TIll deltenta 2

Stuvningsfaktor

Stuvningsfaktor

Förhållandet mellan en viktsenhet och den volym som ett visst godsslag upptar i fartyget, enhet m^3/ton.

Vilken info behövs vid bulklast i fast form?

• Stuvningsfaktor

• Stuvningsmetod

• Risk för lastförskjutning

  • Rasvinkel

• Risk för fuktskador/lasten blir flytande

• Risk för syrebrist eller gasning

Vilka värden finns för lastrumsvolym vid last i fast form?

Grain

Bale

Grain

Godset fyller ut hela lastrumsvolymen

T.ex. pellets, flis, spannmål

Bale

Godset är skrymmande och fyller inte ut hela lastrummet

T.ex. styckegods i förpackad form, sågat virke, pappersrullar

Dödviktslast

Last som utnyttjar fartygets dödviktskapacitet

T.ex. tung last som malm, sten, järnbalk

Inte nödvändigtvis samma som bale

Kubiklast

Last som utnyttjar fartygets volym

T.ex. lätt last som spannmål, flis, pellets

Inte nödvändigtvis samma som grain

Stort förligt trim

Försämra fartygets förmåga att resa sig ur kraftig sjögång —> mycket vatten kommer upp på däck som vill trycka ner fartyget.

Många fartyg är slankare i förskeppet —> stabiliteten kan försämras.

Stort akterligt trim

Svårt att hålla kurs i kraftig sidvind pga stäven lättare driver iväg.

Risken ökar att fartyget slår hårt vilket kan leda till skador på skrov och utrustningen ombord.

LCB

Longitudinal Center of Buoyancy

Placering av den longitudinella tyngdpunkten för flytkraften, beräknas med hydrostatiska tabeller.

LCG

Longitudinal Center of Gravity

Beräknas utifrån fartygets tyngdpunkter för last och ballast.

Trimmande hävarm

GB, h etc

GB = LCG - LCB

KML

Longitudinell metacenterhöjd

Den punkt kring vilken fartyget pendlar vid trimmande krafter.

GML

Skillnaden mellan KML och VCG, används för att beräkna trim.

GML = KML - VCG

Beräkning av trim

Trim = (Lpp x GB) / GML

LCF

Longitudinal Center of Flotation

Punkt där fartyget trimmas, oftast akter om L/2.

Lastplaneringens syfte

• Underlätta lastning och lossning

• Identifiera risker som kan uppträda under lastning, resa och lossning

• Säkerställa att lastning och lossningen sker på ett säkert sätt och med rätt stuvningsmetod Identifiera samlastningsproblem

• Bedöma behovet av strö och surrningsmaterial

• Kontrollera att avsedd last får plats samt hur den ska placeras så att önskad effekt erhålls

• Säkerställa att fartyget uppfyller stabilitetskrav med den tänkta lasten

Dålig lastplanering kan ge:

• Förlängd liggetid i hamn

• Skador på lasten

• Skador på fartyget

• Skador på miljö och människa

• Försämrat rykte

TSFS 2010:174 säger bland annat: (styckegods)

Att fartyg > 20 brutto ska förses med info om lasten av lastägaren. Brutto > 500 ska ha info på formulär där följande ska vara med:

• Allmän beskrivning av lasten

• Lasten eller lastbärarens totaltvikt

• Relevanta särskilda egenskaper som lasten har

  Inte samma som cargo manifest, info om hur lasten är surrad, värdet på lasten osv.

TSFS 2010:174 säger bland annat: (fast bulklast)

Att fartyg > 20 brutto ska förses med info om lasten av lastägaren. Brutto > 500 ska ha info på formulär där följande ska vara med:

• Allmän beskrivning av lasten

• Stuvningsfaktor

• Stuvningsmetod

• Rasvinkel

• Övriga särskilda egenskaper

• Hydroskopiska lastcertifikat över fuktinnehåll

Load/unloading plan, vad ska finnas med?

• Enheten/stuvens vikt

• Antal enheter i stuven Identitet, referens till lastlista eller bill of lading nr

• Lastning/lossningshamn

• Körriktning (börja i fören eller aktern)

• Hur lastning/lossning av enheten ska ske, t.ex. sling, lyfta, köra ombord etc.

• Startposition för lastning/lossning

• Info som gör lastningen/lossning effektivare

• Efter upprättande av planen ska den signeras av företrädare från fartyget och stuveriet. Om avsteg görs från planeringen ska det konfirmeras genom att ny underskrift görs av parterna.

Vad används ballast till?

• Används för att trimma fartyget och skapa tillräckligt djupgående för effektiv propeller- och roderfunktion.

• Se till att tillrcäklig stabilitet uppnås

• Avsiktligt försämra ett fartygs stabilitet

Mål: Ha så lite ballast som möjligt, pga ballast tar en del av dödvikten. I värsta fall behöva lämna last på kajen vid mycket ballast.

Ballastplan

För att undvika fel och misstag kan en ballastplan utformas i förväg som beskriver hur mycket ballast man ska ha och i vilka tankar under olika stadier av lastning/lossningsoperationen. Even keel vid avgång eftersträvas.

Anti-heeling

System som används för att motverka krängning på fartyg, vanligt på ro-ro fartyg.

Barlastvattenkonventionen

Internationell konvention för kontroll och hantering av fartygets barlastvatten, antagen av IMO.

Pga att med barlastvatten följer olika levande organismer som sprids i världen och som kan orsaka problem för miljön när de släpps ut på nya platser.

Lyftinrättning

Varaktig placerad konstruktion avsedd att lyfta mer än sin egenvikt.

Lyftanordning

Anordning för att lyfta eller sänka last

Lyftredskap

Komponent eller utrustning (ej monterad)

Regelverk vid lyftinrättningar

• Sjöfs 1973 A:9 “Lyftinrättningar på fartyg”

• AFS 1980:19 “Överlastdon på fartyg”

• AFS 2006:6 “Användning av lyftanordning och lyftredskap”

• Klassningssällskapen kan ha specialregler

• Tillverkaren/leverantören av utrustning “rekommendationer”

Sjöfs 1973 A:9 omfattar

• Kran och bom avsedd för lastning och lossning

• Hiss avsedd att förflytta gods

• Övriga lyft (över 200 kg)

• Tillträdesarrangemang (t.ex. landgång, fallrep, lotstrappa)

• Säkerhetsutrustning (t.ex. flottkran, dävert)

Inspektioner av lyftinrättningar

• Provbelastas innan de tas i bruk

• Provbelastas vart 4:e år (hyr in firma)

• Årlig ingående inspektion

  • Av sakkunnig person, lägst styrmansexamen. Dock inte vinsch och broms.

• Undersökning var 3:e månad

  • Av sakkunnig person, lägst styrmansexamen. Dock inte vinsch och broms.

• SWL märkta

• Beskrivs i en riggplansritning

Riggplansritning

• Placering av lyftinrättning

• Storlek och dimensioner på samtliga detaljer

• Beskrivning av riggning

• Ändringar och ombyggnationer

• Underhålls och bruksanvisning på svenska

• Utöver ska det även finnas en registerbok innehållande certifikat och dokumentation för utrustning avsedd för lastningen och lossning.

Krav på säkerhetsutrustning på kran avsedd för lastning och lossning

• Nödstopp

• Överlastskydd, 30% över SWL

• Brytare för min. och max utliggning av jib

  • Manöveringsbrytare, form av gränsläge

• Toppningsbrytare (hissvajer)

  • Hur långt jag kan hissa upp kroken innan den stannar, brytare ska stoppa en liten bit innan kranarmen

• Slacklinebrytare

  • Får inte bli för lite belastning på vajern

• Åkstopp (gantry)

  • Kran som går på räls på fartyget, åkstopp - stopp innan den åker för långt.

• Vridningsbegränsare

  • Inte vrida för mycket, t.ex. två kranar bredvid varandra, kan inte vara på samma ställe samtidigt

• Mekansik hållbroms

  • Broms som klarar av SWL lasten och 50% till, kunna bromsa och hålla lasten stilla

• Manöverplats högre än 2,5 m ska ha lina för evakuering

  • Ta oss ut, en andra utväg än den man kom in. T.ex. lina att använda för att klättra ut genom fönstret.

Krav på vajer i lyftinrättningar

• Rätt diameter, längd, böjradie

• Inte fastsatt med bygellås eller backlås

  • Inte tillräckligt säkert

• Kran/bom ska vajerögat ha presslås

• Får inte vara skarvad

• Löpande rigg, minst 114 trådar (allstå rätt kvalitet)

• Hållfasthetsklass 180 eller högre, dvs 1770 N/mm^2

• Stållina för toppning av jib, diameter minst 14 mm

• Dragprovat (certifikerad)

• Rostskyddsbehandlad

SWL

Safe Working Load

Den maximala belastning som en lyftanordning får utsättas för under normal drift. Oftast på större konstruktioner. T.ex. kranar, ramper och hissar.

WLL

Work load limit

Vanligt på redskap. T.ex. sling, kätting, saker som används för att lyfta.

Vanligaste huvudgrupperna av fartygskranar

Slewing crane

Gantry crane

Bom-kran

Gantry crane

Kran monterad på räls som kan röra sig framåt och bakåt på fartyget.

Slewing crane

Sväng- eller roterande kran som kan vrida sig 360 grader.

Bom-kran

En variant av slewing crane där bommen är fäst i fundamentet av masten och är den del som rör sig i höjd och sidled med hjälp av vajer. Vanlig somm tyngdlyftskran och på äldre fartyg. Inte 360*.

Säkerhet på fartygskranar

• Strömbortfallsspärr

• Överlast spärr

• Nödstopp

• Hoist-limit

• Empty-drum

• Spärr för toppnning av bom (slewing crane)

• Rotationsspärr (slewing crane)

• Krängningsstopp

För- och nackdelar slewing cranes

• Fördelar

  • Hantera olika sorters last med t.ex. skopa (bulk) eller lyftok (container, styckegods).

  • Läggs i en vagga under sjögång, vindfånget minskar och tyngdpunkten sänks.

• Nackdelar

  • Kräver övning att manövrera, går inte snabbt och med precision

  • Lyftförmågan begränsas av bommens vinkel

  • Underhållas

För- och nackdelar gantry cranes

• Fördelar

  • Belastningen på fartyget jämnt fördelat

  • Förflyttningen kan ske snabbt och precist pga 4 lyftvajrar

• Nackdelar

  • Massiva konstruktionen väger mycket, hög tyngdpunkt och stort vindfång

  • Känsliga för fartygets trim och slagsida

Olika typer av heavy ships

Semi submersible

Dockships

Open deck cargo ships

Project cargo vessels

Heavy lift crane barges

Semi submersible

• Pumpar in barlastvatten i stora tanker som sänker fartyget ner i vattnet tills dess att däcket är ett par meter under vattnet.

• Lasten flyter sedan på plats och vattnet pumpas ut tills dess att däcket är väl klart från vattnet igen.

• Använder hela fartygets hela flytkraft, förutsätter att det man ska transportera kan flyta

Dockships

• Påminner om semi submersible

• Vatten pumpas in i tankar för att få fartyget att sjunka ner i vattnet för att last ska kunna flyta in på däck.

• Skillnad: Har inte öppna fartygssidor utan lastar via den öppna aktern.

• Kan användas som flyttbara reparationsvarv.

Open deck cargo ships

• Påminner om semi submersible

• Lasten behöver inte kunna flyta för att lastas

• Lasten flyts eller rullas ombord på det öppna däcket.

Project cargo vessels

• Fartyg som är särskilt anpassade för att i lastrum eller på däck ta last som är extra tung och skrymmande, men som inte kan flyta eller rulla ombord.

• Har ofta egna tyngdlyftkranar

Heavy lift crane barges

• Pråmar, självgående eller bogserade, där kraftfulla kranar är monterade

• Används där stora och tunga lyft behövs. T.ex. vid brobygge

• Används inte för långa transporter.