätts vid marknadspriset.

Producenternas utbud

Styrs av att nå en vinstmaximerande kvantiet

Konsumenternas efterfrågan

Styrs av att de är villiga att betala jämviktspriset

Prisdiskriminering

En vara säljs till olika pris till olika konsumenter, skiljer konsumenter med hög/låg betalningsvilja

Konsumentöverskott

Överskjutande betalningsvilja, skillnaden mellan maximal betalnings och faktiskt pris.

De konsumenter som egentligen är villiga att betala mer än marknadspriset men gör en “deal” på den faktiska kostanden. En överskjutande betalningsvilja. (Förlust för producenter)

Producentöverskott

Skillnaden mellan vad en vara eller tjänst är kostar att tillverka och vad den kan säljas för.

Producenter som gör vinst på att sälja sina varor till marknadspris trots att de varit billigare att tillverka.

Parteokriteriet

En marknadstransaktion som är både säljare och köpare till gagn utan att någon anna får det sämre. Uppfyller kriteriet om ≥ 1 personer får det bättre och 0 personer får det sämre.

Parteoeffektivitet

En situation där det är omöjligt att förbättra för någon utan att samtidigt försämra för någon annan.

Parteoeffektiv resursallokering

När en marknad genom utbud och efterfrågan inte leder till att någon utanför transaktioner får det sämre. Dvs att alla är i gagn (eller blir neutralt påverkade) av transaktionerna.

Äganderätt (institutionens signifikans för en marknad)

Institution som stadgar vem som har rätt att bestämma över resursers användning och därmed vem som har rätt att sälja, köpa och ingå andra avtal rörande resurser i ekonomin.

Tillit (signifikans för en marknad)

Uppfattningen att andra människor går att lita på.

Tro på den andra parten uppfyller sin del av avtalet. Säljaren ska leverera och köparen betala enligt överenskommelse.

Utbudschock

Förändring som leder till att utbudskurvan skiftar

Negativ utbudschock

Förändring som gör att för varje prisnivå bjuds mindre ut till försäljning. En ny jämvikt med högre pris och lägre kvantitet

Positiv utbudschock

Förändring som gör att för varje prisnivå bjuds mer ut till försäljning. En ny jämvikt med lägre pris och högre kvantitet

Efterfrågechock

Förändring som leder till att efterfrågekurvan skiftar

Positiv efterfrågechock

Förändring som gör att det för varje prisnivå efterfrågas mer av en vara. En ny jämvikt med högre pris och högre kvantitet

Negativ efterfrågechock

Förändring som gör att efterfrågan minskar för varje prisnivå. En ny jämvikt med lägre pris och lägre kvantitet

Pristak (Maxpris)

Reglering som innebär att marknadspriset inte tillåts bli högre än en viss gräns. Kan leda till efterfrågansöverskott. Ex; hyresbostäder.

Prisgolv (minimipris)

Reglering som innebär att marknadspriset inte tillåts bli lägre än en viss gräns. Kan leda till produktionsöverskott som staten tvingas hantera. Ex; minimilöner.

Kvantitetsregleringar

Reglering av den omsatta kvantiteten på marknaden. Kan leda till “prisdiskrimineirng” → producenter kan vända sig till kunder med hög betalningsvilja för att sälja sina dyrare varor. Ex; bestämmer ett visst antal bagare i en stad, leder till en begränsing i hur mycket bröd som kan produceras.

Minimilön

Ett prisgolv på arbetsmarknaden som innebär att det är olagligt att ingå avtal om anställning till lön under miniminivån.

Externalitet

När en transaktion påverkar andra, via mekanismer som inte är marknadsmekanismer

Plattformsföretag

Ett företag som tillhandahåller matchning mellan två eller flera gruppers utbud och efterfrågan, exempelvis via en webbsida eller telefonapp

Elasticitet

Mått i procent på hur mycket en variable påverkas av en procents förändring i annan variabel

Efterfrågans priselasticitet

Mäter hur efterfrågan på en vara förändras när priset på den varan förändras