Grampositiv
En bakterie vars cellvĂ€gg bestĂ„r av ett tjockt lager peptidaglykan och ett cellmembran Ă€râŠ
Gramnegativ
En bakterie vars cellvĂ€gg bestĂ„r av ett tunt lager peptidoglykan i det periplasmatiska utrymmet, mellan tvĂ„ cellmembran, Ă€râŠ
Flagell
TrÄdlik struktur av flagellin som ger rörlighet
Pili
Korta, tunnare trÄdlika strukturer som Àr till för vidhÀftning till bakterier/ytor. Binder via adhesin och receptor pÄ cellen
Kapsel
Slem-struktur av polysackarider som utgör skydd för bakterien och Àr viktig för virulens, vanligast hos bakterier i mÀnniskokroppen
Biofilm
Samverkan mellan bakterier, likt multicellulÀr livsstil. Planktoniska celler adherar till yta och utsöndrar extracellulÀra polymerer. Heterogent, bakterierna har olika metaboliska och fysiologiska tillstÄnd
Persisters
Celler som gÄr in i vilolÀge. LÄngsamt/icke vÀxande celler, ingen metabolism. Bildas spontant, av stress etc. Resistenta mot antibiotika
Plasmid
SjĂ€lvkontrollerande cirkulĂ€rt DNA. Ăverförs via konjugation eller transformation
Fager
Bakteriella virus, överför gener via transduktion
Vertikal
Genöverförelse inom genom
Horisontell
Genöverförelse mellan genom
IS-element
Enklaste varianten av transposoner i prokaryoter. InnehÄller bara gen för transposas och ITR. Kromosom/plasmid kan innehÄlla flera kopior av ett av de. SÀtts in slumpmÀssigt, inga homologa sekvenser krÀvs (DR/FDR). Icke-replikativa, kan hoppa in/ut
Tn-element
Bakteriella transposoner. Har egna gener för reglering och t ex ab-resistens. Delas in i komposit och icke-komposit transposoner
Komposit transposoner
Har gen flankerad av IS-element som innehÄller transposasgenen. ISL (left) och ISR (right). Inre IS muterar sÄ att endast yttre utför hoppandet
Icke-komposit transposoner
Transposoner som inte flankeras av IS-element. Har gener för transposas, revolvas och ex ab-resistens flankerade av ITR. Replikativa
ITR
Repetitiva sekvenser pÄ bÄda sidor om gen/gener i transposon. Inverterade
FDR
Repeterade element som flankerar transposon. Bildas dÄ DNA klyvs och fÄr överhÀngsÀndar som sedan repareras
Prototrof
Bakterie som Àr vildtyp. Syntetiserar alla viktiga organiska föreningar som behövs för tillvÀxt. Behöver endast kolkÀlla och salter
Auxotrof
Bakterie som muterats sÄ att förmÄga att syntetisera nödvÀndiga organiska Àmnen för tillvÀxt saknas. RÀcker med endast en mutation för att inte rÀknas som prototrof
Komplett
Medium pÄ vilken auxotrofa bakterier kan vÀxa
Minimal
Medium som endast prototrofa kan vÀxa pÄ, auxotofa överlever ej
F-faktor
Fertilitetsplasmid som innehÄller gener för transfer av genetisk information, inklusive gener för F-pilus som drar till sig andra stammen
F+celler
Har F-faktor som lös plasmid i cellen
F-celler
Saknar F-faktor men kan ta emot av F+celler och bli F+
Hfr celler
Har F-faktor integrerad i kromosomen. Kan konjugera med F-celler men dessa blir ej F+ pga att F-faktorn integreras sist och konjugationen avbryts i princip alltid
Lagfas
LÄngsam tillvÀxtfas, tillvÀnjningsfas
Logfas
Exponentiell fas. Snabb tillvÀxt
StationÀr fas
Fas dÄ celler slutar dela sig/vÀxa pga nÀring och syre tar slut
Transduktion
Ăverföring av bakterie-DNA paketerat i fager. Medför utbyte/rekombination av bakterie-DNATr
Transformation
Upptag av naket DNA. ExtracellulÀrt DNA binder till receptorer. Rekombination av ssDNA med homologa sekvenser pÄ kromosomen. Bildas heteroduplex-DNA
Konjugation
Ăverföring av DNA via cell-cellkontakt. Pilus kopplar ihop celler och DNA skickas över genom kanal
Interrupted mating technique
Metod för att mappa geners avstÄnd med hjÀlp av Hfr-stammar dÀr F-faktor Àr integrerad pÄ olika stÀllen i kromosomen. Ger variation av startpunkt för överföring och vilken gen som kommer först/sist.
Lytisk
Fag som förökar sig och lyserar i cellen. Sker vid lÄgt MOI-vÀrde
Lysogen
Fag som ej lyserar i cellen utan dess DNA integreras i bakteriens kromosom. Sker vid högt MOI-vÀrde
MOI
Antalet fager per bakterie
Lysogen konvertering
DÄ en bakterie fÄr en ny egenskap frÄn en bakteriofag som integreras
Generell transduktion
DÄ vÀrdcellens DNA av misstag packas in i ny fagpartikel
Specialiserad transduktion
DÄ angrÀnsade gener frÄn vÀrdcellens DNA packas med i fag-DNA i nya fagpartiklar
Medfött
Prokaryot immunförsvar. Blockering av fagbindning (fysisk barriÀr/modifiering av receptorer), restriktionsmodifiering (endonukleas och metyltransferas), inhibering genom sjÀlvmord mm.
FörvÀrvat försvar
Prokaryot immunförsvar. CRISPR-Cas9, ny spacer tas in, produktion av crRNA, interferens
Sporulering
Bakteriell livsstil med asymmetrisk celldelning, bildas spor som kan vila i miljontals Ă„r
Kemotaxis
Bakteriers rörelse. Kemosensor i membran kÀnner av molekyl och flagell snurrar, simmar mot nÀring och bort frÄn toxiner
Kvorumreglering
Kommunikation mellan bakterier genom utsöndring av kemiska molekyler
Altruism
Fagförsvar dÄ bakterier genomgÄr sjÀlvmord för att skydda avkomma frÄn attacker, tillvÀxt stoppas genom att translation och replikation stannar av.
Virus
Obligata intracellulÀra parasiter som bestÄr av fettsyraskal, kapsid, associerat polymeras, spike-protein och DNA/RNA
DNA-virus
Virus med kemiskt stabila genom, hög noggrannhet vid replikation, infektioner Àr generellt persistenta/latenta, ofta livslÄnga. Genexpression reglerat co- och post-transkriptionellt
RNA-virus
Virus som kodar för RNA-beroende RNA-polymeras som ej behöver primers, lÀgre noggrannhet för RNA- och DNA-polymeras, ingen korrekturlÀsnings-aktivitet (exonukleas), kemiskt instabila genom
Genetisk drift
Individuella baser i DNA/RNA muterar till andra baser
Genetisk shift
Större förÀndring i det virala genomet, uppkommer som resultat av rekombination eller reassortering
VidhÀftning, penetration, avkapsling, genuttryck, replikation, mognad, utslÀpp, spridning frÄn vÀrd, spridning till ny vÀrd.
Stegen i virus livsscykel
Antibakteriellt spektrum
Anger hur mÄnga bakterier som hÀmmas av ett antibiotikum
Antimetaboliter
HĂ€mmar metaboliska processer
Selektivitet antibiotika
HÀmmar eller dödar bakterier
Bakteriocidiskt
NÄgot som dödar bakterier
Bakteriostatiskt
NÄgot som hÀmmar bakteriers tillvÀxt men inte dödar
MIC
Minsta koncentration som hindrar synlig bakterietillvÀxt
Antagonism
Effekten av ett medel hÀmmas av ett annat
Synergism
Effekt av tvÄ medel i kombinationsbehandling Àr bÀttre Àn summan av medlens enskilda effekt
Additiv effekt
Summan av tvÄ medels enskilda effekt i kombinationsbehandling.
Vankomycin och beta-laktamer
CellvÀggssyntesinhibitorer. En som hÀmmar trans-peptidering och en som blockar korsbindningar
Aminoglykosider, tetracykliner, makrolider och kloramfenikol
Proteinsyntesinhibitorer. En som binder irreversibelt till 30S rRNA, en som binder reversibelt till 30S, en som binder till 50S rRNA och hindrar förlÀngning av peptidkedja/hÀmmar frisÀttning tRNA, en som binder till 50S och inhiberar peptidbindning
Fluorokinoloner, rifampicin, actinomycin
Nukleinsyrasyntesinhibitorer. En som hindrar Ă„terligering av DNA, en som hindrar initiering av transkriptionen, en som binder till DNA och hindrar RNA-elongering
Sulfanoamider och trimetoprim
Folsyrasyntesinhibitorer. TvÄ som binder till och inhiberar enzymer i olika stegen i folsyrasyntes
PrimÀrproduktion
Utförs av fotoautotrofer och kemolitoautotrofer. Bindande av koldioxid till organiskt kol
Metanogenes
DÄ metan frigörs i anaerob respiration
Metanotrofi
Metan fungerar som bÄde energikÀlla och kolkÀlla
Nedbrytning
DĂ„ organiskt material omvandlas till oorganiskt material
KvÀvefixering
KvÀvgas blir ammonium
Denitrifikation
Nitrat blir kvÀvgas
Nitrifikation
Ammonium blir nitrat
Modellorganism
Organism som anvÀnds för att studera och fÄ insikt om processer i andra organismer. Bra egenskaper Àr kort generationstid, lÀtthanterliga, icke-patogena, liknande processer som hos mÀnniskor, hela genomet finns sekvenserat, ju enklare desto bÀttre, enkla att manipulera etc
Vegetativ cykel
DÄ slemsvampen D. discoideum Àter och delar sig
Social cykel
Om D. discoideum svÀlter kryper cellerna ihop och genomgÄr distinkta stadier för att bilda sporer. Initieras genom kemotaxis
Sexuell cykel
D. discoideum. TvÄ olika typer av haploida amöbor fuserar till en stor, skickar ut signaler som attraherar andra celler som de Àter upp. Bildas skal runt de tvÄ första cellerna.
Probiotics
Intag av levande kulturer som ger hÀlsoeffekt
Prebiotics
Gynnande av vissa organismer genom t ex föda
Fekal transplantation
Introduktion av mikrobielltsamhÀlle frÄn frisk till sjuk person
Profag
En fag i vĂ€rdgenomet kallasâŠ
Lysogen
En bakterie som bĂ€r pĂ„ en profag kallasâŠ
Endonukleas
enzym som klyver DNA vid specifika sekvenser
Exonukleas
Enzym som avlÀgsnar nukleotider en efter en
Kapsid
Proteinskal som omsluter nukleinsyran hos virus
Spike-protein
Piggar utanpÄ virus som ger igenkÀnning
Hölje
Bildas runt virus dÄ det omsluts av en del av vÀrdcellens cellmembran eller kÀrnmembran
Retrovirus
Ett RNA-virus med hölje