All (330)
Flashcards (99)
flashcards
valgus varus
8
Updated 18d ago
flashcards
Prov 21/9 1. Källkritik S. 26 2. Nordens forntid (komp) 3. Nordisk medeltid s. 110–117 Källkritik: att vara källkritisk betyder att man ska vara neutral. För att veta om en källa är bra eller inte måste man ha koll på fyra saker: Äktheten, tid, beroende och tendens • Äktheten: om en källa är trovärdig eller inte • Tid: Källan måste vara aktuell i tid. Annars är källan osäker. • Beroende: bygger källan på en annan källa? Har den påverkats på ett annat sätt? • Tendens: Försöker källan påverka oss? Risk att källan är vinklad. Visa bara det man vill visa, t.ex. Genom propaganda. Hur kan vi veta om källan är bra eller inte 1. Brev 2. Interjuver 3. Dokument 4. Arkeologisk fynd Kvarlevor och berättande källor. Berättande källa: t.ex. Tidningsartikel, bok Kvarleva: Man kan lita mer på den än på en berättande källa. Det är spår eller lämningar av vad som hänt. T. ex. Bevarade vapen. Narrativ smitta: innebär att personers minnen och berättelser om en händelse omedvetet förändras när de pratar med andra som var med om samma sak Perioder/epoker Mekanisk periodisering ex. 1700-talet, 1800-talet osv Teoretisk periodisering Delar historien efter saker som är utmärkande för perioden. ex. 1900 talet 1914–1918 var första världskriget 1919–1938 var mellankrigstiden 1939–1945 var andra världskriget Epokindelning Dela vad som har hänt i historien i epoker till exempel Medeltiden. Ibland kan flera länder eller kontinenter ha samma indelning och ibland olika. Ex. Vi i Sverige/Norden kallar perioden ca 800–1100 för vikingatid. Men södra Europa hade ingen vikingatid. Nordisk forntid Äldre stenålder (jägarstenålder/paleolitikum) ca 12 000 f.Kr. - ca 4000 f.kr  För ca 15 000 år sedan började inlandsisen i Norden att smälta.  De äldsta spåren av människor i Norden är ca 14 000 år gamla. Livet under stenåldern • Levde som samlare och jägare och folket var nomader (att människor rörde sig hela tiden och hade ingen fast bostad). • Lever oftast i små grupper och är inte bofasta • Troligtvis relativt jämlikt mellan män och kvinnor och det fanns inga sociala skillnader • Vet ganska lite om hur människor levde under den här tiden • Vet inte vilken sorts religion man hade. Yngre stenålder (bonde-stenålder/neolitikum) ca 4 000 f.Kr. – 1 700 f.kr.  För 6000 år sedan började man bruka jorden och ha tamdjur. Jordbruks konsekvenser.  Mer mat  Ökad befolkning  Bofasta  Ökad spridning av sjukdomar  Samhället blev mindre jämlikt (början av klassamhälle)  Våld mellan människor ökar (mer vapen utvecklats, makt ta över område och skellet/spår av döda människor) Dösar och gånggrifter (megalitgravar)  I början av yngre stenålder uppstod sedan att grava de döda i stora stengravar, megalitgravar  Först i dosar och sen i gånggrifter s Bronsåldern 1700 f.Kr - 500 f.Kr Från 1700 f.Kr. Började nordborna att kunna framställa brons? Brons användes främst till vapen och smycken. Brons består av tenn och koppar Det var främst hövdingar och krigare som hade tillgång till brons. Det var en status- och maktmarkör. De första små hövdingarikena är i Norden. Människor började använda oxar och hästar som dragdjur. Boskap började hållas inte bara för köttet, utan för t.ex. Mjölk och ull. Under bronsåldern utvecklades jordbruket ytterligare i Norden. På en del ställen började man hålla djuren i speciella fähus. Bronsåldern i Sverige är speciellt känd för sina hällristningar. Järnåldern 500 f.Kr- 750 e.Kr Ca 500 f.Kr. Lärde sig skandinaverna att framställa föremål av järn. Den får en mycket större betydelse än brons eftersom Sverige är rikt på järnmalm. Man började göra många olika redskap av metall och inte bara smycken och vapen. Under den tiden får vi vårt första skriftspråk: runalfabetet ca 200 e.Kr Vid slutet av järnåldern anlades flera s.k. fornborgar. Främst i Mälardalen, på Öland och på Gotland. Arkeologer och historiker tolkade det som att tiden blev oroligare, med ökade konflikter. Under 500-talet uppfördes stora begravningshögar vid Gamla Uppsala, där mäktiga kungar och hövdingar begravdes. Det vittnar om den Gamla Uppsala som ett politiskt och religiöst centrum och om Upplands växande makt. Nordisk medeltid och vikingatid. Svensk epokindelning  Järnålder ca 500 f.Kr- 750 e.Kr  Vikingatid ca 750–1100 Medeltiden ca 1100–1523 6 juni blev Gustav Vasa kung  Äldre medeltid-1100-1250  Högmedeltid 1250–1350  Senmedeltid 1350–1523 Europeisk epokindelning  Antiken 700 f. Kr. 500 e. Kr Medeltiden 500-1500  Äldre medeltid 500–1000  Högmedeltid 1000–1300  Senmedeltid 1300–1500 Vikingatid ca 750–1100  Vid mitten av 700-talet bestod Skandinavien av flera små kungar och hövdingadömen.  Det som förenade vikingarna i Skandinavien var att man hade gemensam: kultur, språk (fornnordiska) och religion (asatron) Asatron Under den äldre järnåldern blev nordborna asatroende. Asatron liknar den grekiska och romerska religionen under antiken. Vikingarnas språk Fornnordiska delas in i västnordiska och östnordiska. Skillnaden i dialekt Västnordiska (språk) isländska och norska Östnordiska (språk) Danska och svenska. I Norden började man använda runskrift på 200-talet e.Kr. Flest runstenar finns i Sverige; ca 2500 De flesta är resta i slutet av vikingatiden. Under 900- och 1000-talet. Vikingar tågen  Handelsfärder: syftet är att köpa, sälja eller byta varor.  Plundringståg; att stjäla resurser, skatter och värdeföremål från ett annat område eller folk, ofta genom våld och förstörelse  Invasioner; att man försöker ta över ett område  Kolonisering att ta över ett område (land) Ofta så sammanföll de olika orsakerna Vikingarna var en viktig länk i handeln mellan Asien och Europa Varför blev vikingatågen så framgångsrika? Skeppsbyggnads- och sjöfartskunskap Politisk svaghet nere i Europa Varför upphörde vikingatågen successivt under 1000-talet? Länderna på kontinenten blev starkare Kristendomens införande i Norden. (vikingatåg blir korståg) ett försök att sprida kristendomen med våld Kristnandet av Norden. Under slutet av vikingatiden blir Norden kristet. Danmark kan räknas som ett kristet rike från mitten av 900-talet och Norge från början av 1000-talet. Här gick också kristnande och riksbyggande hand i hand. Sverige De första kristna församlingarna finns redan på 800-talet, men de är små och kortvariga. Stor kristen mission i Sverige på 1000-talet. Sverige räknas som kristet från slutet av tusentalet/början av 1100-talet. Kristendomen och asatron levde länge parallellt i Sverige. Övrigt från vikingatid År 793 anföll och plundrade vikingar klostret på ön Lindisfarne i England. Detta räknas som början på vikingatiden. Ibn Fadlan är en författare som beskriver vikingarna som långa, starka och välbyggda. Han skrev också att de hade många smycken och tatueringar, men att deras hygien var dålig. Vikingarna lockades av handel, rikedomar, plundring, mark och äventyr. Deras framgångar grundade sig på deras snabba och sjövärdiga långskepp samt deras skicklighet som sjöfarare. De vanligaste varorna vikingarna hade var pälsar, skinn, järn, vapen, bärnsren och ibland slavar. A. Gånge – Rolf är en vikingahövding som grundade Normandie i norra Frankrike. B. Knut den store var kung över Danmark, England och Norge på 1000-talet. C. Vilhelm Erövraren var hertig av Normandie som erövrade England år 1066. Svensk medeltid 1100–1523 Romarriket har fallit (det var början av medeltiden). Kyrkan styr allt under denna tid. Justinadan pesten. Kyrkan var den enda starka organisationen. I feodalsamhället delades makten genom att den delades ut till olika riken. Detta skapade ett klassamhälle (kung, adel, präster och bönder). Sverige gick in i medeltiden när det omvandlades till kristendom. Islam expanderade och blev granne med de kristna. Den skapade en konflikt mellan dem. Första korståget från Europa till Jerusalem. Korståget pågår för att ta tillbaka det som var kristet. 1200-talets faller Jerusalem. Under högmedeltiden blev det ett utskott i mat och andra började flytta ut till andra städer. Digerdöden: under den tiden drabbades andra av pest och sjukdomar. Efter den tiden började kungen införa ett skattesystem. Äldre medeltid 1100–1250 Sverige är nu ett kristet kungadöme Men under 1100-talet pågår en ständig maktkamp mellan olika ätter (släkten) Sverige fungerar mer som en lös federation av självständiga landskap än som ett rike. Varje landskap har sina egna lagar. Kungens makt var svag. Övrigt om tidig medeltid i Sverige/kungamakt och kristendom Under medeltiden bestod Sverige av flera landskap med egna lagar. Kungmakten var svag men blev gradvis starkare. Kristendomen spreds och kyrkan fick stor betydelse.  Ansgar var en kristen missionär från Frankrike som försökte sprida kristendomen i Sverige på 800-talet. Ett bevis på kristendomen i Sverige är under 800-talet. En typ av belägg på kristendomen är skriftliga källor, bland annat berättelser om Ansgars resor och arkeologiska fynd som kristna gravar och kors. Olof Skötkonung är Sveriges första kristna kung och den första svenska kung som lät prägla mynt. Kungen och kyrkan samarbetade genom att kyrkan stödde kungen och hjälpte till att sprida kristendomen. Högmedeltid 1250–1350 Under den tiden betalade bönderna skatt och rika och riddare betalade ingen skatt. Det var extremt svårt att byta från fattig till rik (byta klass). Sverige tog över Finland med våld. Klass samhälle delades i Birger Jarl 1250–1275 Magnus Ladulås 1275–1290 Vid mitten av 1200-talet stärktes den svenska centralmakten. De första gemensamma lagarna införs Man inför central beskattning – skatt till kungen 1280 blir de svenska stormännen skattebefriade mot att de ställer upp med krigare när kungen behöver det (Alsnö stadgar (riddare/krigare)) Kyrkan var skattebefriad sen tidigare Det svenska ståndssamhället uppstår (det som hade skett tidigare på kontinenten) Finland blir successivt en del av Sverige under 1200-talet genom en rad korståg. Senmedeltiden 1350-1523 Digerdöden 1350–1355 (började i Europa) var en pest som kom till Sverige. Pesten kom från Italien till Sverige (4 år). Ca 25% av Sveriges befolkning dog. Det tog 100 år för befolkningen att återhämta sig. Innan digerdöden hade Sverige en befolkning på ca 1-1,2 miljoner Efter digerdöden ca 700 000–900 000 Man skiljer på judarna och att det var Guds straff TRONSTRIDER OCH SLÄKTFEJDER (MOT ETT STARKARE RIKE).  Birger Jarl var Sveriges mäktigaste man på 1200-talet. Han brukar kallas Stockholms grundare och stärkte kungamakten.  Magnus Ladulås var kung av Sverige 1275–1290. Han skyddade bönderna från att tvingas ge mat och husrum åt kungens män, därav namnet ”Ladulås”. Men han är mest känd för att ha skyddat bönderna från att kungens och adelns män kom och krävde gratis mat och husrum. Därför fick han smeknamnet "Ladulås" (som om han låste ladan så att ingen kunde ta böndernas mat). Sverige uppstod på 1200-taletdu. Stormän som ställde upp med ryttare och soldater åt kungen undvek skatt och blev adel. Frälsebonde: bonde som brukade adelsägd jord Krykobonde: bonde som brukade jord som ägdes av kyrkan. Kronobonde: bonde som brukade mark som ägdes av staten/kungen. Skattebonde: bonde som ägde sin egen jord och betalade skatt. Heliga Birgitta: en svensk adelskvinna, religiös ledare och helgon som grundade Birgittinorden på 1300-talet. Nyköpings gästabud: år 1317 bjöd kung Birger sina bröder Erik och Valdemar på fest i Nyköping. Efter festen fängslades de och svalt ihjäl. Kalmarunionen 1397–1521 • 1397 – Förenas Sverige, Norge och Danmark i en union under drottning Margareta. • Bakgrund till unionen. 1. Hotet från tyska Hansan (Hansan är ett handelsbolag som håller på att ta över handeln på östkusten med sin armé och motivet är pengar). Konkurrera Norden. Hansan var ett förbund av handelsstäder runt Östersjön och Nordsjön som kontrollerade mycket av handeln i norra Europa. 2. Maktstrider i Sverige- Adel missnöjd med den svenska kungen (Albrekt av Mecklenburg) 3. Släktskap mellan kungahusen i Norden Orsaken till Kalmarunionen var att de nordiska länderna ville samarbeta mot yttre fiender, särskilt tyska furstar och Hansan. Tillsammans blev de starkare politiskt och ekonomiskt. Margareta – Dotter till Danmarks kung Hon gifte sig med Norges kung – son till Sveriges ”gamla kung” – (Håkan Magnusson) Margareta blev först drottning i Danmark när hennes far dog. Sen dör hennes man; då blir hon även regerande drottning i Norge. Gör sen anspråk på tronen i Sverige. Från enighet till splittring inom unionen Till en början fungerade unionen bra Men en bit in på 1400-talet ökade splittringen och missnöjet, särskilt i Sverige (t.ex. Engelbrektupproret 1434–1436). Komplicerat maktspel Unionskungens – svenska riksföreståndaren (maktkamp) Adelsfaktioner – adelsfaktioner Maktkamp om vem som ska bli riksföreståndare. Vissa adelsmän och bönder vill att Sverige ska bli ett självständigt rike igen. Vissa vill bevara unionen – men unionskungens makt ska vara svag. Alla strider och maktkamper slutar med att unionen upplöses 1521 och Sverige blir åter ett självständigt rike under Gustav Vasa. Riksföreståndare 1521–1523 och kung 1523–1560. Norden kommer att från 1523 till början av 1800-talet bestå av två riken Danmark där Norge och Island ingår (Norden) Sverige där Finland ingår.
4
Updated 63d ago
flashcards
Thema 1: Germanistik & Teildisziplinen 1. Was ist Germanistik und aus welchen Teildisziplinen besteht sie? Die Germanistik ist allgemein die Wissenschaft von deutscher Sprache und Literatur, diese lässt sich in die folgenden Teildisziplinen aufgliedern: • Neuere deutsche Literaturwissenschaft (Deutschsprachige Literatur von Beginn des Buchdrucks bis heute) • Mediävistik (8-15 Jhr, Erforschung der Geschichte des Mittelalters; ältere dt. Sprach und Literaturwissenschaft) • Sprachwissenschaft (Linguistik) • Deutschdidaktik (Theorie der Lehr- und Lernprozesse in Lernkontexten) · Deutsch als Fremdsprache/Zweitsprache 2. Mit welchem Zeitraum befasst sich die Ndl? 15. Jhr bis heute 3. Was unterscheidet die Fachwissenschaft von der Fachdidaktik? Die Didaktik befasst sich mit der Lehre des Lernens. Die Fachwissenschaft liefert die Erkenntnisse, die gelehrt werden. Sprache Literatur Fachwissenschaftler (Gegenstandsorientiert) Sprachwissenschaft (Linguistik) Literaturwissenschaft (NdL) Fachdidaktik (Literatur als Bildungsgegenstand) Sprachdidaktik (in Lehr- und Lernkontexten) Literaturdidaktik (in Lehr- und Lernkontexten)4. Welche Teildisziplinen der Germanistik lassen sich der Fachwissenschaft, welche der Fachdidaktik zuordnen? Didaktik: Deutschdidaktik Wissenschaft: Ndl, Mediävistik, Linguistik. Deutsch als Zweitsprache 5. Worin besteht der zentrale Unterschied zwischen Literaturwissenschaft und Literaturkritik? In der Literaturkritik werden Texte bewertet, ästhetische Wertung im Vordergrund Kritik ist eine Bewertung ! In der Literaturwissenschaft werden Texte ausgewertet (fragen nach der historischen Einordnung, poetologischen Regeln & die Textstruktur) -> Wissenschaft mit eigenen Fragestellungen und Methoden, theoretisch reflektierter Umgang mit der Literatur 6. Was unterscheidet einen literaturwissenschaftlich geschulten Leser von einem naiven Leser? Der Naive Leser liest die Lektüre aufgrund des ästhetischen Genusses & des intellektuellen Vergnügens Der geschulte Leser achtet theoretisch geleitet, reflektiert und analysiert die Lektüre, benötigt eine Distanz und zeitintensive Aufmerksamkeit7. Was leisten festgelegte Begriffe- sogenannte Fachtermini- der Literaturwissenschaft? Fachtermini sind feste Methoden und Schrittfolge, die benötigt werden, um die Eigenschaften des Textes zu erfassen und erklären zu können. Garantiert allen Diskussionsteilnehmern die Gewissheit, über dieselben Dinge zu reden -> Intersubjektive Verständigung Thema 2: Literatur · Was ist Literatur? - besteht aus Sachtexten und literarischen Texten - Unterscheidung von Sachtexten und literarischen de Texten - Literarizität & Poetizität - Fiktionalität - Jeder Text der Welt ist ein literarischer Text oder ein Sachtext Hauptmerkmale -Abweichung (Verfremdung) - bewusst produzierte von der Alltagssprache, um den Fokus auf -> brechen die Konventionen und Erwartungen der Alltagssprache - Autofunktionalität • Konnotation • Polysemie - die Mehrdeutigkeit, die durch den Aufbau von assoziierten zusätzlich Wortbedeutungen erzeugt wird (Putzfrau - Reinigungskraft) 1. Erläutern Sie die Begriffe Ästhetikkonvention und Fiktionsvertrag. Fiktionsvertrag: Wissen das es Fiktion ist , aber so tun als wäre es real (als ob Situation)Vertrag zwischen Autor und Leser, Autor zeigt, dass es sich um eine mögliche Welt handelt, und der Leser nimmt dies an (Als-Ob-Modus) Ästhetikkonvention: Bewertung nicht nach wahr oder falsch , sondern nach subjektiver ästhetischeinung steht für das Ziel des Textes, dem ästhetischen Genuss, die Frage danach, ob ein Text ästhetisch gelungen ist. 2. Worin besteht der Unterschied zwischen einer pragmatischen und einer ästhetischen Lesehaltung? In der pragmatischen Lesehaltung werden meist Sachtexte gelesen, um aus ihnen zu lernen (Mittel zum Zweck; Gebrauchtstexte) In der ästhetischen Lesehaltung werden meist literarische Texte gelesen zum Selbstzweck (dient dem ästhetischen Genuss) 3. Welche beide Merkmalen unterschieden literarische von nicht-literarischen Texten? ↳Sachtexten ! Die beiden Hauptmerkmale: Fiktionalität (p.T.) und Literarizität (l.T) 1. Lektüre und Bewertungskonventionen • Prag. Texte= Monovalenzkonvvention (Eindeutikeit) & Tatsachenvalenz (reale Welt) • Lit. Texte= Polyvalenzkonvention (Mehrdeutigkeit) & Ästhetikkonvention (Möglichkeit. Welt) Lesehaltung 2. Lesehaltung• Prag. Texte= Prag. Lesehaltung • lit. Texte= ästhetische Lesehaltung 4. Was bedeutet Autofunktionalität und auf wen geht dieser Begriff zurück? Die Autofunktionalität meint, dass die Sprache auf sich selbst verweist (so weit, dass der Inhalt der Mitteilung selbst in den Hintergrund gedrängt wird) - Roman Jakobson- 5. Was bedeutet das Begriffspaar Denotation und Konnotation? Denotation: Mehr oder weniger explizit definierte Wortbedeutung Konnotation: assoziierte Wortbedeutung, ohne die metaphorische Aussagen nicht denkbar wären 6. Welche Fiktionalitätsindikatoren kennen Sie und auf wen gehen diese zurück? Def.: Fiktionalität: (formen, gestalten, bilden) Inhalt der Werke basiert auf erfundenen Welten/ Dingen -> imaginär, kein Anspruch auf Überprüfbarkeit Fiktionsindikatoren: -Kälte Hamburger- - Verben innerer Vorgänge (Verben des Fühlens/ Empfindens/ der internen Wahrnehmung) - epische Präteritum (Präteritum verliert seine grammatische Funktion über die Vergangenheit zu informieren) -> Indikatoren Bilden Merkmale, keine eindeutigenKriterien 7. Worin besteht der Unterschied zwischen fiktiv und fiktional? Fiktiv: bezieht sich auf eine bestimmte Existenzweise von Gegenständen, derart, das diese Gegenstände nicht existieren „Die Hauptfigur des Romans ist fiktiv“ Fiktional: bezieht sich auf die Darstellungsweise, derart dass das Dargstellte nicht existiert „Der Roman Harry Potter ist fiktional“ 8. Sind alle fiktionalen Texte literarisch? Nein, nicht alle literarischen Texte sind fiktionale Texte, sowie nicht alle fiktionalen Texte literarisch sind. -> Literarizität und Funktionalität müssen nicht notwendig zsm auftreten, es gibt nicht-fiktionale Literatur sowie nicht-literarische Funktionen 9. Warum ermöglichen die Merkmale Literarizität und Fiktionalität keine Wesensbestimmung literarischer Texte? Die beiden Merkmale ermöglich keine Wesensbestimmung, da eine strenge Grenzziehung mit diesen Merkmalen nicht möglich ist. -> Rezipient muss beachtet werden, da grundsätzlich jeder Text im ästhetischen Modus gelesen werden kannThema 5: Epochen und Gattungen Aufgabe der Wissenschaft: • in einem gewissen Bereich ein geordnetes, begründetes und als gesichert angesehenes Wissen hervorzubringen • Als Kennzeichen dieses Wissens gelten: Systematik, Methodik, Objektivität & Intersubjektive Nachprüfbarkeit 1. Was versteht man in der Literaturwissenschaft unter einem Stoff?Was ist ein Motiv? Wie lassen sich Texte den Textgruppen zuordnen? durch den Autor Durch das Thema: Thema eines literarischen Textes= Gegenstand/ Subjekt (Freundschaft, Liebe, Tod) - Thema nicht immer direkt offensichtlich Durch den Stoff: Ist eine unerhebliche der Dichtung vorgeprägte Handlung, die als Ergebnis, Bericht usw. an den Dichter herangetragen und einen Anreiz zur künstlerischen Gestaltung bietet bezeichnet Durch das Motiv: ist eine kleine stofflich-thematische Einheit - bestimmte Epochen haben motivliche Vorlieben; kehrt ein Motiv mehrfach auf -> Leitmotiv Durch Gattungen und Epochen (Lyrik, Epik, Drama) 2. Welche Funktionen erfüllen Gattungen und Epochen? Es geht um die gemeinsamen Merkmale Bestimmter Texte, die diese entweder zu einer gemeinsamen Gattung oder Epoche zusammenfassen Gattungsbegriffe: fassen Texte ohne nähere Betrachtung ihrer Entstehungszeit und ihrer Autoren zusammen - textbezogene Kriterien; keine eindeutigeSystematisierung, aber bst. FormEpochenbegriffe: befasst sich mit der literarischen Generation (Zeit) -> gliedern die Abfolge von Autoren und Werken in historischer Dimension 3. Welches sind die drei Hauptgattungen der Literatur? 4. Worin unterscheidet sich die Dramatik, Epik und Lyrik? Unterscheiden sich durch den Erzähler. Der Erzähler der Epik ist ein Erzähler der aus einer narrativen Sichtweise berichtet. In der Dramatik führt eine Figur durch die Handlung. In der Lyrik berichtet das lyrische Ich. 5. Was verstehen Sie unter den Begriffen ´Kindheitsautonomie´ und ´Schonraumliteratur´? Kindheitsautonomie: bezeichnet die Trennung von kindlichen und erwachsenen Figuren; Kindheit ist autonom, erhält Eigenwert Kindheit wird ein Zustand der Freiheit -> Idee desSchonraums Schonraumliteratur: meint, dass man den Kindern nicht die Gefahren der Welt aufzeigt • Probleme der Erwachsenen gelten für das Kind als unverständlich, werden als nicht-kindgemäß ausgegrenzt • Kindheit wird als Gegenbild inszeniert 6. Wie heißen die drei großen Kinderbuchautoren der 50/60 er? Otfried Preußler - Räuber Hotzenplotz, das kl. Gespenst Lokomotivführer Michael Ende - Momo, Jim Knopf & Lukas der James Krüss - mein Urgroßvater und Ich 7. Welches ist die bevorzugte Gattung der Schonraumliteratur? Kindheitsautonomie & Schonraumliteratur lassen sich besonders gut in der Phantastik umsetzen (Pippi Langstrumpf) 8. Worin besteht die neue Kindheitsvorstellung der KJL in den 70er Jahren? • Wandel wird u.a. Durch die Studentenbewegung getragen; von der Ideologie der heilen Kinderwelt zur Forderung nach polit. Erziehung durch neueKinderbücher • Emanzipation des Kindes -> gleichberechtigte Teilhabe an der Welt der Erwachsenen • Kindheitsautonomie & Realistisches Schreiben wurde gefordert 9. Benennen Sie die zentralen Merkmale der Gattung der realistisch, problemorientierten KJL. • Tendenz zum realistischen Schreiben, sowie zur “Problemnähe“ und „Zeitbezogenheit“ • Direkter Bezug zu den aktuellen Wirklichkeitserfahrungen, den Problemlagen und Konflikte der jungen Leser • junge Hauptdarsteller die mit dem Leser auf Augenhöhe sind • meist ein offenes Ende (da Probleme fortbestandlich sind) • Neue Themen: Bruch mit thematischen Tabus- kann seither jedes Thema sein • Fordert Realismus programmatisch ein 10. Nennen Sie zwei wichtige Autoren der realistisch, problemorientierten KJL. Ursula Wölfel - Die grauen und die grünen Felder Peter Härtling - Ben liebt Anna/ Das war der Hirbel 11. Nennen Sie drei Werke der realistischen, problemorientierten KJL. Oma, Ben liebt Anna, Das war der Hirbel12. Warum haben viele Texte der KJL ein offenes Ende? Ein offenes Ende steht dafür, dass das Problem weiterhin existiert und nicht verschwunden ist. Enden nicht mit Ende des Buches. 13. Worin besteht die Funktion der realistischen, problemorientierten KJL? Die KJL soll die Kinder erziehen, aufklären, ihre Einstellung verändern und sie für politische und soziale Forderungen sensibilisieren. Sollen Bewusstsein für Missstände bekommen und an der Beseitigung dieser mitwirken -> zielt auf die Persönlichkeitsbildung ab Thema 6: Analyse epischer Texte 1. Worin besteht der Unterschied zwischen einer Analyse und einer Interpretation? Analyse: Genaue Beobachtungen am Text • analytische Zugänge: über den Erzähler, die Geschichte, das Thema, Motiv, Gattung & Autor • Textbeobachtungen (rhet. Aufbau) Was ist auffällig? Was bringt mich weiter, um mehr über den Text zu verstehen? • Kein Selbstzweck; Analysenmethoden= Werkzeuge, die für den gebrauch gewählt werden müssen Interpretation: Auf der Basis der Analyse gelangt man zurInterpretation • Was bedeutet die Beobachtung eigentlich? • „Jede interpretative Aussage setzt Beobachtungen voraus, die umso genauer ausfallen, je genauer der Text analysiert wird“ 2. Warum ist es wichtig, bei der Analyse epischer Texte den Erzähler näher zu bestimmen? Epische Texte (Romane, Noevelle…) zeichnen sich dadurch aus, dass das Geschehen durch den Erzähler vermittelt wird -> Erzähler= Vermittlungsinstanz, nicht unmittelbar am Geschehen beteiligt -> Von der Wahl des Erzählers ist der Informationsgrad des Textes ab (welche Infos der Leser erhält) - entscheidet darüber wie der Leser die Infos behält (sachlich/ironisch…) 3. Nach welchen Kategorien analysiert Jürgen Petersen den Erzähler? (1993) Sichtweisen: - Ich-Erzähler ist eingeschränkter als Er-Erzähler • Ich-Erzähler kann glaubwürdig die Außensicht, aber nicht die Innensicht beschreiben (Inensicht beschränkt auf das eigene Ich) • Er-Erzähler hat unter Umständen nur eine Außensicht Erzählverhalten: • Auktorial (mischt sich ein, gibt Hinweise, Kommentare) • Personal (Perspektive der Figur, aus der erzählt wird) • Neutral (Erzähler= kaum greifbar; sachlich-berichtend, Figuren stellen sich selbst an) Erzählform • Spricht von sich selbst - Ich-Form • Erzählt von dritten - Er/Sie/Es- Form • Spricht von Angesprochenen - Du- Form Erzählhaltung: • gemeint ist die weitere Stellungnahme des Erzählers dem Erzählten gegenüber • Neutral, ironisch, distanzier, plakativ, distanziert, affirmativ (bestätigend) Achtung! - bei Peterson ist der auktorialer Erzähler =/ allwissender Erzähler 4. Worin besteht in der Erzähltheorie der Unterschied zwischen dem erzählenden und dem erlebenden Ich? Das erzählende Ich berichtet als Ich-Erzähler mit zeitlicher Distanz. Das erlebende Ich ist das Ich von dem erzählt wird. Erzählende Ich: - ist das Ich, das aus zeitlicher Distanz etwas, was vor längerer Zeit geschehen ist, erzählt -> Erzähler seiner Geschichte „damals“ Erlebendes Ich: ist das Ich, das die Dinge so erzählt, Ei es sie einst in der erzählten Welt wie es sie einst in der erzählten Welt erlebt hat -> Erzähler seiner Geschichte „jetzt“ 5. Welche Arten der Fokalisierung unterscheidet Gerard Genette? Fokalisierung: „Informationsschleusen“, die nur die Elemente passieren lassen, die der gewählte Fokus zulässt - Sichtweise Nullfokalisation: • keine Einschränkung des Blickwinkels durch eine Figur • Sichtweise eines allwissenden auktorialen Erzählers Interne Fokalisation • erzählt aus der Sicht einer oder mehrerer Figuren - Innensicht • Fokus fällt mit der Figur zusammen, die zum Subjekt der Wahrnehmung wird Externe Fokalisation: • Fokus fällt mit keiner Figur zusammen, sodass keine Einblicke in die Gefühlswelt oder die Gedanken der Handlungsträger möglich sind => Peterson & Genette sind Idealtypische Konstruktion; helfen Beobachtung an den Texten zu machen, es gibt sehr häufig Mischformen (z.B. externe & interne Fokalisierung) Analysekategorien - nicht dogmatisch- starr (flexibel umgehen) 6. Was ist eine Paralepse? Paralepse= Wenn der Erzähler dem Leser mehr Informationen gibt, als ihm seine Fokalisierung eigentlich erlaubt Paralipse= Wenn der Erzähler dem Leser Informationen vorenthält, die er eigentlich aufgrund seiner Fokalisierung geben müsste 7. Was meint Erzählzeit und erzählte Zeit? In welchem Verhältnis können Erzählzeit und erzählte Zeit zueinanderstehen? • Erzählzeit= ist die Zeit die benötigt wird um ein bestimmtes Geschehen zu erzählen. (Gemessen an Seiten- und Zeilenzahlen) • erzählte Zeit= ist die „Zeit des Inhaltes“, also die Zeit, die das erzählte Geschehen in Wirklichkeit beanspruchen würde • Zeitraffendes Erzählen = erzähltest kürzer als die erzählte Zeit • Zeitdeckendes Erzählen = Erzählzeit = erzählte Zeit (z.B. Dialog) • Zeitdehnendes Erzählen = Erzählzeit ist länger als die erzählte Zeit 8. Wozu dient Ihnen eine nähere Betrachtung von Erzählzeit und erzählter Zeit? -> unterschiedliches Erzählverhalten gliedern die erzählte Wirklichkeit, setzt Schwerpunkte ermöglicht Haupt und Nebensätze zu entscheiden und die Bedeutung der inneren und äußeren Handlung auszumachen 9. Was ist ein Innerer Monolog? Ein innerer Monolog einer Figur ist oft ein Selbstgespräch/ eindeutige Personenrede; nicht dem Erzähler zuzurechnen; eine Technik der Gedankenwiedergabe (Bewusstseinsstrom) 2 Kriterien: 1. situatives Kriterium der Einsamkeit des Sprechers (Selbstgespräch, an keinen gerichtet) 2. Das strukturelle Kriterium des Umfangs& des in sich geschlossenen Zusammenhangs einer Replik —————————————————————————— ————— Figurenrede: • direkte Rede: ist unmittelbar subjektiver Ausdruck der Person; Atmosphäre des unmittelbaren beteiligt Seins (mehr in Szene gesetzt als erzählt) • Indirekte Rede: häufig im Konjunktiv; Indirektheit, die eine Distanz schafft, verweist direkt auf den Erzähler (Indirekte Rede gehört der Figur nicht allein) Zeitliche Ordnung: • Erzähler kann die chronologische Folge der Zeit beibehalten oder ändern, z.B. mit dem Ende beginnen o. Zum Anfang zurückkehren • > erhöhen die Komplexität des Erzählgeflechts • Anachronie = zeitl. Umstellung der Erzählreihenfolge • Proleose = vorausschauender Erzähleinschub • Analepse = Rückblende, die bereits vergangenes Erzählt • Ellipse = Auslassung eines Zeitabschnitts im Erzählen Thema 7: Analyse dramatischer Texte 15. Welche neue dramatische Gattung begründete Lessing? Bürgerliches Trauerspiel welches den normalen Bürger tragödienfähig macht 16. Wie nannte Brecht seine Methoden, um das aristotelisch geprägte Illusionstheater zu zerstören? Mittel der leeren Bühne, Verfremdungseffekte (Handlung bekannt geben), Schauspieler zeigen das sie schauspielern -> sollten die Illusion zerstören, Distanz vom Zuschauer zum Bühnengeschehen herstellen (orientiert sich nicht mehr an Aristoteles) Merkmale der Offenen Form: - Vielheit statt Einheit - Fragment statt Totalität - statt einem abgerundeten Ganzen: Brüche und Zusammenfügungen disparater Teile Thema 8: Analyse lyrischer Texte 1. Benennen Sie wichtige Merkmale lyrischer Texte. • Deutliche Abweichung von der Alltagssprache (Verfremdungseffekte; Metrum, Reim, Wiederholung) • Kürze (in qualitativer und quantitativer Hinsicht) • Keine narrativer Instanz, sondern Vermittler (lyrisches Ich) • Gattung ohne Handlung 12 bis 13 silbriger Vers mit männl. Oder weibl. Kadenzen, feste Zäsur nach 3. Hebung • Blankvers: in England entstanden - reimloserjambischer Fünfheber mit männl./weibl. kadenz -> wichtigster deutscher Dramenvers • Knittervers: unregelmäßiger gefüllter Vierheber, paarreimigThema 9: Methoden der Literaturwissenschaft 1. Was leisten Methoden? Analysen= theoriegeleitete Analysen am Text (Bestimmung des Erzählers, Gattung, Versmaß usw.) – genaue Analysen sind Voraussetzungen für die Interpretation eines Textes Interpretationen= bedeutet Auslegung, Erklärung, Deutung (auf Basis der Analyse) lit. Texte gelten als interpretationsbedürftig ➔ ➔ ➔ ➔ Intensive Betrachtung; sind stets methodisch geleitet ➔ ➔ ➔ ➔ In der Literaturwissenschaft herrscht ein Methodenpluralismus; Methoden sind erforderlich um zu einer Interpretation zu gelangen 2. Hermeneutik (am meisten verbreitet) - Gilt als die „Kunst der Auslegung und des Verstehens lit. Texte“, die den „Sinn“ eines Textes erschließen sollen - Geht auf den Götterboten Hermes zurück - War zunächst eine Bibelauslegung, die mehrere Bedeutungsebenen aufweist (Literalsinn, Allegorischer Sinn, Moralischer Sinn, Analogischer Sinn) - Ab 1800: moderne Hermeneutik, die sich mit dem Verstehen lit. Texte auseinandersetzt (Grund war das Ende der Regelpoetik – Verstehen wurde zum Problem; jedes Werk folgte eig. Regeln) - Moderne Hermeneutik wird mit Friedrich Schleiermacher verbunden (geht von tieferem Sinn/ Bedeutung innerhalb der Texte aus) - Um Sinn herauszuarbeiten, wurden mehrere Methoden verwendet • Hermeneutische Zirkel: man geht von einem einheitlichen, geschlossenen Ganzen aus; Interpretation schließt vom Teil und umgekehrt - Heutzutage: Hermeneutik geht nicht mehr von Autorintentionen aus (den Sinn von dem Autor gemeinten rauszuarbeiten, sondern muss immer wieder neu ausgelegt werden) - Der Text lässt bestimmte Deutungen zu, nicht der Autor! 3. Rezeptionsästhetik (Unterkategorie der Hermeneutik) - Grundlage ist die Hermeneutik, auch hier wird nach dem Sinn gefragt - Hauptvertreter: Hans Robert Jauß, Wolfgang Iser (sog. Konstanzer Schule) - Erstmals wird innerhalb der Trias Autor-Werk-Leser die Rolle des Lesers aufgewertet - Annahme, dass sich der Text erst im Akt des Lesens als lit. Werk konstruiert - Im Mittelpunkt steht nicht mehr das Werk selbst, sondern dessen Aufnahme beim Rezipienten (Vervollständigung durch gedankliche Konstruktion) - ! Wichtig: sog Leerstellen (Andeutungen) oder Unbestimmtheiten werden vom Leser individuell konkretisiert = jede Lektüre ist individuell (unterschiedliche Textinterpretationen) 4. Intertextualität Meint den Bezug eines Textes auf den anderen, z.B. durch Zitate, Parodie, Anspielungen, Themen, Motive, Figurentypen z.B. Star Wars: „Vor langer langer Zeit in einer weit entfernten Galaxy“ (Beginn eines Märchens) - Der Bezug eines Textes auf den anderen etabliert innerhalb des Werkes eine Metaebene: Es erhält zusätzliche Bedeutungsebene - Fokussiert diese Formen der Vernetzung zwischen Texten 5. Strukturalismus - Bricht mit der hermeneutischen Überzeugung, wendet sich gegen das hermeneutische Sinnsuchen - Es geht nicht um die Bedeutung der Zeichen, sondern um die Beziehung der Zeichen untereinander (Signifikant, Ausdrucksseite des sp. Zeichens) - Es geht um die sprachliche Gemachtheit des Textes, seine Strukturen, denn die Literarizität liegt in der ästhetischen Funktion von Sprache - Inhalte sind zweitrangig: strukturelle Analyse konzentriert sich auf die materielle Seite des Werkes - Stark von der Sprachwissenschaft beeinflusst - Ziel der strukturellen Analyse: genaue Analyse der Abweichung von der Alltagssprache 6. Gender Studies - Entstand in den späten 1980er Jahren, als Weiterentwicklung der feministischen Literaturwissenschaft - Fragen nach Geschlechterverhältnis und Zuordnung - Es wird unterschieden zw. Biologischem Geschlecht und kulturell zugeschriebener Geschlechteridentität - Interessiert sich für die kulturelle Repräsentation von Weiblichkeit & Männlichkeit, sowie den gesellschaftlichen und historischen Bedingungen, die in der Gesellschaft herrschen 7. Poststrukturalismus - Sammelbegriff für verschiedene Methoden und Literaturtheorien die antihermeneutisch ausgerichtet sind; Fragen nicht danach, was ein Text bedeutet oder welchen Sinn er hat • Z.B. Dekonstruktion (Jaquces Derrida, Paul de Man) • Diskursanalyse (Michel Foucault) • Intertextulität (Julia Kristeva) - Dekonstruktion geht davon aus, dass die Rekonstruktion eines Testsinns nicht möglich ist (Hermeneutik wird abgelehnt, Sprachsystem ist ein endloser Verweiszusammenhang & Sinn ist ein Aufschub von Bedeutung) Thema 10: Kinderliteratur1. Liegt die Zuständigkeit von Kinder- und Jugendliteratur bei dem Literaturwissenschaftler/innen oder bei den Literaturdidaktiker*innen? • sowohl die Literaturwissenschaft als auch die Fachdidaktik beschäftigen sich mit der KJL • Mittlerweile hat sich in der Literaturwissenschaft auch ein Bereich der KJL-Forschung etabliert • Viele Literaturdidaktiker setzten sich zunehmend mit der Literaturwissenschaft auseinander • KJL sollte sowohl pädagogisch, also auch ästhetisch ansprechend sein 2. Welche Definitionen von Kinderliteratur führt Ewers an? 1. Definition (Kinder- und Jugendlektüre): „die Gesamtheit der von Kindern tatsächlich konsumierten Literatur“; Ausgangspunkt ist das tatsächliche Lektüreverhalten, Kinder legen Merkmale fest 2. Definition (Intentionale KJL): „Literatur die Kinder seitens der Erwachsenen als Lektüre zugeteilt wird“; Texte wird die Eigenschaft zugesprochen, eine geeignete KJL zu sein 3. Definition (nicht-akzeptierteKJL): Texte, die als geeignete potenzielle KJL gelten, die sich aber vorerst noch nicht durchsetzten konnte 4. Definition (intendiert/ nicht-intendiert KJL): Teil der konsumierten Literatur, der mit den Vorstellungen der Erwachsenen konform geht nicht intendierte KJL: Texte die gelesen werden, obwohl sie nicht als geeignet gelten 5. Definition (Sanktionierte und nicht-sanktionierte KJL): KJL die von gesellschaftlich autorisierten Instanzen für geeignet gehalten wird positiv sanktionierte KJL: all die Texte, die von den gesellschaftlich dazu autorisiertenInstanzen zu geeigneter KJL erklärt worden ist 6. Definition (Spezifische KJL): all die Texte, die seitens ihrer Urheber von vornherein als potentielle KJL gedacht war 3. Welche drei Merkmale von Kinderliteratur nennen Rosebrock und Scherf? Worin sehen Sie die entscheidenden Unterschiede der Definitionen von Ewers und Rosebrock/Scherf? • Leseorientierung in der Adressierung: Texte werden üblicherweise spezifisch für Heranwachsende verfasst • Tendenzielle Normativität des Kindheitsbildes: KJL enthält Werte ihrer Entstehungszeit, dadurch auch immer ein Sozialisationsmedium = Päda. Funktion • Eigenes Symbolsystem: KJL hat ein für sie typisches Arsenal an Inhalts- und Darstellungsmuster entwickelt, eigene Konventionen für Gestaltungsmittel, Erzählform und Themen 4. Was war die Haas- Hurrelmann- Debatte? • 1989 in der Zeitschrift „Praxis Deutsch“ geführt - Frage, wie das Verhältnis von Kinderliteratur zur Erwachsenenliteratur ist • Gerhard Haas: • Kinderliteratur sei in einem „erbärmlichen Zustand“, alles sei der Pädagogik unterworfen • Pädagogisch, didaktisch ausgebeutete Literatur • Autoren wollen nur erziehen (Ästhetik wird nicht betrachtet); Verlage/ Schulen suchen Texte nach Päda. Werk aus • > Kinderliteratur soll wie Erwachsenenliteratur nach ästhetischen Maßstäben gewählt werden • Bettina Hurrelmann: • Gibt Haas insofern Recht, dass sie ebenfalls die literarisch-ästhetischen Dimension einordnet - vieles was Haas sagt, sei veraltet, denn viele Verlage & Schulen suchen Texte mittlerweile nach Ästhetik und Pädagogik aus • Päda. Seite darf nicht aufgegeben werden, da Schreiben für Kinder immer ein adressatenangepasstes Schreiben sei (Akkommodation) • Akkomodation findet im Hinblick auf die Sprache, gewählte Themen& Darstellungsstrategien statt (ist bereits pädagogisch) • > man kann nicht nicht-pädagogisch verhalten, KJL sind immer pädagogische Implikationen 5. Nennen Sie drei wichtige Aspekte zu den Lektürepräferenzen von Kindern? 1. Abenteuerliteratur 2. Sachgeschichten 3. Tiergeschichten -> Gegenüberstellung von Leseinteressen und schulischen Angebot zeigt, dass die Literaturauswahl an den Interessen der Kinder vorbeigeht - realistische Literatur dominiert bei den Lehrern -> Lehrer richten Auswahlkriterien auf die pädagogische Zielsetzung statt auf die Fantasie bzw. Fantastische Inhalte 6. Was hat Anna Krüger für die Kinderliteratur geleistet? Anna Krüger zeigte die Wichtigkeit von KJL auf, indem sie die KJL einer literaturwissenschaftlichen Analyse unterzog. Ihre Analyse zeigte es gibt nicht nur triviale KJL sondern auch anspruchsvolle. (Verglich jenes Instrumentarium mit den Universitären von Goethe und Schiller usw.) -> KJL ist auch literarisch anspruchsvoll und interpretationsbedürftig 7. Warum wurde Kinderliteratur lange Zeit nicht in der Schule gelesen? KJL galt bis in die 1960er Jahre als Trivialliteratur und wurde nicht in der Schule gelesen. 8. Seit wann gibt es eine universitäre Kinderliteraturforschung? In den 1970er Jahren etablierte sich die Kinder- und Jugendliteraturforschung. (durch die 68er- Bewegung) - mit der Werkimmanenz war Methode gefunden, die Texte auf den ästhetischen Gehalt hin untersuchen (ohne Fragen nach dem historischen Kontext zu stellen) - Bewegung forderten eine Germanistik mit gesellschaftlich- kritischer, emanzipatorischer Relevanz - Folge: Gegenstandsbereich der Germanistik wurde ausgeweitet (auch Trivialliteratur, Comics…) 9. Benennen Sie wichtige Aspekte der Kinderliteratur der Aufklärung • entstand im letzten Drittel des 18. Jhd (Zeit der Aufklärung) • Schreiben für Kinder sei Angelegenheit für Pädagogen nicht für Dichter - dient der Erziehung, nicht der Unterhaltung • Erzieherische Haltung - primär didaktische Funktion • Exemplarliteratur beliebt; kurze Texte mit erzieherische Lehre oder Moral • Kinderfigur = Vorbilder, Identifikationsangebote der tugendhafte Kinderfigur • Ziel= Nutzen/ Sozialisationsmedium (Vernunftsausbildung des Kindes) • Fabel erlebte Blütephase (z.B. Lessing); stiftete auf poetische Weise zu moralen Nutzen Erster deutscher Kinderbuchklassiker: Joachim Heinrich Kempe: Robinson der Jüngerer Zielsetzung des Buches: Sachkundeunterricht & Vermittlung von Tugenden Thema 11: Bilderbücher 1. Wie definieren Glasenapp und Weinkauff Bilderbücher? Erläutern Sie diese Definition. „Ist bestimmt durch die qualitative und quantitativer Bedeutung der Illustration in der Relation zum Verbaltext. Illustrationen sind ständige Bedeutungsträger, ihre Funktion geht über eine bloße Veranschaulichung oder Kommentierung des Verbaltexte hinaus.“ -> bi-codal, da es Bild und Text vereint & somit verbale und piktorale Zeichen in Rechnung stellt = Bild und Text erzählen gemeinsam Bspw: „Eine Woche voller Samstage“ (Paul Maar) - Illustriertes Kinderbuch 2. Was heißt doppelsinnig bei Bilderbüchern? • Kinder sind im Regelfall keine Selbstständige Teilnehmer an den literarischen Kommuniktionsgeschehen • Zwischen Autor und Kind - erwachsender Vermittler (als sekundärer erw. Adressat) • Häufig werden auch die Leser in ihrer Eigenschaft als lit. Versierter Leser angesprochen -> Kinderbücher, die ein kindlich naiven Leser verborgene Sinnschicht besitzen. = doppelsinnig 3. Wie hieß das erste Bilderbuch der Bilderbuchgeschichte und von wem stammt es? „Orbis sensualium pictus“ (Die sichtbare Welt) von Johannes Amos Comenius 1658 Sachlich belehrende Kinderliteratur; Schbilderbuch, diente der Wissensvermittlung nicht der Unterhaltung Wechsel zum erzählenden Bilderbuch beginnt im dt. Raum ab Mitte des 19. Jhr. 4. Was war das Besondere an Hoffmanns Struwwelpeter? Die Figuren im Struwwelpeter gleichen sind keine kindlichen und niedlichen Darstellungen, sondern eher grotesk. • gegenüber der üblichen Bilderbüchern des 19. Jhd wird das skandalöse an Hoffmanns deutlich - Quelle des zeitlich- satirischen Doppelsinns • Viele politische Andeutungen, die dem heutigen Leser verborgen bleiben, damals aber vom erw. Mitleser verstanden wurde (z.B. satirische Verkörperung des 1848er Revolutionärs Gustave von Struve) • Struwwelpeter bleibt Ausnahme: erst ab den 60er Jahren wurden differenzierteKinderfiguren entwickelt, die Einblicke in die kindliche. Psyche boten • > komplette Abweichung der fleißigen, naiven Kinderfigur 5. Worin bestand die Innovation, die Maurice Sendak in das Bilderbuch einbrachte? „Wo die wilden Kerle wohnen“ - 1963 • anfangs stark diskutiert, da sich der Protagonist Max gegen die päd. Normen wiederseht und weicht damit vom guten Kind ab (hat dies befreit) • Kindl. Aggressionen wurden üblicherweise vorgeführt um sie auszutreiben, umgekehrt nahm Sendak die Perspektive seines Helden ein und gestattete ihm destruktive Fantasien auszuleben • Psychologisch und pädagogisch befreien die „Wilden Kerle“ die vom Zwang brav und angepasst zu sein • > Sendak brachte das tabuisierte Thema Gewalt ein und ergänzt bildnerische Fantasien - Dimensionen des Schreckens, des Monströsen usw. 6. Seit den 1980er Jahren spricht man von einer Öffnung der Bilderbücher. Worin besteht diese Öffnung? • Öffnung der Bilderbücher: Behandlung neuer Themen wie Trennung der Eltern, Holocaust, Kinderarmut, Demenz, Mobbing, Krieg etc. • z.B. „Böse Mann“ (Häusliche Gewalt) & Opas Engel (Holocaust) • wichtigste Entwicklungsphase für das Kinderbuch war die Zeit der 80er Jahre, die zum postmodernen Kinderbuch führten • Auflösen von Genregrenzen, Auflösen überkommener Adressatenkonzepte, Auflösung traditioneller Rezeptionsweisen durch die veränderte narrative Struktur 7. Welche Text-Bild-Relationen werden beim Bilderbuch unterschieden? 1. Parallelität - gemeinsames Erzählen von Bild und Text (durch durchdachte Text-Bild-Korrespondenz) 2. Geflochtener Zopf - abwechselndes Erzählen von Bild und Text (fast in jedem Bilderbuch lassen sich in der Antike dieser Form finde, da sich Text & Bild verbinden) 3. Kontrapunktisches Erzählen - widersprüchliches Erzählen von Bild und Text (Spannungsverhältnis zueinander)
10
Updated 128d ago
flashcards
Vauva
274
Updated 163d ago
flashcards
forskning som inte har någon särskild tillämpning i syfte? Grundforskning Vilken forskningsansats innebär att empiriska upptäckter sammanställs i teoribyggande syfte? Induktion Vilken forskningsansats söker harmoni mellan befintlig teori och empiri? Abduktion Vem introducerade begreppet paradigm? Thomas Kuhn Vad kallas det forskningssystem från vilket forskaren baserar sina grundantaganden och principer? Paradigm Vad innefattar idéer om vad som anses vara kunskap? Epistemologi Vad innefattar idéer om verklighetens beskaffenhet? Ontologi Vilken inriktning försöker efterlikna det naturvetenskapliga idealet? Positivism Vilken inriktning fokuserar på människors upplevelser och tolkningar? Interpretivism Vilken inriktning menar att verkligheten finns men inte är direkt tillgänglig? Kritisk realism Vilken inriktning betonar praktisk användbarhet och konsekvenser? Pragmatism Vad är det överordnade motivet för vetenskaplig undersökning? Bidra med ny kunskap Vad kallas kunskap som beskriver hur något bör utformas? Preskriptiv kunskap Vad beskriver bäst en litteraturgenomgång? En orientering i kunskapsläget Var i en uppsats står syftet mest sannolikt? Introduktion Vad kallas forskningsstrategin där forskaren aktivt deltar i förändringsarbete? Aktionsforskning Vilken studie ger sekundärdata? Dokumentstudie Vilken typ av urval används när deltagare är lättillgängliga? Bekvämlighetsurval Vilken typ av urval är inte sannolikhetsbaserat? Jämförelseurval Vilken skala används för grupper som inte kan rangordnas? Nominalskala Vilken skala används när rangordning finns men avstånd saknas? Ordinalskala Vilken skala har lika avstånd men ingen naturlig nollpunkt? Intervallskala Vilken skala har naturlig nollpunkt? Kvotskala Vad är medelvärdet av talserien 1, 3, 9, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16? 10,3 Vad är medianen av talserien 1, 3, 9, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16? 11,5 Vad är typvärdet av talserien 1, 3, 9, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16? 9 Vad kallas ett testbart påstående byggt på tillgänglig kunskap? Hypotes Vad kallas principen där forskare ifrågasätter påståenden tills det finns saklig grund? Skepticism Vad kallas något som är skapat eller konstruerat, till skillnad från naturligt förekommande? Artefakt Vad kallas data som är numerisk? Kvantitativ data Vad kallas forskningsansatsen där teoretiska antaganden testas empiriskt? Deduktion Hur kan induktion beskrivas? Upptäckande ansats Vilken typ av kunskapssökning formuleras som en vad-fråga? Klassificerande kunskapssökning Vilken typ av kunskapssökning formuleras som en varför-fråga? Förklarande kunskapssökning Vad ingår i en forskares paradigm? Etiska riktlinjer Vilken validitet avser mätinstrumentets innehåll i relation till dess syfte? Innehållsvaliditet Vilken validitet avser överlappet mellan operationell definition och det som ska mätas? Begreppsvaliditet Hur beskrivs en fallstudie med ett fall och en analysenhet? Enfallsdesign, holistisk utformning Hur beskrivs en fallstudie med ett fall och flera analysenheter? Enfallsdesign, inbäddad utformning Hur beskrivs en fallstudie med flera liknande fall och en analysenhet? Flerfallsdesign, holistisk utformning Hur beskrivs en fallstudie med flera liknande fall och flera analysenheter? Flerfallsdesign, inbäddad utformning Vilken deltagandenivå är mest sannolik vid interaktiv forskning på en högskola? Måttligt deltagande Vad kallas en intervju vars instrument påminner om en enkät? Strukturerad intervju Vad är reliabilitet? Att en mätning är tillförlitlig och ger samma resultat vid upprepning Vad är validitet? Att man mäter det som avses att mätas Vad är en population? Alla enheter som studien avser Vad är ett stickprov? En delmängd av populationen
46
Updated 172d ago
flashcards
Astronomi: Vetenskapen om Universum Geocentrisk världsbild: Jorden anses vara universums centrum och allt kretsar kring jorden. Heliocentrisk världsbild: Beskriver solsystem, att solen är i centrum, planeter kretsar kring den. Explosion Teorin: Universum uppstod av en jättestor explosion för 13,7 miljarder år sedan, tor på Big Bang(den stora smällen): Explosion av rymden, då tid och rum uppstod tillsamman med den Materia ochs strålning uppstod och spreds → materian bildade grundämnen(helium och väte) samt planeter och stjärnor Solsystemet: 8 planter(4 sten och 4 gasplaneter) + deras månar, dvärg planeter, asteroider och kometer + en sol Solen antas ha ungefär 4,5 miljarder år kvar att leva Olika teorier om universums framtid: Big freeze(värmedöden): Universum fortsätter expandera, kallare och gles tills stjärnbildning upphör Big rip: Expansionen accelererar kraftigt tills stjärnor och atomer dras isär Exoplaneter: planeter som kretsar kring andr stjärnor än solen, många har upptäckts, men ej något liv Söker i behagliga zoner där temperatur ska tillåta flytande vatten --------- Himlakroppar: Naturliga föremål i rymden Ex stjärnor, planeter osv Stjärnor: Lysande klot av het gas (helium och väte) Föds i en Nebulosa som kollapsar, när gravdistion drar ihop → ökar trycket och temperaturen → start kärnfusion → väte omvandla till helium = stjärna Nebulosa(stort gasmoln): Består av materia(dam och gas) som dras ihop av gravitationskraft = stjärna De har en enorm massa Stjärnans livscykel: Föds → Stabilt tillstånd(gott om bränsle) → Slut på väte = sväller upp → Röd superjätte→ Krymper = Vit dvärg → svalnar och mörknar Stor/tunga stjärnors död kan bilda en Supernova: Stjärnas ytter sprängs och delas = stark ljusstjärna Ibland Neutronstjärna i mitten(liten kompakt himlakropp) Svarthål: En himlakropp vart stjärnor pressas samman till en punkt, med en kraftig garvidstion Inga föremål lämnar inte ens ljus (oftast först supernova sedan svart hål) + Stjärnor släpper gaser och stoft när de dör → skapar nya nebulosor (så universum kretslopp fortsätter) Temperatur på stjärnor = färg ↓ Vita stjärnor/dvärgstjärnor: Minsta och varmast(10 000 garder) Gula stjärnor: Temperatur(6000 grader) EX solen Röda stjärnor/röd jätte: Störst och har lägst temperatur (3000 grader) Jättestjärnor: Stjärnor större än solen, låg temperatur = röda stjärnor Dvärgstjärnor: Stjärnor mindre än solen, hög temperatur = vita stjärnor EX: Solen, 4,5 miljarder år gammal(solen strålar är ljus/värmeenergi från fusionen som uppnår inuti solen) Dubbelstjärnor: 2 stjärnor rör sig runt varandra / trippelstjärnor: 3 st Stjärnhopar: Många stjärnor samlade i större grupper Stjärnbilder: Människor som organisera natthimlen med igenkännbara mönster’ Astrologi: Läran att tolka himlakroppar position under mänsklig födelse, bygger på förutsättningar och gammal tro ------ Ljusår: Sträckan ljuset förd på ett år, enheten använd för att ange avstånd i rymden. Ljus från stjärnor kan ta år innan de syns på jorden EX: Polstjärnan 780 ljusår → ljus färdats i 780 år , Solen 8 ljusminuter Triangelmetoden: Använd räkan avstånd i rymden Galax: Ett enormt stjärnsystem, är universums byggstenar Finns mer än 100 miljarder galaxer Olika former: Spiral, klot eller ellipsformade Galaktiskt år: Tid de tar för solsystemet å ha ett varv runt centrumet av galaxen EX: Vintergatan, spiralformade har ca 200 miljarder stjärnor Mörk energi: Energi som drar galaxer från varandra Mörk materia: Masteri i unver som vi ej ser --------------------- Partiklar, värme och tryck: Partiklar: minsta beståndsdelarna av materia EX Atomer atomkärnor - protoner, neutroner(finns kvarkar) och elektroner( är Leptoner) Fotoner(ljuspartiklar) Elementarpartiklar: Minsta struktur(kan ej delas mer) EX: kvarkar Subatomära partiklar: Partiklar mindre än atom + de som uppbyggda andra partiklar EX: Neutron, proton 118 grundämnen(94 naturlig) -------- Materia: Allt som väger något + de innehåller atomer Massa = Vikt, hur mycket materi ett föremål innehåller Mäts i Kg, ton, hg och g Volym: Utrymmet ett tredimensionell föremål upptar beräknas 2 sät Bredd x längd x höjd Oregelbundna föremål: Vatten i mätglas + lägg ner föremålet, sedan subtrahera skillnaderna Densitet: Hur sammanpackad ett ämne är(hur tät partiklar är packade) Densitet = massa/volym (p=m/V) → kg/dm3< g/dm3 Densitet avgör flyttnings förmåga, måste ha lägre densitet än vatten ---------- Värme(värmeenergi): Total mängden energi som överförts på grund av temperaturskillnader Temperatur: mått på hur mycket atomer och molekyler rör sig Absoluta nollpunkten = -273,16 grader Celsiusskalan: oC 2 fixpunkter Vattens frys (0 grader) och kokpunkt (100 grader) Kelvinskalan: Utgår från absoluta nollpunkten(273 grader)som fixpunkt Fahrenheitskalan Värmeutvidgning: Varma ämne utvidgar sig = tar mer plats = ändrar volym EX: luftballong(Varma luft lägre densitet = flyger), Sly Bruk(varmvatten = glas och metall utvidgar sig men metall> glas) ämnen blir kallare = mindre volym och massa ändras ej = Höger densitet Gäller ej vatten → 4 grader = volymen minst, försäter till o = större volym = lägre densitet --------- Aggregationstillstånd: Olika former materia kan få beroende på tryck och temperatur + de har fasövergångar Fast from: Molekyler på bestämda platser och vibrerar EX: is Smältning ↓ Stelning/frysning ↑ Flytande from: Molekyler kan rör på sig mer fritt EX vatten Förångning/avdunstning ↓ Kondensation↑ Gasform: Molekyler rör sig fritt EX: vattenånga ------- Sublimering: Fast → gas /Disposition: Gas → fats Smältpunkt: Temperatur vart ämne fast → flytande (vatten - 100 grader) Kokpunkt: Temperatur vart ämne flytande → gas Värme sprid på 3 sätt: Ledning: Atomer vibrera och knuffar varandra så värme sprids Metaller leder värme bra EX: silver och koppar Trä, gummi,plast och luft leder värme dåligt Strömning: När gas eller vätska flyttar på sig och transportera värme med sig Ex: Kastrull → varmt vatten på botten= lägre densitet → byter plat med kallt så att de värms → sen cirkulerar Element under fönster → värmer luft(låg densitet) → stiger åt taket = kalla luft på golvet går igenom element → sen cirkulerar Strålning: Värme från solen transporteras men infraröd strålning/värmestrålning(kan genom vakuum) Svarta yto fångar bäst upp strålning från sol Solfångare(värmer vatten)och solceller(skapar elektricitet) ---------- Tryck: Hur kraft fördelar sig på en yta Mäts i (N/m2)Newton per kvadratmeter = (Pa)Pascal 1N/m2 = 1 Pa / 1 kPa = 1000 Pa Tryck = Kraft/Area → P = F/A Skapas av både fasta föremål, vätskor och gaser Liten area = Högt tryck EX: Bra knivar, yxor skär igenom material Stor area = Lågt tryck EX: Bra långfärdsskidor på sjö EX: Ligga ner på mage när man hjälper någon som hamnat i is - trycket fördel på söre area så att isen ej spricker mer. Vattentryck: Tryck i vatten, beror på vattnets tyngd + hur hög densitet(avgör tyngd EX: hög densitet = stor tyngd = högt tryck) ökar desto djupare man kommer. Manometer: Tryckmätare(mäter tryckskillnader) Arkimedes princip: Hur krafter påverka föremål i vatten, Vätskans lyftkraft är lika stor som tyngden av vattnet föremålet tränger undan Höger densitet = större lyftkraft(Ex saltvatten högre densitet än vanligt vatten = större lyftkraft) Lyftkraften större/lika med föremålets tyngdkraft = flyter Kommunicerande kärl: Vätskebehållare som sitter ihop i botten kommer alltid ha smam vattennivå Eftersom lufttrycket är lika på alla yto så tvingar gravitation de att hamna på samma nivå Ex: Läsa av nivån i tanken, utnyttjas för att få fram vatten till bostäder Vattentorn är högre än bostäder = Tryck i vattenledningar, eftersom vatten i rören strävar efter att nå samma höjd som vattnet i tornet. Lufttryck: Skapas av atmosfären(luftlager) har massa som skapar tryck mot jordyta, trycket minskar med höjden Barometer: tryckmätare(omgivningens luftryck) Normal lufttryck vid havsytan 1013 hP Flygplan: Tryckskillnad mellan vingen över och undersida(formad luft rör sig fortare på ovansidan) - snabb luft = mindre tryck översidan = Höger tryck på undersidan = vingen tycks upp, på grund av den ökade lyftkraften Övertryck: Högre tryck än lufttrycket i omgivningen Komprimerade gaser: Trycker ihop gas så de tar mindre plats + temperaturkänsliga(gaser utvidgas när de blir varmt) EX: Cykeldäck, ballonger, sprejburkar Undertryck: Lägre tryck än lufttrycket i omgivningen Vakuum: Få/inga luftmolekyler/partiklar alls(säg tyckte mind än en tusendel) = Varan lärare fraktats + dra ej fukt till sig = håller bättre och längre Sänka gasen temperatur = trycket sjunker -------- Meteorologi: Studerar väder Väder uppstå eftersom luft, mark och hav värms olika mycket Natur vill utjämna skillnader i temperatur och tryck → sätter luft i rörelse = olika väder Lufttryck: Tyngd av atmosfärens luft som trycker mor marken Högtryck: luft höger än omgivning /Lågtryck: luft lägre än omgivning Varm luft - låg densitet → stiger → lågtryck Luft kyls av atmosfären(luftlager, vart väder bildas) Kall luft - hög densitet → sjunker → högtryck Strömer mellan hög och lågtryck = vind Sjöbris: Varmare luft snabbare över land än i vatten, Varm luft stiger över land och ersätt med kall luft från vatten Moln: Fuktig luft stiger och kyls av får osynlig vattenånga högt i atmosfären som kondensera = Vattendroppar → samlas och ser ut som moln Regn: vattendroppar slås ihop - tunga - faller Kalla i moln → iskristaller slås samman med vattendroppar = regn, snö eller hagel Växthuseffekten: Solens strålar värmer jorden och jorden skickar tillbaka den som värmeenergi(infraröd strålning). En del stannar kvar i atmosfären på grund av växthusgaserna - nödvändigt för liv på jorden Orsaker till ökad växthuseffekt: Förbränning av fossila bränslen → mer växthusgaser - ökar jorden temperatur Ökad konsumtion Avskogning - minskar jorden förmåga att ta upp koldioxid Industriell processer - släpper ut växthusgaser Vad ökad växthuseffekt kan leda till: Jordens medeltemperatur stiger Häftigare väder + natruskastofer Glaciärer smälter - brist på dricksvatten Isar smälter - havsytan stiger - landområden för översvämningar ---------- Kraft och Rörelse: Likformig rörelse: Rörelse med samma hastighet och riktning, EX: Plan flyger med samma hastighet och trak sträcka. Olikformig rörelse: Rörelse där hastighet och riktning ändras konstant EX: Plans start och landning. Accelererad rörelse: Hastighet ökar konstant Retarderad rörelse: Hastigheten minskar konstant Medelhastighet: hastigheten förändras konstant, räknar man ut genomsnittsfarten. S(sträcka) = V(hastighet) x t(tid) Svt Kraft: Skapar/motverkar en rörelse - fins olika typer har angreppspunkt, storlek och riktning Mäts i N(newton) med hjälp av Dynamometer(fjäder + krok) Stor tyngd = större kraft / liten tyngd = mindre kraft Gravitationskraft(allmän): Kraft där alla materia med massa attrahera annan materia Tyngdkraft/jordensdargningskraft(spefik): Gravitationskraft som håller oss kvar på jorden. För att “sväva” måste man övervinna tyngdkraften Jordensdragninskarft: 1kg = 10N( 9,8N) Månens dragningskraft är 1/6 delas av jorden(månens mass 6 gånger mindre) Tyngd: Mått på hur mcyket gravidstionkarft påverkar ett förmål(N) Massa: Mått på hur mycket materia ett något innehåller(kg) ----------- Ex på olika sorters kraft ↓ Motkraft: Kraft som motverkar annan kraft Tyngdkraft: kraft som drar till jorden Normalkraft: Motverkar tyngdkraft Friktionskraft: Bromsande kraft, påverkas av ytan föremålet står på Dragningskraft: Motverkar frikstionskraft Nettokraft: Skillnaden mellan en kraft och en motverkande kraft --------- Friktion: Bromsande kraft, mäts i N, motverkar kraft som vill få objekt i rörelse. Uppstår: ojämna ytor greppar tag i ojämnheterna hos varandra(2 ytor kontakt med varandra) Stor friktion: Bra grepp, bromsar kraftigt(ytor greppar tag) EX: Gummi mot asfalt, bar vid klättring osv) Liten friktion: Halt underlag(ytor glider lätt) EX: skridskor på is, åka skrana, kullager(förmål 2 metallytor som rör sig med kulor mellan för mindre friktion) -------- Tyngdpunkt: Punkt vart hela objektets mass/tyngd är samlad Stödyta: Yta föremål har mot underlaget, stabilitet - (tyngdpunktens lodlinje hamnar inom stödytan) Stödyta ofta större area än vad de står på Tyngdpunkten närmare marken = större stödyta Tyngdpunkt längre från marken = mindre stödyta Lodlinje: Tänkt rätt linje som går igenom jorden medelpunkt När man välter så är lodlinjen utanför stödytan(tyngdpunktens läge ej förhållande med stödyta) Lod: Verktyg(lina med en tyngd) används i bygge se till att väggar är raka Luftmotstånd: Sort friktionskraft, föremål krokar med luftmolekyler Vakuum: Plats utan luft + luftmotstånd(tomt på atomer) Fritt fall: fall utan luftmotstånd, om kastar 2 föremål oavsett form, vikt osv = nudda marken samtidigt Galileo galilei kom på terrio - ej utsrutsing att testa Hur föremål faller: kastar en sten rakt ner samtidigt en rakt fram, vad händer? Stenarna landar samtidigt, sten som kastats rakt fram hamnar längre bort( påverkas av en oberoende kast kraft) påverkas av tyngdkraft, acceleration + luftmotstånd(vid längre sträckor) → när luftmotstånd = tyngdkraften → slutar acceleration → tills den når marken Kaströrelse: Bågformad rörelse, föremål rör sig med jämn fart fram och sen faller snabbt när tyngdkraften drar den tillbaka EX: satellit: Måste kastat i en kaströrelse med samma form som jorden bågformade yta + rätt hastighet och vinkel Satelliten faller hela tiden utan att falla ner på jorden(Jorden böjer sig undan) --------- Newtons 3 rörelselagar: Tröghetsprincipen/tröghet: Kroppen vill förbli i vila/likformig rörelse så länge motverkande krafter = 0(annars är man i balans) Accelerationslagen: Kraft = Massa(kg) x Acceleration(m/s2)( F = M x A) Lagen om reaktion och morekastion: Föremål påverka ett annat med en kraft så påverkar de andr föremål de första med lika stor men motriktad kraft -------- Centralrörelse: cirkulär rörelse där föremålet cirkulerar kring en central punkt på grund av: Centripetalkraft: Kraft som drar föremål i en cirkulär rörelse mot mitten, får föremålet att ändra riktning och följa kurvan Centerprikalkarft upphör = Centralrörelsen upphör EX: Åka pulka i centerrörelse, när man släpper, upphör centralkraft = man sängs rakt fram För stalierr och månen så är deras centrala kraft = tyngdkraft Centrifugalkraft: Fiktiv motkraft mot centripetalkraft, få dig ur centrala banan på grund av den naturliga trögheten Centrifugering: i tvättmaskiner använder centripetalkraft och tröghet Roterar 1200 varv/min där vatten och tvätt pressas mot väggar Centripetalkraft håller centralrörelse + hålen i trumman suger ut vatten på grund av tröghet ----------- Enkla maskiner: Verktyg som behöver lite kraft för stort arbete Följer Mekanikens gyllene regel: Det man vinner i kraft förlorar man i väg och tvärtom EX: Lutande planet, skruven, hjulet, hävstången osv Hävstången består av Vridningspunkt(Punkt som är stilla och skiljer härmar åt) och 2 Hävarmar(Avståndet mellan vridningspunkt och kraftens angreppspunkt) EX: Gungbräda tynger person närmare vridningspunkten + lättare person länger från vrdininpunkten = jämvikt Hävstångsprincipen: Kraften (F1) * Sträckan (hävarm 1 = L1) = Kraften (F2) * Sträckan (hävarm 2 = L2) Vänstra vridmomentet/ arbetet (Nm) = Högra vridmomentet / arbetet (Nm) Fysikaliskt arbete: När man övervinner en kraft + att föremål förflyttas Arbete(W) = Kraft(F) i Newton x Sträcka(S) i meter (Work = Force x Stretch) Mäts i enheten newton meter (Nm)(1 Nm = 1 joule) Effekt: Hur snabbt arbete utförs Effekt(W) = arbete(J)/tid(s) Mekanisk energi: Summan av rörelseenergi och lägesenergi( elektrisk energi räknas också med) Lägesenergi och elektriskt energi → rörelseenergi (och tvärtom) ------------ Ljud/Akustik och Ljus/optik: Ljus färdas snabbare än ljud Ljus: fotoner eller vågrörelse → hastighet på 300 000 km/s Synligt ljus: Ljus människor ser Osynligt ljus: Ljus människor ej upptar Ex infraröd strålning, Uv-strålning och elektromagnetisk strålning Ljuskälla: Något som sänder ut ljus Naturligt ljus/källa: EX: sol Artificiell ljus/källa: EX: lampa Vår ögon(näthinnor skickar nervsignaler → hjärnan skapar bild) upptar ljus som reflekteras på föremål från/eller ljuskällor som sänder ljus strålar Reflektion: Vågor(ljus,ljud osv) som studsar tillbaka åt fler håll Reflektionslagen: Ljus träffar reflekterande ytor har samma infallsvinkel som reflektionsvinkel(mätt mot rätvinklig, tänkt linje normalen) Plan spegel: Platt, skapar verklighetstrogna spegelbilder som är spegelvända(höger och vänster byter plats) Brännpunkt/fokus: Punkt där ljusstrålar mötes efter passerat/reflekterat genom lins/spegel, samlingspunkt där ljus reflekteras Brännvidd: avstånd mellan brännpunkt och spegel/lins Konkav spegel: Inåtbuktande (parallell) ljus strålar reflekteras åt samma punkt(brännpunkten) framför spegeln → ser ut att smalar ljus förstorad(innanför brännpunkt) rättvänd bild(långt avstånd = upp och nervänd bild(utanför brännpunkten) Används: teleskop, sminkspeglar, parabolantenner(samlar tv/radiosignaler) Konvexa spegel: Utåtbuktande (parallell) ljusstrålar reflekteras ått samm punkt(brännpunkten) bakom spegel → sprider ljus förminskar, rättvända bild Används: gatukorsningar, sidospeglar på bilar osv 💡Konvexa växer ut på mitten -------- Ljus bryts är när ljusstrålar byter riktning när de passerar gränser mellan 2 ämnen med olika densitet = hastighet måste ändras Tunn → tätt: Brytningsvinkel mindre än infallsvinkel(mot normalen) = hastigheten minskas EX: Luft → vatten/glass Tätt → tunn: Brytningsvinkel större än infallsvinkel(mot normalen) = hastigheten ökar EX: Vatten/glass → luft Totalreflektion: Ljus passerar tätt → tunt med tillräckligt stor infavvinkela = bryts ej utan reflekteras tillbaka(till de tätare ämnet) Utnyttjas i Fiberoptik(inom sjukvård och tv/data signaler) - tunna trådar av glas där ljussignaler skickas i genom - totalreflekteras hela tiden(studsar fram och tillbaka) Optisk fiber kan användas till: Fiberoptiska kablar(dataöverföring) med ljussignaler omvandlas elektriska signaler och tillbak till ljussignaler = Överför mycket/snabbt/längre Linser: Glass/plastbitar som bryter ljus Finns i glasögon, kameror, mikroskop osv Konvexa linser/samling linser: Buktar utåt och samlar ljusstrålar Positiv lins Ex +12 = 12 cm brännvidd Innanför bräningspunkt skapas förstorad skenbilder Utanför bräningspunkten skapas en oftas förminskas verklig bild Utanför alltid upp och nervänd (beroende på avstånd) Konkav linser/spridningslinser: Buktar inåt och sprider ljusstrålar Negativ lins Ex -10 = 10 cm brännvidd Förminskad och rätvinklig skenbilder Skenbild: Ser med ögon men finns ej i verklighet --------- Ögon har konvex lins och samlar ljus till bild på näthinnan Närsynthet: Bra nära/dåligt långt, bilden hamnar framför näthinnan Behöver konkav linser sprider ljusstrålar Över/långsynthet: Bra långt/dåligt kort, bilden hamnar bakom näthinnan Behöver konvexa linser samlar ljusstrålar --------- Ex: vitt ljus(solljus) passera genom ett tresidigt prisma delar sig ljuset Spektrum: Ljus delar sig i 7 färger(Rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett) Färgerna samma och samma ordning Vitt ljus innehåller olika färger som bryt olika mytek(har olika våglängder) Rött längst vågläng(bryts minst) och violet kortast vågläng(bryts mest) Regnbåge= spektrum, ljus från solen träffar vattendroppen och sedan en själv Stå med ryggen mot solen Vattendroppar bryter och reflekterar ljus strålar från solen Att den är en båge som har att gör med vinklar När solljus träffar vissa ytor absorberas andra färger upp och reflekterar bara en färg. EX grönt löv, målarfärg Vit: reflekterar färg - Svart: absorberar färg ---------- Opolariserat ljus: Ljus som svänger i olika riktningar Polariserat Ljus: Svänger bar i en riktning, används i polaroidglasögon(släpper igenom polariserat ljus beroende på vilket håll de gå) Laserljus: Består av ljusvågor med samm våglängder Hålls mer energirik och fokuserad, eftersom strålarna bryt lika mycket Används för cacerbehnaldig, mäta avstånd(Skickar ut ljusstrålar som reflekterar och återvänder + så beräknas de med hjälp av ljuset hastighet) , ta bort tatueringar osv ------- Ljud(Akustik): Vibrationer som knuffar luftmolekyler skapar ljudvågor fångas upp av öronen → trumhinnor att vibrerar och så fångar hörselnerv up signal → hjärnan Sprid som Förtätningar (högre lufttryck → vågtoppar) och Förtunningar (lägre lufttryck → vågdalar) Färdas ej i vakuum Hastighet 340 m/s i luft - 1500 m/s i vatten (olika i olika material) Avstånd mellan 2 vågtoppar/vågdalar → en svängning/ljudvåg Amplitud: hur kraftig svängning(ljudvåg) är/hur stark ljudnivån är, mäts i decibel(dB) Frekvenser: antalet svängningar(ljudvågor)/ per sekund, mäts i hertz(Hz) Människor hör ljud mellan 20 → 20.000 Hz Infraljud: frekvens under 20 Hz, skapas/hörs flygplan, kraftiga vindar, djur kommunikation osv Ultraljud: frekvens över 20 000 Hz, hörs av djur såsom hundar Stämmas(strängar ställs in i förhållande till varandra) enkelt verktyg Stämgaffel: slår den frekvens 44o Hz = normal ton(ettstrukna a) Tonhöjd: mått på hur ljus eller mörk tonen är bestäms av ljudvågornas frekvens Tonens frekvens beror på strängens längd, tjocklek och hur spänd den är. Tunn, kort och hård spänd sträng = Ton med kort våglängd + hög frekvens = Höga och ljus toner(diskanttoner) Tjocka, lång och löst spänd sträng = Ton med lång våglängd + låg frekvens = Låga och mörka toner(bastoner) Resonans /medsvängning: ljudvågor sätter andra föremål i rörelse Förstärker ljud i akustiska instrument Resonlåda: förstärk ljud/gör tonen starkare, använd på instrument såsom fiol akustiska instrument(ljud naturligt) och elektriska instrument(ljud på elektrisk väg) Varför låter samma ton olika på olika instrument? Instrument ger övertoner(tillägsstoner) + grundton = instrument speciella klang Människans frekvensområde delas in i 8 oktaver 1 oktav = 8 huvudtoner/ 1 ton i 1 oktav har 2 gånger så hög frekvens som den förra Ultraljud: Högfrekventa ljudvågor som skapa rörliga bilder av kroppens inre organ Använd inom sjukvården, upptäcka njursten, se foster osv Ljudvågor reflekteras(studsar) mot ytor och återvänder = fördröjd upprepning av judet ↓ Efterklang: Ljud dröjer kvar i rum efter ljudkällan tystnat Eko: Tydligt upprättande av ljudet Ekolod: använder ultraljudsvågor för att mäta avstånd och avbildad undervattensmiljöer ---------- Ljudvågor fångas upp av ytterörat → trumhinnan vibrerar + förstärks av hörselben → hörselsnäckan omvandlas till elektriska signaler → hjärnan 2 öron för att kunna uppfatta vart ljud kommer från Höga ljudnivåer kan skada hörsel: Komma från, tåg, flygplan, högt ljud i lurar, bullriga byggplatser osv Kan leda till Tinnitus, hör besvärande, oavbrutet ljud som ej finns Skydda hörseln: Minska ljudnivån, använda hörselkåpor/skydd Ljudisolering: hindra ljud att passer luft genom att använd tunga täta material för att bryta vibrationer ---------------- Elektriska kretsar och elektromagnetism: Spänning: Skillnad i elektriska laddningar mellan 2 pooler/Driver strömmen Stor skillnad = högre spänning / liten skillnad = mindre spänning EX: Batter 2 poler minuspol(överskott) och pluspol(underskott) Enhet: V (volt) med voltmätare (vägguttag har 230V) Ström: Uppstår när elektroner rör sig för att jämna ut skillnader Går från minus → plus (Sägs gå från plus → minus) Skapa ljus Enhet: A (ampere) med amperemätare - mA(milliampere) 1A = 1000 mA Resistans: Ämnets förmågan att leda ström/ skapar elektrisk motstånd Elektroner svårt ta sig genom ledare Enhet: Ω (ohm) Liten resistans = strömmen stark(lättare för elektroner) Stor resistans=liten ström(Svårare för elektroner) Påverkas av 4 egenskaper Längd, temperatur, material och tjocklek Tunn, lång och hög temperatur = stor resistans Tjock kort och låg temperatur = liten resistans Ohms lag: Visar sambandet mellan ström, spänning och resistans. U = Spänning(V) R = Resistans(Ω) I = Ström (A) --------------- Atom: elektrisk neutral(lika många protoner som elektroner) Vissa atomer släpper ifrån/drar till sig elektroner Elektriska laddningar: Positiva laddningar(underskott av elektroner) Negativa laddningar (överskott av elektroner) Statisk elektricitet: Uppstår i naturen Obalans mellan elektriska laddningar/när de utjämnas, skapas av friktion(en sidan överskott och andra underskott av elektroner) EX: Åska(elektrisk fenomen) - elektrisk spänning, mellan moln och mark - Molnet(neder - negativt och över positivt) = Blixt(skillnad stor) - marken positiv(stor skillnad) = blixt slår ner + tar alltid kortaste vägen Skydd: Var ej högst punkt, var i bil(plåt) Åskledare: Uppfångare av metall (högsta punkt) - Nedledare av koppar nedåt - Jordledare av tjock koppar leder blixt i marken Athrerear: 2 olika laddningar dras till varandra Repellera 2 lika laddningar stöter bort varandra Stor elektrisk skillnad som jämnas ut = liten stöt -------------- Elektrisk krets: Är en sluten krets med ledre och komponenter(bater, lamap, strömbrytar osv) som låter ström flöda Ledare: Ledare ström, EX: metaller - silver, koppar och guld Varför metall? - fria valenselektroner = snabb transport och kan hålla värme bra Isolatorer: Leder EJ ström, EX: glas, plast porslin osv Kopplingsschema: Förenklad ritning av en elektrisk krets OBS: ström anges från plus till minus Resistorer: Ökar resistans = minskad ström Fast resistor: bästemd restitasn/Variabla resistor: variera resitsans Seriekoppling: Koplas i efter varnadra i en enda sluten krets En lamp/komponent går sönder/tas ut - fungerar resten ej Lampan: svagt ljus Spänning fördelas Batterier: Spänningen= summan av batteriets spänning - lampan starkt under kort tid Parallellkoppling: Allt kopplas till samm spänningskälla med egna kerstar Lampa/komponent ej fungera - fungerar resten fortfarande(egen sluten kerts till strömkällan) lampan: lyser stark under kort tid Lika stor spänning Batterier: Spänningen densamma - lampan svagt under lång tid ------------ Kortslutning: När strömmen tar fel väg(ström tar oftast den kortaste vägen) Ske avsiktligt eller oavsiktligt = kan leda till eldsvåda Säkringar(nya)/proppar(älder): Bryter ström när den blir för stark Löser ut = allt kopplat till den slocknar eller stannar Anledningar: Kortslutningen eller överbelastning(För många aprater till smma säkring) Ström farligt - leda till muskelsmärtor, andningsbesvär osv - Kroppen resistans avgör hur stark strömmen blir Skyddsjordade kablar: säkerhetsåtgärd finns i flest elektriska apparater 3 sladdar: n3 skyddsjordledare: kopplad till metallhölje och är gul grön randig = ströme ej går igenom kroppen - ström leds genom skyddsjordsledaren till jord Obs: För att de ska fungera måste både uttag och appart vara skyddsjordade Jordfelsbrytare: Bryter ström på bråkdelen av en sekund. -------- Energiprincipen:Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas Elektrisk energi - Strålningsenergi Värmeenergi - Kemisk energi Mekanisk energi(läges/rörelseenergi) - Kärnenergi Lätta att transporter energi (genom elnät) Nackdel: en del försvinner i form av värmeenergi samt elektrisk energi svår att lagra Elenergi i sverige kommer från Vatten, vind och kärnkraftverk Förnybara energikällor: Naturreser som ständigt återkommer, EX: vattenkraft, solenergi, vindkraft Solenergi, positivt direkt från sol, negativt dyrt installera/skapa solceller, sällsynta material → långa transporter Elektrisk Effekt(p): Hur snabbt energi omvandlas och arbete utförs Mäts i W(watt) 1W = 1 joule/s Effekt(W) = Energi(Joule)/tid(s) (elektrisk)Effekt(W) P = U(spänning) x I (Ström) Totala elektrisk förbrukning/energi = Effekt(kW) x Tid(h) = Kilowattimmar(kWh) ------------ Magnetism: Fysikaliskt fenomen, när materialen utövar attraktiva eller repulsiva krafter på andra material(magnetiska egenskaper) Magnet: Delas i 2 = 2 nya magneter med Nordände(röd) och - Sydände(vit) Magnetfält: Osynliga magnetiska fältlinjer som går från nordände - sydände Fältlinjer: Osynliga kraftlinjer Papper över magnet och strö järnspån = se magnetfält Tumregel: Ange fältlinjer riktning, ledaren i höger hand + tummen pekande i strömmens riktning = pekar de andra fingrarna i fältlinjernas riktning Kompass - nordsydlig riktning = jorden är en magnet Jordens magnetiska sydände ligger - ca jordens geografiska Nordpolen. Jorden magnetiska nordände ligga - ca jordens geografiska Sydpolen. Missvisning: Jordens magnetiska ändar är ej exakt Jordens geografiska nord- och sydpol. Magnetisk influens: Fenomen oladdat magnetiskt material blir tillfälligt magnetiskt i närheten av magnet - EX: järn(järnspik), nickel och kobolt --------- Norsken :Solen ger elektrisk laddade partiklar(solvind) →Fångas av jorden magnetfält → polerna → Kolliderar med atomer och molekyler i atmosfären → Kollision(atomer exalterad) - lugnar ner sig = energi i forma av ljus Förekommer ofta vid nord- och sydpolen eftersom där är magnetfältet starkast + färg = på typ av atom och kollision höjd -------- Växelström: Ström(elektroner) som byter ständigt riktning Likström: Ström(elektroner) har samm riktning konstant ---------- Elektromagnetism: Samband mellan magnetism och elektricitet, upptäckt av dansken Christian orstedt Elektromagnet: Magnetfältet skapta av ström led genom en spole med koppartråd lindad runt,+ en järnkärna kopplat till en strömkälla. (Spole är kopplad till en spänningskälla) Magnetism kan sättas på och av - (bryta strömmen) Styrkan kan regleras 1. Mängd varav koppartråd runt spole 2. Öka/minska strömstyrkan 3. Om innehåller en järnbit Spole: Elektrisk ledare koppartråd lindad runt plastbehållare/(järnkärna/järnspik stärker magnetfältet) Används till kraftfulla lyftkranar och svävande tåg --------- Elmotor: Omvandlar elektrisk energi → rörelseenergi Består av spole + spänningskälla(elektromagnet) och en permanent magnet Ström genom spole bilder magnetfältet → spole snurrar i magnet halva varav → byter strömriktning = Syd och nordände byts konstant Snabbare växling = snabbare spole snurrar Används till elvisp, borrmaskin osv -------- Induktion(induktionsström): Magnetfält ändras skapar ström Uppkommer: Spole rör sig i magnetfält/magnet rör sig i spole/När magnetfältet ändras genom att ledare skär i fältlinjer = ström Förstärks, varav på spole och hur snabbt magnetfältet ändras ------- Generator: Omvandlar rörelseenergi → elektrisk energi med hjälp av induktion Består av : Kopparspole och magnet Magnet roter nära kopparspole = magnetfältet i spole förändras → ström EX: Dynamo i cykel med lampa - Spole i ringformad magnet → trampar → spole snurrar i magnetfältet = ström till en lampa Stora generatorer i vind, vatten och kärnkraftverk → Magnet som snurrar i spole = ström till vägguttag Skillnad vad som får magnetent att snurra --------- Transformator: Höja eller sänka spänning Består av: Primärspole: Spänningskälla + spole Sekundärspole: Elektriska apart + spole Spole lindad runt järnkärna Fungerar bra med växelström leds i primärspolen - magnetfält ändrar riktning → påverkar sekundärspolen = ändrad induktionsspänning 💡 Primärspole tar emot ström → sekundärspole ger ut den med ändrar spänning Nedtransformering: Primärspolen har fler varv än sekundärspolen. Upptransformering: Sekundärspolen har fler varv än primärspolen. Vp - Primärspolens spänning Np - Primärspolens varv Vs - Sekundärspolen spänning Ns - Sekundärspole varv Används i laddare / för transportera elektrisk energi via elnät - upptransformering (till ca 400 000 V) annars tråden varma = förlorar energi - med nedtransformering när når städer ------------ Atom och kränsfysik: Elementarpartiklar: Fysikens minsta beståndsdelar(ex: elektroner, fotoner och kvarkar) Atomen: Minsta beståndsdelen, bygger upp all materia Atomos(odelbar) → Atom(består av mindre delar) Oldadda = Neutral (lika många elektroner som protoner) Består av: Atomkärna: Protoner(positiva) och Neutroner( neutrala) Runt om Elektroner(negativt) i Elektronskal: K-skal(max 2), L(max 8),M(max 8) osv Atomens massa samlad i kärnan: Neutron = protoner(massa) Proton 200 gg större massa som elektron Grundämnen: en sorts atom, ex syre, kol osv Atomnummer: Antalet protoner Matsal: Antal protoner + neutroner Positiv jon: Underskott av elektroner Negativ jon: Överskott av elektroner Isotoper: Varianter av grundämnen Samma atomnummer - olika masstal(skillnad i antalet neutroner) EX: vätte 3 st, 0 - 1 - 2 neutroner Nanoteknik: Ändra material på atomnivå - ändra materialegenskaper Elektromagnetisk strålning: Atomer skapar ljus Elektroner - hoppar mellan inre och yttre skal(instabil) - hoppar tillbaka(stabil) = frigörs överskottsenergi (i elektromagnetisk strålning) = Foton(Ljuspartikel, bär på energi saknar massa, färdas i ljuset hastighet) avges Kort hopp - mindre energi - Energi fattigt infrarött ljus, radiovågor Långa hopp - mer energi - Energi fullt blått ljus, Uv-ljus, Röntgenstrålning - ta röntgenbilder ---------- Radioaktivitet: Instabil atomkärnor som sönderfaller och avger strålning Upptäckt: 1896 Henri becquerel - uran/ Marie och peri cure - radium och polonium Radioaktiva ämnen: Skickar ut olika sorter strålning Radioaktiva strålning: Joniserande strålning som avges när radioaktiva atomkärnor sönderfaller Joniserande strålning: Energirik strålning som kan slår bort elektron = joner(farligt - ge cancer och används för cancerbehandling) Partikelstrålning: Alfastrålning: Alfapartikel(heliumkärna, 2 protoner och 2 neutroner) sänds ut = Nytt grundämne Stoppas av papper och hud Betastrålning: Betapartikel( neutron - en elektron och en proton) skickar ut elektron = nytt grundämne(som har + en proton) Stoppas av aluminiumplåt och träskiva Elektromagnetisk strålning: Gammastrålning: Energirik foton avges och kort våglängd = oförändrat atomnummer Stoppas av bly Halveringstid: Tiden de tar för hälften av atomkärnan att sönderfalla Ex: Kolistopen Kol-14 används för att se hur gammalt arkeologiska fynd är Aktivitet: mängd radioaktiv strålning - enheten Bq(becquerel) x = x sönderfall/per minut Geiger -Muller mätare: Mäter radioaktivitet Stråldos: mängd joniserande strålning, kropp tar upp per kilo - enheten Sv(sievert) eller millisievert Dosimetern: Registrerar samnalg mängstrålning en person utsätts för under en viss tid
24
Updated 223d ago
flashcards
varanus
29
Updated 229d ago
Users (132)