Epoken: Realismen och Naturalismen

Mellan vilka årtal varade realismen?

1830-1900

Vad är realismen?

En strömning som strävar efter att:
1. Ge en korrekt återgivning av verkligheten (en realistisk bild).
2. Sätta problem under debatt.

Man ville förändra samhället och skönlitteraturen blir vägen till det.

Vilket mönster kan man se genom litteraturhistoriens epoker?

Renässansen → Filosofi och känsla
Upplysningen → Vetenskap
Romantiken → Känsla

Slutsats: Litteraturhistoriens epoker blir en reaktion och motsättning gentemot föregående epok.

Däremot kom realismen snarare som en reaktion mot samhället än romantiken till skillnad från tidigare epoker.

Varför uppstod realismen - vad är den litterära epokens bakgrund?

1. Sociala problem och politiska slitningar.
Industrialisering / urbanisering ⇒ Nytt klassamhället (arbetsklassen mot borgarna) ⇒ Orättvisorna bidrog till ny politisk ideologi: socialismen (marxismen).

2. Många nya uppfinningar (kameran).
I samband med att kameran kom kunde man inte längre försköna verkligheten i samma utsträckning.

3. Borgerligheten.

Hur blev realismen en reaktion mot sociala problem i samhället?

Industrialiseringen innebar att samhälles gick från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle, vilket medförde en urbanisering där befolkningen flyttade från glesbygden till städerna.

Detta orsakade många sociala problem och dåliga levnadsförhållanden. Arbetstagarna exploaterades och tillvaron i städerna präglades av fattigdom och misär. Städerna var stora, gråa, rökiga industrisamhällen

Under romantiken präglades verken av en eskapism där man drömde sig bort till naturen, men under realismen ville man istället visa verkligheten precis som den är. Denna förändring berodde delvis på uppfinnande av kameran, vilket medförde att man inte längre kunde försköna verkligheten.

Hur blev realismen en reaktion mot det nya klassamhället?

Under epoken växte en ny klass fram: arbetarklassen. Förändringen skedde successivt som en konsekvens på industrialiseringen, men blev starkare här. Detta medförde ett splittrat klassamhälle med stora klyftor mellan samhällsskikten.

I samband med denna förändring fick litteraturen en ny klass att skildra, vilket åskådliggjorda stora orättvisor i samhället. På ena sidan stod de exploaterade och fattiga proletärerna (egendomslösa). På andra sida stod de mäktiga och rika borgarna.

Orättvisorna inom klassamhället gav upphov till nya politiska slitningar. Litteraturen speglar ofta samhället. Följaktligen tog realismen till vara på och satte samhällets orättvisor och de politiska debatterna i fokus.

Hur förändrade det nya klassamhället det politiska läget under realismen?

Orättvisorna inom klassamhället gav upphov till nya politiska slitningar.

Tidigare kretsade de politiska debatterna kring:
➞ Liberalismen. Frihet för alla - statens makt ska vara begränsad.
➞ Konservatismen. Bevara det gamla - förändring ska ske långsamt.

Men nya klassamhället gav upphov till en ny motpol:
➞ Socialismen (marxismen). Arbetarklassens ideologi. De var trötta på att leva under fruktansvärda förhållanden för att fylla de rikas fickor. Staten ska ta stor plats och produktionsfaktorerna ska ägas gemensamt.

Vilka är realismens utmärkande drag?

1. Skildra världen som den är.
↳ Orättvisorna och misären i städerna var så påtaglig för alla att det inte längre gick att skildra allt som vackert. Social verklighet före själ.

2. Ofta skildras städer, barn och vanliga (ofta fattiga) människor.
Tidigare var barnen ofta passiva biroller, men numera fick det ta en större plats och skildrades oftare. Särskilt fattiga och utsatta barn.

3. Sätta problem och orättvisor under debatt.
↳ Två förekommande ämnen som lyftes var arbetarnas villkor och kvinnosaks- och sedlighetsfrågan.
↳ Som en konsekvens framställdes kvinnan som komplexare i litteraturen och det kvinnliga författarskapet ökade.

4. Progressiva värderingar.
Man ville förändra samhället och skönlitteraturen blev vägen dit. Man utvecklade ideal som rörde sig från dåtidens konsensus och tradition.

Vad handlade arbetarnas villkor, kvinnosaks- och sedlighetsfrågan om och hur kopplas de till realismen?

De var förekommande samhällsproblem som ofta sattes under debatt inom realismens litteratur.

Arbetarnas värld
Man ifrågasatte klassystemet och dess orättvisor. Även ägandeskapet av industrier kritiserades. Varför ska arbetarna exploateras och inte få en rättvis återbäring för sitt hårda arbete.

Kvinnosaksfrågan
Man började ifrågasätta kvinnans begränsade rättigheter i samhället. Kvinnan kunde inte leva ett självständigt liv. Hennes ekonomi var alltid knuten till en manlig förmyndare och hon blev aldrig “myndig” (hemgift etc.). Med undantag för en änka, men även änkor upplevde stor social press. Man skulle vara gift för att passa in i samhället.

Sedlighetsfrågan (sexualmoral)
↳ Olikheten mellan könen och deras relation till sex ifrågasattes. Kvinnan skulle bara producera barn och fick inte njuta, medan mannen fick behövde sex för att inte bli “sjuk”.
↳ Prostitutions roll i samhället ifrågasattes och kritiserades.

Hur förhåller sig realismens litteratur till barn?

Tidigare var barnen ofta passiva biroller, men numera fick det ta en större plats och skildrades oftare. Särskilt fattiga och utsatta barn stod i fokus.

Författare skildrade ofta världen ur ett barns oskyldiga ögon och världens syn på barn.
↳ Flickan med svavelstickorna av H.C. Andersen.
↳ Oliver Twist av Charles Dickens.

Naturalismen

En undergenre som föds ur realismen, men är mer extrem. Här ligger människopsyket, arv och miljö i fokus.

“Vetenskapligt” undersöka människan inom realismens ämnen
Fokuset ligger på att “vetenskapligt” undersöka hur människan fungerar och agerar i olika situationer. Det blir som romantiken utan känslorna. Man använder ofta realismens ämnen för att undersöka hur människan förhåller sig till dessa.

Verken var inte skönlitterära utan snarare “vetenskapliga” fallstudier.
Författarna skapar en fiktivt karaktär och sätter den i en situation för att se hur den agerar för att undersöka vad som händer. Författarna ansåg sig vara vetenskapsmän som genomförde kliniska studier, men experimenten bygger på deras tankar och saknar ett korrekt utförande.

Vad är skillnaden på realismen och naturalismen?

Båda strömningarna samexisterar och kan återfinnas i samma verk, men de fokuserar på olika delar.

Realismen fokus mer på samhället och individen.

Naturalismen fokuserar mer på människan och dess psyke. 

Vem skriver?

Borgare
Arbetsklassen hade inte tid att skriva.

Kvinnor
Fler kvinnor börja skriva, men under pseudonym (utgör sig för att vara män).

Fler skriver
↳ Infrastrukturer förbättrades och man kunde lättare att sprida litteraturen e.g. Tåg och post. Produktionen gick även snabbare eftersom att man uppfann en ny tryckpress.
↳ Läs- och skrivkunnigheten ökade. Intresset kultiverades eftersom många ville delta i samhällsdebatten. Därtill var författaryrket fortfarande glamoriserat sen romantiken.
↳ Följetonger: ett nytt skrivsätt som gav författare fler möjligheter.

Vem läser?

Borgare
De har tiden som arbetsklassen saknar.

Barnen
Litteraturen riktar sig mer mot barnen och de får ta en större plats inom verken.

Fler läser
Skriv- och läskunnigheten ökar hos den enskilda individen. Samtidigt som förbättrad infrastruktur gör litteraturen mer lättillgänglig.

Vad skrivs?

Romaner
↳ En roman är ett längre skönlitterärt verk (en vanlig bok) och var det viktigaste forumet under epoken till skillnad från dikten som dominerade romantiken.
↳ Innehåller mycket detaljer och en viss känsla fanns kvar.

Följetonger
↳ Nytt skrivsätt: man skriver en “serie” (del 1, del 2, del 3 …..) där läsaren får ett kapitel i taget. Alltså en sammanhängande berättelse publicerad i mindre avsnitt. Exempel: Oliver Twist.
↳ Publicerades i tidningar, vilket gav författare fler möjligheter. De avslutades ofta med cliffhangers för att skapa spänning och uppmuntra till köp. Detta bidrog till att bygga ut författarskapet (fler skriver).

Böcker om barn
Verkligheten skildras ur ett barns oskyldiga ögon och visar hur vuxna och omvärld gång på gång sviker dem.

Drama (pjäser), dikter och barnböcker
↳ Drama sker främst i Frankrike.
↳ Dikterna är fortfarande förhållandevis romantiska och bortser delvis från den realistiska skildringen av världen.

Hur såg dramerna ut under epoken?

Man skrev fräst tragedier med syfte att sätta orättvisor, hyckleri och samhällsproblem i fokus. Man ville spegla verkligheten realistiskt.

Tiden, rummet och handlingen stod i fokus:
Tiden ➞ Man vill begränsa tidsomfånget. Exempel: En dag eller ett par timmar.
Rummet ➞ Man vill använda få rum, oftast ett.
Handlingen ➞ Dialog och scen ska spegla verkligheten. Därav kan skådespelare stå med ryggen mot publiken.

Vilken inverkan fick realismens debatter (saklighets- och kvinnosaksfrågan) på samhället?

Kvinnorna höjde rösterna, men de konservativa männen vann och diskussionerna dog så småningom ut. En samhällsförändring och handling kom inte förrän senare.

Vilka tre verk blev stora under epoken?

1. Doktor Glas av Hjalmar Söderberg (1905).

2. Fröken Julie av August Strindberg. (1888)

3. Ett dukkehjem (ett dockhem) av Henrik Ibsen (1879)

Vad hände i Sverige under epoken?

Ekonomin blev starkare för landet, men inte den enskilda individen.

Arbetarrörelsen växte och socialismen fick ett starkt fäste i landet.

Perioden kallas för det moderna genombrottet och varade mellan 1870-1905.

Oliver Twist av Charles Dickens

Ett typverk från realismen som skildrar världen ur ett barns oskyldig ögon.

Den handlar om en föräldralös pojke som växer upp på ett fattighus, misshandlad och oälskad. Han rymmer till London, där han för första gången får känna gemenskap och lycka i den kriminella världen. Till slut, efter mycket grymheter, hittar han sin riktiga familj och med den lyckan.

Dickens beskriver ofta de undre samhällsskikten (fattiga, tjuvar, prostituerade). Försvarar och kämpar för de fattiga barnen hela sitt liv. Hans böcker får mycket kritik för att visa en obehaglig bild, men han menar att om det är otrevligt att se verkligheten som den är, kanske det är verkligheten det är fel på.

Vilka filosofer påverkade Hjalmar Söderbergs författarskap?

1. Schopenhauer

2. Nietzsche

3. Freud

Schopenhauer

Grundtanke: Människan kommer alltid att uppleva ett visst mått av otillfredställelse, då livstörsten aldrig kan släckas. Når vi vårt mål varar lyckan ett kort slag och sedan börjar vi törsta efter nästa mål.

Filosofen menar att vi aldrig blir långsiktigt lyckliga och att den lycka vi upplever alltid kommer vara kortvarig. Våra liv går i en cykel: vi strävar alltid efter något bättre och sätter upp ett mål, men när vi når det drabbas vi återigen av olycka i vår mållöshet.

Nietzsche

Grundtanke: Alla människor har en vilja till makt och det är denna som driver oss att skapa mening.

Ateist ut i fingerspetsarna. Kritiserar kyrkan hårt.

Freud

Utvecklar teorier kring psykets olika skikt (isberget) och argumenterar för att vi kan lära oss att tolka och förstå våra drömmar.  

Freud menade att våra drömmar har en symbolisk betydelse. Önskningarna i drömmarna är enligt Freud förträngda önskningar som har förnekats och på så vis blivit en del av vårt omedvetna.

Betonar medfödda biologiska drifter och relationen mellan detet, jaget och överjaget.