Ordlista - individens genetik

Allel

Allel

Genvarianter (t.ex. A och a)

Cancer

Sjukdom som beror på okontrollerad celldelning som i sin tur beror på en eller flera mutationer.

Dihybrid korsning

Då man undersöker hur TVÅ egenskaper (på två kromosompar) ärvs. Jämför med Monohybrid korsning.

Diploid kromosomuppsättning

Celler som har kromosomer i par har en diploid kromosomuppsättning. Detta gäller t.ex. kroppsceller. Motsatsen är haploid kromosomuppsättning.

Dominant

Den allel som har starkast uttryck kallas dominant, t.ex. A (röd) är dominant över a (vit).

Downs syndrom

En person med en extra kromosom 21 har detta syndrom. Se kromosommutation.

Epistasi

En gen påverkar andra gener.

Fenotyp

En viss uppsättning egenskaper. Ex. Genotypen Aa ger fenotypen röd. Genotypen AaBb ger fenotypen röd med gula ärtord.

Gen

En del av en DNA-molekyl. Kodar för ett visst protein.

Genkartor

Visar var olika gener sitter på en kromosom, dvs var genens locus finns. Tas fram med hjälp av experiment där man använder sig av överkorsningar.

Genmutation

En förändring i en gen (t.ex. att en eller flera kvävebaser bytts ut/fallit bort/tillkommit).

Genom

Allt DNA som finns i en cell (i cellkärnan + mitokondrierna/kloroplasterna hos eukaryoter).

Genotyp

En viss uppsättning alleler, ex. Aa. Ex:Genotypen Aa ger fenotypen röd.

Haploid kromosomuppsättning

Celler som INTE har kromosomer i par utan endast en kromosom av varje sort har en haploid kromosomuppsättning. Detta gäller t.ex. könsceller. Motsatsen är diploid kromosomuppsättning.

Heterozygot

En individ med två olika alleler, t.ex. Aa.

Histoner

Proteiner som DNA är upplindat på i kromosomerna.

Homologa kromosomer

Kromosomer i par. Vardera kromosom i ett sådant par har gener för en viss egenskap på samma ställe.

Homozygot

En individ med två likadana alleler, t.ex. AA eller aa.

Intermediär nedärvning

När ingen av generna i ett genpar dominerar över den andra utan båda bidrar till organismens fenotyp, t.ex. när en vit blomma korsas med en röd blomma och avkomman får rosa färg (en blandning av föräldrarnas färger). Se även Äkta intermediär nedärvning.

Kattskrik-syndromet

Kallas också (Cri du chat). Beror på att en del av kromosom nr 5 saknas. Se kromosommutation.

Klinefelters syndrom

En person med könskromosomerna XXY har detta syndrom. Se kromosommutation.

Klon

Individer med samma gener (t.ex. som bildas vid en könlös förökning).

Klyvningstal

Anger den ”statistiska” talförhållandet mellan olika fenotyper vid en korsning. Aa × Aa ger klyvningstalet 3:1 (75% röda Aa och AA, 25% vita aa).

Kopplade egenskaper

Egenskaper vars gener finns på samma kromosom och "följs åt" vid meios (reduktionsdelning). Ex om AB sitter på samma kromosom i ett kromosompar och ab sitter på den andra kromosomen i kromosomparet kan endast könsceller som “innehåller” AB eller ab bildas, aldrig Ab eller aB (undantag-överkorsning)

Kromosom

Struktur i cellkärnan där vårt DNA finns organiserat. Består av DNA och proteiner (histoner).

Kromosommutation

En förändring i en eller flera kromosomer, t.ex. en förändring av kromosomantalet eller att en del av en eller flera kromosomer saknas/har flyttats.

Könsberoende arv

Arv av gener som sitter på X-kromosomen.

Könsceller

Celler med halva kromosomantalet jämfört med kroppsceller. Ägg och spermier hos människan.

Könskromosomer

Av människans 23 par kromosomer är 22 par helt identiska hos män och kvinnor. Det sista paret bestämmer könet. Där har män en x-kromosom och en y-kromosom (XY) medan kvinnor har två x-kromosomer (xx).

Locus

Plats på kromosom där genen för en viss egenskap finns.

Meios

Reduktionsdelning. Sker då könsceller bildas. Dotter-cellerna får då halva kromosomantalet jämfört med modercellen. Faser: interfas profas I metafas I anafas I telofas I (cytokines) interfas profas II metafas II anafas II telofas II (cytokines)

Mendel, Gregor

Munk som under 1800-talet forskade om arvet.

Mitos

Vanlig celldelning då dottercellerna blir identiska med modercellen (dvs får samma kromosomantal). Faser: interfas profas metafas anafas telofas (cytokines)

Monohybrid korsning

Då man undersöker hur EN egenskap (på ett kromosompar) ärvs. Jämför med Dihybrid korsning.

Mutation

Förändring i någon del av arvsmassan.

Pleiotropi

En gen påverkar flera egenskaper hos en individ.

Polymera gener

Flera gener påverkar en egenskap hos en individ.

Recessiv

Den allel som har svagast uttryck kallas recessiv, t.ex. a (vit) är en recessiv allel. En heterozygot Aa kommer därför att bli röd.

SRY-genen

Gen som finns på Y-kromosomen som gör att manliga könsorgan utvecklas.

Telomeras

Enzym (protein) som gör att telomerernas längd bibehålls vid celldelning.

Telomerer

Långa "kvävebasstrukturer" som finns i ändarna (först och sist) på DNA-molekyler. Förkortas varje gång en cell delas och bestämmer därmed hur många gånger en cell kan delas.

Äkta intermediär nedärvning

Co-dominans. Ex:Då det gäller blodgrupper är allelerna A och B "lika dominanta" vilket märks hos människor som har blodgruppen AB. De personer som har blodgrupp 0 är homozygot recessiva (0 är det recessiva anlaget) medan de med blodgrupp A har allelerna A0 eller AA och de med blodgrupp B har allelerna B0 eller BB.

Överkorsning

Kromosomer byter segment under meiosen. Ger upphov till nya kombinationer av kopplade egenskaper.