personlighet och hälsa

personlighet och hälsa

Många psykologiska faktorer som kan påverka hälsa som ex om man springer, kost osv. Detta går att koppla till personlighet

Våra skillnader i vår personlgihet är i större utsträckning påverkande faktorer av hälsa

Hälsa

Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, spykiskt ohc socialt välbefinnande, balans, funktion och livskvalitet, snarar än att aldriv vara sjuk ( inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet)

Stress är en viktig komponent att ta med i hälsa.

Vad är stress?

Det är ett tillsånd av psykolgisk och fysiologisk hanledningsberedskap. det är kroppens sätt att reagera på inre och yttre faktorer (stressorer) som vi tolkar som hotfulla.

Yttre stressorer

• Mycket i skolan

• Buller

• Konflikter

Inre stressorer

• det som händer inom oss

• Oro

• negativa tankar

Stress kan ses som olika delar

Det som sätter igånguppvarvningen

• Yttre stressorer, som krav på jobbet, bråk eller buller

• Inre stressorer, som oro, höga krav på sig själv eller negativa tankar

Den fysiologiska uppvarvningen i kroppen, när iv upplever stress reagerar kroppen automatiskt. Det här är kroppens sätt att göra sig redo för “kamp eller flykt”

• pulsen mökar, andningen blir snabbare

• Muskler spänns

• Stresshormoner som adrenalin och kortisol utsöndras

Effekten av uppvarvningen, kortvaririgt och långsiktigt

• kortsiktigt: stress gör oss fokuserade, snabba och alerta

  • Kroppens aktivering kan göra oss mer fokuserade och hantera det som är hotfullt

• Långsiktigt: om stressen pågår längre utan återhämtning kan den leda till problem som sömnsvårtigheter, utmattning,ångest eller andra hälsoproblem

2 huvudsakliga stressystem

1. det symaptiska nervsystemet, kamp och flykt systemet. Det är en del av det autonoma nervsystemet och aktiveras direkt vid en stressig situation. Det gör kroppen redo att agera snabbt genom att ex:

   • Öka pulsen och blodtrycket

   • Öka andningen

   • spänna musklerna

   • stänga ner matsmältning och andra “icke- akuta” funktioner

2. HPA- axeln (hypotaamys- hypofys- binjurebark- axeln: Detta är ett ormonellt system som hanterar långvarig stress. när det aktiveras utsöndras stresshormoner, farmförallt kortisol som hjälper kroppen hantera stress över tid, men som kan bli skadligt om nivåerna är höga förlänge.

Tolkning av stress

Stress uppstår inte bara från situationen i sig, utan från hur vu tolkar den. En situation upplevs som stressande om vi bedömer den som hotfull eller överväldigande.

Stressorer- vad gör dem stressande?

a) Extrem intensitet → känslan av överväldigande

b) Brist på kontroll→ upplevd maktlöshet

c) Inre konflikt→ vilja och ovilja samtidigt kring ett objekt eller an kativitet

Vad stressar oss?

Omedelbara fysiska faktorer, ex smärta, buller

Kroniska påfrestningar, ex ekonomiska problem

Dagliga irritationsmoment, ex köer, teknisktstrul

Psykologiska/ Sociala faktorer, ex tankar, oro, förväntningar

Vad påverkar mest?

kombinationen av låg kontroll och social utvärdering ger störst ökning av kortisol

Stress och återhämtning

Uppgifer som är okontrollerbaea och socialt utvärderande försvårar återhämtning. Kortisolnivåer kan förbli förhöjda över en timme efter exponering.

Olika typer av stress

Akut stress - du halkar på isen och kroppen reagerar blixtsnabbt för att försöka återfå balansen

Episodisk akut stress- en person som alltid har bråttom, tar på sig för mycket ansvar och ständigt ororar sig för deadlines

Traumatisk stress (PTSD)- En soldat som upplevt krig och har svårt att sova, blir lätt rädd och undviker vissa ljud eller platser

Kronisk stress- En person som under flera år haft för mycket at göra på jobber och inte återhämta sig ordentligt.

Stressrelaterade symtom- kognitiva/ mentala/ tankemässiga

• Svårt att koncentrera sig

• Trögtänkt

• Svårt att fatta beslut

• Tom i huvudet

• Svårt att fulfölja en tanke bana

• Glömsk

Stressrelaterade symtom- Kroppsliga/fysiska

• Hjärtklappning

• synrubbning ex tunnelseende

• svårt att andas/ andas snabbare (hyperventilation)

• Yrsel, overklighetskänslor

• Darrighet, fumlighet/ svårt med finmotorik

• Spänd/värk axlar, rygg, nacke, käkar 

• Spänningshuvudvärk 

• Omväxlande varm/kall 

• Onormal trötthet 

• Infektionskänslighet – lättare bli sju 

• Magproble 

• Sömnproblem

Stressrelaterade symtom- beteendemässiga

• Svära 

• Gräla 

• Leverera cynismer 

• Kör hetsigt 

• Isolering 

• Ältande, grubbleri 

• Ökat intag av alkohol, mat, nikotin 

• Passivitet 

• Pedanteri 

• Kontrollbehov 

• Gör allting fort 

• Gör många saker samtidigt

Stressrelaterade symtom- känslomässiga

• Ångest inkl. oro, rädsla, panik 

• Ilska inkl. irritation, frustration, vrede 

• Nedstämdhet 

• Skuld 

• Skam 

• Labilitet 

• Känslomässig utmattning 

Hur kan man hantera de psykologiska faktorerna av stress?

man kan använda sig av olika stilar:

• Appraisal/ värdering/ tolkning

• Attriburingsstil

• Optimism

• emotionsreglering

• förmåga att dela med sig

Appraisal/ värdering

Hur kan samma situation göra vissa jätte stressade och andra behåller lugnet?

för att stress ska uppkomma krävs 2 kognitiva processer:

• primär appraisal/ värdering - personen upplever att händelsen är ett hot för att uppnå sina mål

• Sekundär appraisal/ värdering- Personen bedömer att denna inte har de resurser som krävs för att möta hotet

betydelse av tolkningar

Tänk dig att du väntar på en vän, men du väntar och väntar och hon verkar aldrig dyka upp. Du kan då tolka situationen på flera olika sätt: 
Tolkning 1: Hon struntar i mig! Hon är respektlös som inte håller den tid vi bestämt! Kopplad känsla: Ilska och irritation. 
Tolkning 2: Hon har säkert råkat ut för något! Tänk om hon har krockat och skadats! Kopplad känsla: Oro och ångest. 
Tolkning 3: Hon bryr sig inte om att komma. Hon gillar inte mig. Jag skulle aldrig ha bett henne att komma. Kopplad känsla: Nedstämdhet. 
Tolkning 4: Hon är sen, sånt händer. Det är säkert mycket trafik på vägen. Egentligen passar det mig ganska bra, nu kan jag ta en kopp kaffe medan jag väntar! Kopplad känsla: Lugn och positiv förväntan 

Attribueringsstill

Förklara hur en person förklarar orsakerna till händesler, både positivitet och negativitet. Specifika tolkningar kopplat till händelser istället för LOC som handlar om en grund iställer för specifika hädnelser

Intern vs extern attribution

Intern: Detär mitt fel

Extern: det beror på anda eller omstärnigheter

Stabil vs instabil attribution

Stabil: Det kommer alltid vara sågär

Instabil: Det var bara den här gången

Global vs specifik attribution

Global: det här påverkar allt i mitt liv

Specifik: Det gäller bara den här situationen

Negativ attributeringsstil

kombinationen av intern, stabil och global attrubition→ ökad risk för stress, ångest och depression

Optimism

Positiv attribueringsstil: hur man beskriver och förklarar olika händelser. Opsimistiskt förhållnnigssätt som tolkar problem som tillfälliga, specifika och orsakade av yttre faktorer

Dispositional optimism: allmän positiv förväntan på framtiden

Self- efficacy: Tron till den egna förmågan att klara av en viss uppgift

optimismens effekter

hanterar stress bättre överlag

Optimism korrelerar med positiva hälsobeteenden och välbefinnande.

Mindre hotupplevelse

Emotionsreglering

Förmågan att förstå, hantera och uttrycka sina känslor på ett konstruktivt sätt. De som har en tensdens att trycka undan sina känslor, framför allt de negativa kan det på sikt korrelera med negativa aspekter på välmående.

Suppression

medvetet undantryckande av känslor, speciellt negaiva ex att inte visa ilska, sorg eller oro, även om man känner det inombords. Konsekvent eller långvarigt användande av suppresionkorrelerat med negativa aspekter på välmående.

Disclosure

Att dela med sig, att berätt aom sina känslor och upplevelser för någon annan. Kan minska psykisk stress och förbättra emotionell reglering och ökad känsla av stöd

Teoretiska modeller personlighet- hälsa

Interaktionsmodellen

Transaktionemodellen

Hälsobeteendenmodellen

Predispositionsmodellen

sjukdomsbeteenden

Interaktionemodellen

Handlar om hur man hanterar ohälsa

• Stimuli→ Coping Förhållhållningssätt (personlighet→ fysisk arousal→ respons sjukhus

Personlighet i sig orsakar inte ohälsa- det handlar om hur individen hanterar ohälsa

Händelser sker gneom livet, men persoligheten påverkar hur dessa hanteras

Ex: 2 perosner med samma sjukdom kan reagera olika beroende på personlighet

(För simpel)

Transkationsmodellen

Hur vi tolkar ett stumuli

En perosn som har tendenser att oroa sig mycket, närmare att irritera sig mycket hamnar i mer negativa situationer och för då en mer negativ tolkning och får där med ett negativt coping förhållningssätt.

Fokus på hur individen tolkar och reagerar på stimuli

Personlighet påverkar tolkning→ tolkning påverkar coping→ coping påverkar hälsa

Exempel: En person med oro- tenden tolkar neutrala situationer som hotfulla→ negativ coping→ ökas stress

Hälsobeteendemodellen

Menar att vissa personlighetsdrag kan lead till vissa hälsobeteenden ex röka, köra snabbt osv, vilket i sin tur påverkar sjukdomsrisk

I vår personlighet vet vi att vissa röker och vissa tar farliga risker och att det finns vissa personlighetskomponenter som kan påverkar hälsobeteenden. Det är en utökning av interaktionsmodellen

Predispositionsmodellen

Förklarar ur ett biologiskt perspektiv, genetiska faktorer kan påverka både personlighet och sjukdom.

Exempel: vissa gener kan kopplas till både neuroticism och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom

mer fokus på ärftlighet och biologiska mekanismer

Sjukdomsbeteenden

Det handlar om hur man hanterar sjukdomen och inte själva sjukdomen

Ex om man tar den rekomenderade medicinen, om man söker vård.

Syns att det finns individuella skillnader, vissa ignorerar mendan andra visar många sjukdomsbeteenden utan att ha någon somatisk sjukdom.

Exempel interaktionsmodellen

“Sara och Leo får båda underkänt på en viktig tenta. Sara känner att hela hennes framtid är förstörd och bli nedstämd och stressad. Leo ser det som ett bakslag men planerar hur hanska plugga bättre till nästa gång”

Exempel på Hälsobeteende

“Maja är impulsig och ogillar rutiner. Hon hoppar ofta över frukost, tränar sällan, röker och går ofta ut och festar på vardagar. På sikt börjar hon känna sig orkelös och får sömnproblem”

Exempel hälsobeteende

“Ali har ett högt ansvar på jobbet. När han hamnar i pressade situationer använder han avslappnign, tydlig planering och ber om hjälp. Hans kollega Elin, som har ett liknande jobb men hanterar stress med atttrycka undan känslor och aldrig be om hjälp, blir ofta sjuk"

Exempel predisposition

“Tomas är ofta orolig, får lätt ångest och har återkommande magsår. Det visar sig att både hans personlighet och hans hälsobesvär kan ha en gemensam genetisk grund”

Exempel sjukdomsmodellen

“Nina söker ofta vård för huvudvärk, trötthet och värk- trots att tester inte visar något del. Hon är mycket uppmärksam på kropplisga signaler och läser ofta på om sjukdomar. Hennes vän Emma har samma symtom men gör ingenting åt det”

Icke psykologiska faktorer

Ekonomiska faktorer: Låg socioekonomisk status (SES) påverkar tillgång till vård och ökar risken för ohälsa

Miljöfaktorer: Perosoner med låg SES exponeras oftare för skadliga miljöer hemme och på arbetsplatsen

Sociala faktorer: minoritetsstatus, låg utbildningsnivå och social utsatthet påverkar hälsa nehativt

Interaktion mellan icke- psykologiska faktorer

Kombinationer av ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer är centrala, de kan inte isoleras helt.

Samband personlighet - hälsa

Det finns samband mellan personliighet och hälsa/ohälsa. Dessa samband finns kvar även efter kontroll för andra betydelsefulla variabler som ex IQ och SES

Neuroticism (o)hälsa

Kopplat till ökad sårbarhet, ångest, stress och ohälsa.

Negativ tolkning av situationer→ sämre coping

Låg SES kan förstärka neuroticism

Extraversion

Motsägelsefulla samband med hälsa. Sociala nätverk kan ge positiva känslor och aktivitets samband med god hälsa.

Optimism relaterat till hälsa

MAn förväntar sig inte negativa saker i framtiden

Kan leda till frustration vid motgångar, kvarstannar i stressiga situationer

Öppenhet

Man har ofta en bra/ flexibilitet över hur man förhåller sig till nya situationer och hur man hanterar sitt liv och att det finns en kreativitet i att htta nya lösningar och en nyfikenhet i den del vilket är gynnsamt för hälsan.

Effekten på hälsa är separerat från utbildning, det är oklart kring sambandet med IQ

man har kunnat se ett samband mellan öppenhet och IQ om man delar upp dem är sambandet mer olkart. IQ påverkar livslängden.

Vänlighet

Oklart samband med hälsa

relatione och socialt stöd

Hög kan vara hälsosamt men inte i alla situationer ex om man behöver stå upp för sig själv

Sametsgrannhet

Starkt band

planera, förutse händelser, förberedd, undivkande, minskad stress

undviker det som är för dåligt

självdiciplin i form av diet, medicinering, avstå droger

Mer hälsosam livsstil på gruppnivå

Vid extremt hög grav kan det vara negativt och leda till perfektionsism och rigiditet

stannar kvar i det omöjliga, jag måste ta ansvar