FÖ3 Sjöar

Tropiska områden

Tropiska områden

Få men stora sjöar. Istider (inlandsis) skapar nya sjöar, länge sedan där.

Endemisk

En art som förekommer i ett område

Kaskadeffekt

Liten förändring leder till stora konsekvenser för hela näringsväven

Top-down

Från topp-predatorer ner till botten av näringsväven

Bottom-up

Från botten av näringsväven till topp-predatorer

Refugium

Gömställe

Vatten

-Världens viktigaste lösningsmedel

-Utjämnande effekt (svårt att ändra temp)

-Trögt (skiktningar, rörelsemotstånd)

Hav

Vattenmängd som omger en kontinent

Limnologi

Läran om inlandsvatten

Sjö

-0.01 % av jordens vatten

-Juridiskt större än 1 ha men ingen biologisk definition

-Skapas av inlandsisar motverkas av tid (landhöjning)

Endogena faktorer

Inre. Allt som sker i sjön t.ex allt som lever där.

Exogena faktorer

Yttre. Tillrinningsområde har stor effekt

Tillrinningsområde

Påverkas av storlek (större=mer tillrinning) & karaktär (ex. jordbruk=mer näring)

Litet tillrinningsområde

Sjöar på fjäll/berg

Vattnets kretslopp

Vatten cirkulerar i ett kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i våra hav, sjöar, vattendrag och i marken. När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner, kondenserar, och bildar moln. När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan och rinner tillbaka.

Precipitation

Nederbörd

Perkolation

Vatten rinner ner i jorden och tillbaka till sjöar/hav

Evaporation

Vatten som dunstar från ytor

Transpiration

Vatten som avdunstar genom växters klyvöppningar

Evapotranspiration

Både evaporation och transpiration

Litoralen

Strandzonen. Från högsta högvattenståndet till lägsta rotade växt

Profundalen

Djupbottenzonen. Växer inget här, för mörkt.

Kompensationsnivå

Där FS och respiration tar ut varandra. Under finns det för lite ljus för fotosyntes (bara 1% av infallande ljusmängd finns kvar).

Makrofyter

Olika livsformer hos växter i sjöar.

Helofyter

Rotad i botten, majoriteten av växten ovan vatten.

Isoëtider

Kortskottsväxter, rosettväxter

Rotad i botten, kommer ej upp till ytan

Vanliga i klarvattenoligotrofa sjöar

Elodeider

Långskottsväxter

Rotad i botten, blad längs stammen, går upp till ytan

Ex. vattenpest

Nymfeider

Flytbladsväxter

Rotad i botten, bladlös stam, blad flyter på ytan

Lemnider

Flytväxter

Ej rotade, flyter på ytan

Behöver näringsrikt vatten

Växtplankton

Fytoplankton

Liten organism med begränsad rörlighet, driver runt på strömmar

Djurplankton

Zooplankton

Ej fotosyntes. Heterotrofer. Äter växtplankton

Påväxtalger

Perifyton

Växer på saker under vatten

Nekton

Frisimmande djur (fiskar)

Bentos

Bottenlevande djur (ex. fjädermygglarver)

Neuston & pleuston

Ytlevande små/stora djur

Dimiktisk

Blandas två gånger om året (vår & höst)

Vindpåverkan

Beror på sjöstorlek och landskapstopografi

Hög fetch

Öppen sjö med platt mark (trädlös) runt

Låg fetch

Flikig sjö med berg/träd runt

Densitet

Vatten vid 4 grader har högst densitet (och sjunker till botten).

Ej ett rätlinjigt samband mellan temp & densitet: täthetsskillnaden per grad blir större ju varmare vattnet är (blandas lätt vid liknande densitet, 4 till 5 är lika men 24 till 25 är olika).

Termoklin

Temperaturskiftning. (Skikt utan utbyte på sommar & vinter)

Epilimnion

Ytvatten

-Gasutbyte med vatten

-Stor FS pga god ljustillgång -> mycket syre

-Växtplankton tillväxer och dör -> sjunker ner (tar med joner)

Metalimnion

Språngskikt, temperaturen (& syrehalten) ändras snabbt

Hypolimnion

Djupvatten

-Plankton bryts ner -> O2 går åt och joner frisätts

Växtplanktonproduktion

Högst på vår och höst, ljust och cirkulationen för upp joner från hypolimnion

Eutrof

Näringsrik

-Jordbruksområden (ger näring)

-Underlag: sedimentära bergarter med lerhaltiga sedimentjordarter ovanpå (ger också näring)

-pH = 7-8

-Hög buffertförmåga (finns vätekarbonat och karbonat)

-Klinograd syrekurva (biologiska faktorer styr)

-Mycket växter

Alkalinitet

Buffertförmåga

Mäts genom titrering, man använder en indikator som byter färg när pH ändras. Bubblar kvävgas för att det ska blandas och CO2 från luften inte ska blandas in. Titrering med utspädd syra. Titreras till omslagspunkt, utifrån provvolym och volym använd syra räknar man ut ____________.

Konduktivitet

Hur väl vattnet leder ström

Mer joner (mer näring) -> bättre strömledning

Mäts med en syrgas-/konduktivitetelektrod

Siktdjup

Hur långt man ser

Hög produktivitet -> litet ______-> kompensationsnivå högt upp

Klinograd syrekurva

Biologiska faktorer styr. Nedbrytningen motverkar fysikaliska effekter.

-Mycket O2 närmare ytan, inget i botten

-Nedbrytningen i botten använder syre

Klarvattenoligotrof

-Oligotrof & oligohumös

-Barrskogsområden

-Underlag: urberg, ofta med grovkorniga moräner som jordarter

-pH < 7

-Dålig buffertförmåga (inga karbonater från underlaget) så försurningskänsliga

-Låga halter N & P

-Liten produktion -> stort siktdjup -> kompensationsnivå långt ner

-Ortograd syrekurva under sommarstagnationen: fysikaliska faktorer styr

-Få växter

Ortograd syrekurva

Fysikaliska faktorer styr

-Kallt vatten löser mer syre än varmt

-Mer O2 vid botten (men mättat hela vägen)

Oligotrof

Näringsfattig

Dystrof

Brunvattensjö

-Oligotrof & polyhumös

-Barrskogsområden med myrar

-Underlag: urberg med torv som jordart

-pH = +- 4-4.5

-Ingen buffertförmåga (inga karbonater)

-Låga halter N & P tillgängligt

-Klinograd syrekurva (humus nedbrytning tar syre)

Humus

Ger brun färg

-Stora org. molekyler som bryts ner långsamt

-Spolas ut i stor mängd från omgivande myrmarker

-Binder joner -> ej tillgängligt för organismer

-Effektiv ljusutsläckning