Biologi 2 - prov 4 (copy)

Hormoner

Hormoner

Signalämnen som sprids med blodet från endokrina körtlar. De överför informationen från de hormonbildande cellerna till andra celler i kroppen. När de når sina målceller binds de vid receptormolekyler hos dessa celler, därefter kan avsedd effekt utlösas. Det är bara celler med passande receptorer som kan påverkas av ett bestämt hormon.

Endokrina körtlar

• Inre-sekretoriska körtlar

• Består av celler som bildar hormoner

Inre-sekretoriska körtlar

Körtlar som saknar utförsgångar och som avger sina produkter (hormoner) direkt till kapillärer.

Exokrina körtlar

• Yttre-sekretoriska körtlar

• Körtlar som har utförsgångar som mynnar t ex på huden eller i andningsvävnad. De utsöndrar sekret till kroppens utsida, t ex svettkörtlar.

Hypotalamus

Nervsystemet förses med information om förändringar i kroppens inre miljö och dess omgivning via nervsystemet. Utifrån den informationen styr hypotalamus hormonproduktionen i hypofysen, som i sin tur påverkar aktiviteten i olika endokrina körtlar.

Hypofysen

• Endokrin körtel som delvis är ansluten till hypotalamus. Producerar hormoner som i sin tur reglerar aktiviteten i andra endokrina körtlar. Den kan därför ses som en chefskörtel.

• Den är uppdelad i två lober.

Hypofysens framlob

Innehåller mycket blodkärl och hormonbildande celler. Blodkärlen i den övre delen är nära hypotalamus och upptar neurohormoner från hypotalamus. Neurohormonerna förs via blodet till lobens nedre del, där de aktiverar hormon bildande celler. Dessa celler avger sedan nya hormoner som sprids ut i kroppen via blodet.

Neurohormoner

Hormoner som bildas av nervceller.

Growth hormon (GH)

• Bildas i hypofysens framlob

• Är ett tillväxthormon som stimulerar kroppens längdtillväxt

• Låg produktion = kortväxt

• Hög produktion = gigantism

Thyroideastimulerande hormon (TSH)

• Bildas i hypofysens framlob

• Hormon som stimulerar sköldkörtlarna till ökad produktion av hormonet tyroxin som i sin tur påskyndar cellandningen i kroppens celler.

Adrenocorticotropt hormon (ACTH)

• Bildas i hypofysens framlob

• Hormon som stimulerar binjurarnas bark till ökad produktion av kortisol som skyddar kroppen mot inflammationer i samband med stress.

Prolaktin

• Bildas i hypofysens framlob

• Hormon som stimulerar mjölkproduktion under amningstiden.

Folikelstimulerande hormon (FSH)

• Bildas i hypofysens framlob

• Hormon som påverkar testiklarna och äggstockarna där de reglerar spermieproduktion respektive äggcellens mognad.

Luteiniserande hormon (LH)

• Bildas i hypofysens framlob

• Hormon som bland annat framkallar ägglossning.

Hypofysens baklob

• Innehåller inga hormonbildande celler

• Sprider neurohormoner från nervändsslut, som tillhör axoner vars cellkroppar finns i hypotalamus.

Antiddiuretiskt hormon (ADH)

• Neurohormon som stimulerar återupptagningen av vatten från njurarnas primärurin till blodet. Det påverkar alltså urinens koncentration, kallas ibland vasspressin.

Oxytocin

• Neurohormon som insöndras i blodet vid beröring. Vid amning frisätts detta, vilket gör att glattmuskulatur i bröstet kontraherar så att mjölk pressas fram.

• Kan kallas för må-bra hormon eftersom det lindrar smärta, påskyndar läkningen av skador och sår, sänker pulsen, blodtrycket och halterna av stresshormoner.

Tallkottkörteln (epifysen)

• Sitter i hjärnan

• Bildar hormonet melatonin, som hjälper till att styra kroppens dygnsrytm. Reagerar på förändringar i ljus och mörker.

Sköldkörteln

Hormonproducerande körtel som bildar hormonet tyroxin.

Tyroxin

• Ökar cellandningen, vilket höjer kroppstemperaturen.

• Innehåller jod

Struma

Samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av förstorad sköldkörtel. Kan orsakas av tumörer, infektion eller jodbrist.

Vad händer vid jodbrist?

• Sköldkörteln kan inte bilda tyroxin trots TSH från hypofysen. Det resulterar i att ingen negativ återkoppling sker, och då fortsätter hypofysen bilda TSH. Den onormalt höga TSH-halten som då uppstår i blodet stimulerar sköldkörteln till ökad celldelning, vilket gör att sköldkörteln växer och blir förstorad.

• Låg produktion av tyroxin orsakar låg ämnesomsättning i cellerna, vilket kan leda till viktuppgång och trötthet.

Giftstruma

Medför överproduktion av sköldkörtelhormon som tyroxin, vilket kan orsaka hög ämnesomsättning, vilket kan leda till viktnedgång, svettningar och att man blir varm.

Hur reglerar hormonaktivitet negativ återkoppling?

1. Hypofysen avger TSH som stimulerar sköldkörteln till ökad insöndring av tyroxin i blodet.

2. Blodet för tyroxin till kroppens olika delar, och då även tillbaka till hypofysen.

3. I hypofysen bromsar tyroxinet hypofysens produktion av TSH.

4. Detta gör att aktiviteten i sköldkörteln avtar och därmed bildar mindre tyroxin.

5. Detta innebär i sin tur att hypofysen ökar produktionen av TSH, så fortsätter processen.

Hypoparatyreoidism

Ett tillstånd som beror på att bisköldkörtlarna producerar för lite fungerande hormon. Det gör att kroppen inte kan reglera koncentrationen av kalcium i blodet. När kalciumkoncentrationen blir för låg uppkommer symptom framförallt från nervsystemet och musklerna.

Binjurarna

• Insöndrar hormonerna noradrenalin och adrenalin.

• Består av märgen och barken.

Noradrenalin och adrenalin

Hormoner som sätter kroppen i arbetsberedskap genom att höja hjärtverksamheten och öka blodflödet till musklerna. Det ökar vakenhet, blodflödet till musklerna, blodsockerhalten, vidgar luftrören och minskar aktiviteten i matspjälkningsorganen.

Binjuremärgen

• Nära sammanbunden med det sympatiska nervsystemet.

• Vid stress avger det adrenalin och noradrenalin.

Binjurebarken

• Insöndrar steroidhormoner, som kontrolleras av hormonet ACTH från hypofysen.

• Producerar kortisol och androgener.

Kortisol

• Kompletterar binjuremärgens hormoner vid stress.

• Höjer blodets glukoshalt, genom att omvandla proteiner i levern till glukos.

• Kan motverka inflammationer genom att hämma aktivitet hos vissa blodkroppar, vilket hindrar inflammationer från att få kraftiga reaktioner vid stress.

Androgener

Hormoner som stimulerar utvecklingen av manliga karaktärsdrag, t ex testosteron.

Bukspottskörteln

• Bildar hormonerna insulin och glukagon i lagerhanska öar.

• har både endkrina och exokrina funktioner.

Lagerhanska öar

Cellgrupper som ligger utspridda i bukspottskörteln.

Insulin

Hormon som minskar blodsockerhalten genom att öka cellernas upptag av glukosen från blodet. Detta sker främst i muskelceller och i levern.

Glukagon

Hormon som höjer blodsockerhalten genom att levern stimuleras till öka sönderdelning av glykogen till glukos. Glukosen avges sedan till blodet, vilket höjer blodsockernivån.

Typ 1-diabetes

Kroppens eget immunförsvar angriper cellerna som tillverkar insulin, vilket gör att kroppens egen insulinproduktion upphör helt eller nästan helt.

Typ 2-diabetes

Bukspottkörteln bildar insulin, men cellerna svarar dåligt på insulinet.

Testiklar

Det manliga könsorganet har två sådan och de bildar spermier.

Bitestiklar

Spermier lagras och mognar här.

Pungen

Hänger som en påse utanför kroppen och innehåller testiklarna och bitestiklarna. Den kan både dra ihop sig och bli mindre lös, vilket gör att temperaturen i testiklarna och bitestiklarna kan regleras, vilket är viktigt för spermiernas utveckling.

Sädesledare

Det går en från varje bitestikel och de fraktar spermierna till urinröret vid utlösning. På vägen blandades det med sekret, från prostatan och sädesblåsorna.

Sekret

Innehåller näringsämnen och mognadsfaktorer som gör spermier rörliga och befruktningsdugliga.

Säden

Spermier blandat med sekret.

Ollon

Främre delen av penisen.

Förhud

Hudveck som täcker ollonet.

Svällkroppar

Finns i penisen och fylls med blod vid sexuell upphetsning, vilket leder till erektion.

Hur bildas spermier?

Testiklarna är fyllda med säderskanaler och i dem finns stamceller som utvecklas till spermier. Utvecklingen stimuleras av testosteron som produceras i testiklarna. Testosteronproduktionen påverkas i sin tur av hormonet LH och FSH, via negativ återkoppling.

Äggstockar

Innehåller äggceller och folliklar.

Folliklar

Blåsor i äggstockarna där äggceller mognar och utvecklas.

Klimakteriet

Perioden då ägglossningar slutar, sker ungefär vid 45-55 års åldern.

Äggledare

När en äggcell har lossnat från en äggstock fångas den upp här, den transporteras sedan till livmodern.

Slidan (vagina)

• Är ungefär 8-10 cm lång och har en muskelvägg som kan tänjas ut. Detta gör att storleken kan anpassas till sådant som förs in vid samlag eller onani.

• Insidan täcks av en slemhinna. Vid sexuell lust ökar fuktigheten vilket gör att saker lättare kan tränga in.

• Om en äggcell befruktas av en spermie utvecklas det till ett embryo som växer sig fäst i slemhinnan.

Slidkransen

Ett slemhinneveck som kan finnas en till två cm innanför slidans öppning. I de flesta fall är den elastisk och tänjbar.

Yttre- och inreblygläppar

Omger slidans och urinrörets mynning. De sväller vid sexuell upphetsning och blir då känsligare för beröring.

Klitoris

• Sitter vid urinrörets öppning.

• Innehåller svällkroppar som kan fyllas med blod, vilket gör att det kan svälla och styvna vid sexuell upphetsning.

• Är känslig för beröring och är ofta viktig för kvinnors sexuella njutning.

Hur bestäms könet?

Könsceller bildas via mieos. Äggceller har oftast en x-kromosom, medan spermier har antingen en x- eller y-kromosom.

Intersexualitet

När en individ får ett könsorgan som bär spår av både en kvinna och en man. Kan bero på avvikande uppsättning av könskromosomer t ex XXY, eller på hormonproduktionen.

Transsexualitet

När man upplever att man har ett annat kön än sitt juridiska kön.

Hur startar puberteten?

Då hypotalamus ökar produktionen av GnRH. Som svar på GnRH avges FSH och LH från hypofysens framlob. Båda dessa är peptidhormoner som stimulerar könskörtlarnas produktion av steroidhormoner som östrogen, progesteron och testosteron.

Hur påverkar FSH och LH flickor?

Det får äggstockarna att bli aktiva så att ägglossningarna och menstruationen kommer igång. Detta sker i samspel med östrogen och progesteron som i sin tur insöndras i äggstockarna. De styr även utvecklingen av själva könsorganen och andra könskaraktärer såsom att brösten växer och att höfterna blir bredare osv.

Hur påverkar FSH och LH pojkar?

• Testiklarna växer och bildar spermier.

• Speciella celler i testiklarna producerar testosteron, vilket gör att könskaraktärer så som skäggtillväxt, kraftigare muskler och mörkare röst utvecklas.

Menstrationscykeln

• Styrs av hormoner från hypofysens framlob och hormoner från äggstockarna, framförallt östrogen.

• Äggstockarna frigör i regler en äggcell från någon av äggstockarna var 28:e dygn. Äggcellen fångas upp i äggledaren och transporteras genom äggledaren till livmodern. Inför varje ägglossning förbereder sig livmodern på att ta emot ett befruktas ägg, vilket innebär att livmoderns slemhinna blir tjockare och rik på blodkärl.

Menstrastionscykelns faser

1. Äggcellens mognad: I varje äggstock finns mängder av anlag till äggceller som mognar efterhand i de vätskefyllda blåsorna som kallas folliklar. En av dessa folliklar kommer växa sig störst. Detta gör att follikeln till slut spricker vilket gör att äggcellen i follikeln slingas ut från äggstocken. Det är när hormonet FSH från hypofysens framlob som framkallar follikeltillväxten. Växande folliklar avger i sin tur könshormonet östrogen som påverkar livmodern så att slemhinnan blir tjockare. Dessutom bromsar östrogenet hypofysens insöndring av FSH (negtiv återkoppling)

2. Ägglossningen: Ökad östrogenhalt i blodet göt att FSH-halten i blodet sjunker. Detta gör att hypofysen avger LH. Det är när halten LH i blodet plötslig ökar som follikeln brister och ägget blir fritt.

3. En gulkropp bildas: Hormonet LH har också i uppgift att omvandla den spruckna follikeln till en gulkropp. Den avger bland annat hormonet progesteron som påverkar livmoderslemhinnan så att den växer ytterliggare. Progesteron hämmar dessutom hypofysens produktion av FSH och LH.

4. Menstrationen: Om äggcellen inte befruktas tillbakabildas gulkroppen och därmed upphör bildningen av progesteron. När livmodern inte längre stimuleras av progesteron faller slemhinnan sönder och blöder ut ur livmodern. Denna blödning pågår vanligen under 3-6 dygn.

Gulkropp

Den skrumpnade, före detta äggblåsan. Den sitter kvar på äggstocken under perioden mellan ägglossning och nästa mens.

Lust

• Styrs till största del av hormonerna testosteron och östrogen. Det är dessa hormoner som gör oss kåta.

• Män och kvinnor behöver både testosteron och östrogen för att känna det.

Förälskelse

• Hjärnans betalningssystem aktiveras och då ökar produktionen av noradrenalin och dopamin och nivån serotonin minskar. Detta gör att man känner sig beroende av att leva med den personen.

• Efter en viss tid får man en tolerans mot det förhöjda halten dopamin och då börjar förälskelse att avta. Efter ca 1,5-2 år är halterna av dopamin normala igen och då är förälskelsen över.

Kärlek

• Efter en förälskelse kan det övergå till en kärleksfull gemenskap, vilket kan bero på att hypofysens baklob avger hormonerna oxytocin och vassopressin vid kramar, massage, sexuell upphetsning och orgasm.

• Både oxocytin och vassopressin har receptorer på ytan av nervceller i hjärnans belöningssystem som där därmed kan aktivera. På så sett kommer partners lukt, utseende och röst att förknippas med sköna och lustfyllda känslor.

Hur uppstår kärlek mellan en mor och ett barn?

• Oxytocin medverkar till kärleken mellan dem.

• Under graviditeten får mamman ett ökat antal receptorer för oxytocin hjärnans belöningssystem. Under förlossningen och när mamman har kroppskontakt med sitt barn insöndras rikligt med oxytocin från hennes hypofys. Detta triggar luktsinnet och aktiverar hjärnans belöningssystem. Senare kommer därför lukten av barnet att ge mamman en känsla av lycka. Starka band kan även förekomma mellan föräldrar och barn som är adopterade.

Varför har man sex?

• Uppleva närhet

• Njutning

• Reproduktion

Vad händer i hjärnan vid sex?

Hjärnans belöningssystem och lustcentrum aktiveras. Då ökar insöndringen av dopamin och endorfiner i hjärnan vilket kan framkalla känslor av välbehag och lust. Hjärnan gör även att vi blir känsligare för beröring och andra sinnestryck. Massage, kramar och beröring frisätter oxytocin som bland annat stimulerar den sexuella upphetsningen.

Orgasm

• Den starkaste upplevelsen av vällust i samband med sex.

• Kan upplevas olika, men vanligt att musklerna i bäcken drar ihop sig för att sedan slappnas av.

• Män brukar få utlösning i samband med det.

Vad kan hämma den sexuella lusten?

Oro, stress, sjukdom eller en problemfylld relation.

Preventinmetoder

Avbrutet samlag och samlag strax innan och strax efter mens.

Kondom

Hylsa av gummi som fångar sperman.

Femidon

Som en kondom, men den förs in i slidan före sex.

P-piller

• Innehåller syntetiskt framställt östrogen och progesteron. Dessa hämmar hypofysens insöndring av FSH och LH vilket gör att ägglossningen upphör. Dessutom förstärks slemproppen i ingången mellan slidan och livmodern vilket hindrar spermier från att passera.

• Ökar risken för blodpropp och bröstcancer. Risken för cancer i livmodern, äggstockarna och tarmen minskar.

Mini-piller

• Innehåller progesteron som förstärker slemproppen mellan slidan och livmodern.

• Mindre säkra mot graviditet pga fortsatt ägglossning.

Akut-p-piller

• Innehåller hormon som skjuter upp ägglossningen.

• Skyddar mor oönskade graviditeter i efterhand.

• Bör tas så fort som möjligt efter samlag, max tre dagar efter.

Pessar

Gummihätta som hålls utspänd av en fjädrande ring. Före samlaget placeras det tillsammans med spermiedödande medel längst upp i slidan. Där täcker den ingången till livmodern.

Spiral

Föremål av plast eller koppar som sätts in i livmodern och förhindrar på så sätt ett befuktat ägg från att fösta i livmodern.

Hormonspiral

Spiral som innehåller hormonet gestagen. Gör att sekretet i livmoderhalsen blir segt och tjockt, vilket gör det svårare för spermier att tränga in i livmodern. Påverkar även slemhinnan inne i livmodern och gör att den blir tunn och därför inte kan ta emot ett befruktat ägg. Kan även göra att man inte får ägglossning.

Smittskyddslagen

Lag som säger att man måste besöka läkare om man tror att man fått en könssjukdom. Man är också skyldig att berätta om sina sexuella kontakter som kan ha smittats.

Klamydia

• Svårt att upptäcka eftersom den inte alltid ger symptom.

• Överförs genom slemhinnekontakt mellan kroppsvätska och slemhinnan.

• Symptom: smärta när man kissar, flytningar, halsfluss liknande.

• Behandlas med antibiotika.

Gonorré

• Sexuellt överförd infektion genom vaginal- och analsamlag eller oralsex.

• Bakterier kan finnas i slidan, urinröret, ändtarmsöppningen, svalget eller ögonen.

• Symptom: flytningar från urinröret och sveda när man kissar. Sveda och blödningar från analen. Värk i pungen, feber eller värk i nedre delen av magen.

• Behandlas med antibiotika.

Syfilis

• Bakterie som överförs vid kontakt av slemhinnor eller hudkontakt på område med utslag.

• Behandlas med antibiotika.

Könsherpes

• Orsakas av herpes som främst överförs vid sex.

• Symptom: blåsor, feber, ont i huden och slemhinnorna runt könsorganen.

• Viruset stannar kvar i kroppen resten av livet.

• Infekterar nervbanorna.

• Kommer i skov.

Kondylom

• Orsakas av viruset HPV och kan orsaka vårtor.

• Smittar lätt via sex eller vid förlossning.

• Finns vaccin.

HIV och AIDS

• Samlingsnamn för olika infektioner och tumörer som kan bryta ut om immunförsvaret har försvagats av HIV.

• HIV angriper och förökar sig inne i vita blodkroppar som deltar i kroppens immunförsvar (makrofager och T-hjälpar celler). Viruset kan gömma sig i blodkropparnas cellkärnor.

• Sprids vis oskyddat sex eller överföras med smittat blod.

• Vid effektiv behandling under en längre period smittar det inte via sex.