Search for sagittaal

Prov 21/9 1. Källkritik S. 26 2. Nordens forntid (komp) 3. Nordisk medeltid s. 110–117 Källkritik: att vara källkritisk betyder att man ska vara neutral. För att veta om en källa är bra eller inte måste man ha koll på fyra saker: Äktheten, tid, beroende och tendens • Äktheten: om en källa är trovärdig eller inte • Tid: Källan måste vara aktuell i tid. Annars är källan osäker. • Beroende: bygger källan på en annan källa? Har den påverkats på ett annat sätt? • Tendens: Försöker källan påverka oss? Risk att källan är vinklad. Visa bara det man vill visa, t.ex. Genom propaganda. Hur kan vi veta om källan är bra eller inte 1. Brev 2. Interjuver 3. Dokument 4. Arkeologisk fynd Kvarlevor och berättande källor. Berättande källa: t.ex. Tidningsartikel, bok Kvarleva: Man kan lita mer på den än på en berättande källa. Det är spår eller lämningar av vad som hänt. T. ex. Bevarade vapen. Narrativ smitta: innebär att personers minnen och berättelser om en händelse omedvetet förändras när de pratar med andra som var med om samma sak Perioder/epoker Mekanisk periodisering ex. 1700-talet, 1800-talet osv Teoretisk periodisering Delar historien efter saker som är utmärkande för perioden. ex. 1900 talet 1914–1918 var första världskriget 1919–1938 var mellankrigstiden 1939–1945 var andra världskriget Epokindelning Dela vad som har hänt i historien i epoker till exempel Medeltiden. Ibland kan flera länder eller kontinenter ha samma indelning och ibland olika. Ex. Vi i Sverige/Norden kallar perioden ca 800–1100 för vikingatid. Men södra Europa hade ingen vikingatid. Nordisk forntid Äldre stenålder (jägarstenålder/paleolitikum) ca 12 000 f.Kr. - ca 4000 f.kr  För ca 15 000 år sedan började inlandsisen i Norden att smälta.  De äldsta spåren av människor i Norden är ca 14 000 år gamla. Livet under stenåldern • Levde som samlare och jägare och folket var nomader (att människor rörde sig hela tiden och hade ingen fast bostad). • Lever oftast i små grupper och är inte bofasta • Troligtvis relativt jämlikt mellan män och kvinnor och det fanns inga sociala skillnader • Vet ganska lite om hur människor levde under den här tiden • Vet inte vilken sorts religion man hade. Yngre stenålder (bonde-stenålder/neolitikum) ca 4 000 f.Kr. – 1 700 f.kr.  För 6000 år sedan började man bruka jorden och ha tamdjur. Jordbruks konsekvenser.  Mer mat  Ökad befolkning  Bofasta  Ökad spridning av sjukdomar  Samhället blev mindre jämlikt (början av klassamhälle)  Våld mellan människor ökar (mer vapen utvecklats, makt ta över område och skellet/spår av döda människor) Dösar och gånggrifter (megalitgravar)  I början av yngre stenålder uppstod sedan att grava de döda i stora stengravar, megalitgravar  Först i dosar och sen i gånggrifter s Bronsåldern 1700 f.Kr - 500 f.Kr Från 1700 f.Kr. Började nordborna att kunna framställa brons? Brons användes främst till vapen och smycken. Brons består av tenn och koppar Det var främst hövdingar och krigare som hade tillgång till brons. Det var en status- och maktmarkör. De första små hövdingarikena är i Norden. Människor började använda oxar och hästar som dragdjur. Boskap började hållas inte bara för köttet, utan för t.ex. Mjölk och ull. Under bronsåldern utvecklades jordbruket ytterligare i Norden. På en del ställen började man hålla djuren i speciella fähus. Bronsåldern i Sverige är speciellt känd för sina hällristningar. Järnåldern 500 f.Kr- 750 e.Kr Ca 500 f.Kr. Lärde sig skandinaverna att framställa föremål av järn. Den får en mycket större betydelse än brons eftersom Sverige är rikt på järnmalm. Man började göra många olika redskap av metall och inte bara smycken och vapen. Under den tiden får vi vårt första skriftspråk: runalfabetet ca 200 e.Kr Vid slutet av järnåldern anlades flera s.k. fornborgar. Främst i Mälardalen, på Öland och på Gotland. Arkeologer och historiker tolkade det som att tiden blev oroligare, med ökade konflikter. Under 500-talet uppfördes stora begravningshögar vid Gamla Uppsala, där mäktiga kungar och hövdingar begravdes. Det vittnar om den Gamla Uppsala som ett politiskt och religiöst centrum och om Upplands växande makt. Nordisk medeltid och vikingatid. Svensk epokindelning  Järnålder ca 500 f.Kr- 750 e.Kr  Vikingatid ca 750–1100 Medeltiden ca 1100–1523 6 juni blev Gustav Vasa kung  Äldre medeltid-1100-1250  Högmedeltid 1250–1350  Senmedeltid 1350–1523 Europeisk epokindelning  Antiken 700 f. Kr. 500 e. Kr Medeltiden 500-1500  Äldre medeltid 500–1000  Högmedeltid 1000–1300  Senmedeltid 1300–1500 Vikingatid ca 750–1100  Vid mitten av 700-talet bestod Skandinavien av flera små kungar och hövdingadömen.  Det som förenade vikingarna i Skandinavien var att man hade gemensam: kultur, språk (fornnordiska) och religion (asatron) Asatron Under den äldre järnåldern blev nordborna asatroende. Asatron liknar den grekiska och romerska religionen under antiken. Vikingarnas språk Fornnordiska delas in i västnordiska och östnordiska. Skillnaden i dialekt Västnordiska (språk) isländska och norska Östnordiska (språk) Danska och svenska. I Norden började man använda runskrift på 200-talet e.Kr. Flest runstenar finns i Sverige; ca 2500 De flesta är resta i slutet av vikingatiden. Under 900- och 1000-talet. Vikingar tågen  Handelsfärder: syftet är att köpa, sälja eller byta varor.  Plundringståg; att stjäla resurser, skatter och värdeföremål från ett annat område eller folk, ofta genom våld och förstörelse  Invasioner; att man försöker ta över ett område  Kolonisering att ta över ett område (land) Ofta så sammanföll de olika orsakerna Vikingarna var en viktig länk i handeln mellan Asien och Europa Varför blev vikingatågen så framgångsrika? Skeppsbyggnads- och sjöfartskunskap Politisk svaghet nere i Europa Varför upphörde vikingatågen successivt under 1000-talet? Länderna på kontinenten blev starkare Kristendomens införande i Norden. (vikingatåg blir korståg) ett försök att sprida kristendomen med våld Kristnandet av Norden. Under slutet av vikingatiden blir Norden kristet. Danmark kan räknas som ett kristet rike från mitten av 900-talet och Norge från början av 1000-talet. Här gick också kristnande och riksbyggande hand i hand. Sverige De första kristna församlingarna finns redan på 800-talet, men de är små och kortvariga. Stor kristen mission i Sverige på 1000-talet. Sverige räknas som kristet från slutet av tusentalet/början av 1100-talet. Kristendomen och asatron levde länge parallellt i Sverige. Övrigt från vikingatid År 793 anföll och plundrade vikingar klostret på ön Lindisfarne i England. Detta räknas som början på vikingatiden. Ibn Fadlan är en författare som beskriver vikingarna som långa, starka och välbyggda. Han skrev också att de hade många smycken och tatueringar, men att deras hygien var dålig. Vikingarna lockades av handel, rikedomar, plundring, mark och äventyr. Deras framgångar grundade sig på deras snabba och sjövärdiga långskepp samt deras skicklighet som sjöfarare. De vanligaste varorna vikingarna hade var pälsar, skinn, järn, vapen, bärnsren och ibland slavar. A. Gånge – Rolf är en vikingahövding som grundade Normandie i norra Frankrike. B. Knut den store var kung över Danmark, England och Norge på 1000-talet. C. Vilhelm Erövraren var hertig av Normandie som erövrade England år 1066. Svensk medeltid 1100–1523 Romarriket har fallit (det var början av medeltiden). Kyrkan styr allt under denna tid. Justinadan pesten. Kyrkan var den enda starka organisationen. I feodalsamhället delades makten genom att den delades ut till olika riken. Detta skapade ett klassamhälle (kung, adel, präster och bönder). Sverige gick in i medeltiden när det omvandlades till kristendom. Islam expanderade och blev granne med de kristna. Den skapade en konflikt mellan dem. Första korståget från Europa till Jerusalem. Korståget pågår för att ta tillbaka det som var kristet. 1200-talets faller Jerusalem. Under högmedeltiden blev det ett utskott i mat och andra började flytta ut till andra städer. Digerdöden: under den tiden drabbades andra av pest och sjukdomar. Efter den tiden började kungen införa ett skattesystem. Äldre medeltid 1100–1250 Sverige är nu ett kristet kungadöme Men under 1100-talet pågår en ständig maktkamp mellan olika ätter (släkten) Sverige fungerar mer som en lös federation av självständiga landskap än som ett rike. Varje landskap har sina egna lagar. Kungens makt var svag. Övrigt om tidig medeltid i Sverige/kungamakt och kristendom Under medeltiden bestod Sverige av flera landskap med egna lagar. Kungmakten var svag men blev gradvis starkare. Kristendomen spreds och kyrkan fick stor betydelse.  Ansgar var en kristen missionär från Frankrike som försökte sprida kristendomen i Sverige på 800-talet. Ett bevis på kristendomen i Sverige är under 800-talet. En typ av belägg på kristendomen är skriftliga källor, bland annat berättelser om Ansgars resor och arkeologiska fynd som kristna gravar och kors. Olof Skötkonung är Sveriges första kristna kung och den första svenska kung som lät prägla mynt. Kungen och kyrkan samarbetade genom att kyrkan stödde kungen och hjälpte till att sprida kristendomen. Högmedeltid 1250–1350 Under den tiden betalade bönderna skatt och rika och riddare betalade ingen skatt. Det var extremt svårt att byta från fattig till rik (byta klass). Sverige tog över Finland med våld. Klass samhälle delades i Birger Jarl 1250–1275 Magnus Ladulås 1275–1290 Vid mitten av 1200-talet stärktes den svenska centralmakten. De första gemensamma lagarna införs Man inför central beskattning – skatt till kungen 1280 blir de svenska stormännen skattebefriade mot att de ställer upp med krigare när kungen behöver det (Alsnö stadgar (riddare/krigare)) Kyrkan var skattebefriad sen tidigare Det svenska ståndssamhället uppstår (det som hade skett tidigare på kontinenten) Finland blir successivt en del av Sverige under 1200-talet genom en rad korståg. Senmedeltiden 1350-1523 Digerdöden 1350–1355 (började i Europa) var en pest som kom till Sverige. Pesten kom från Italien till Sverige (4 år). Ca 25% av Sveriges befolkning dog. Det tog 100 år för befolkningen att återhämta sig. Innan digerdöden hade Sverige en befolkning på ca 1-1,2 miljoner Efter digerdöden ca 700 000–900 000 Man skiljer på judarna och att det var Guds straff TRONSTRIDER OCH SLÄKTFEJDER (MOT ETT STARKARE RIKE).  Birger Jarl var Sveriges mäktigaste man på 1200-talet. Han brukar kallas Stockholms grundare och stärkte kungamakten.  Magnus Ladulås var kung av Sverige 1275–1290. Han skyddade bönderna från att tvingas ge mat och husrum åt kungens män, därav namnet ”Ladulås”. Men han är mest känd för att ha skyddat bönderna från att kungens och adelns män kom och krävde gratis mat och husrum. Därför fick han smeknamnet "Ladulås" (som om han låste ladan så att ingen kunde ta böndernas mat). Sverige uppstod på 1200-taletdu. Stormän som ställde upp med ryttare och soldater åt kungen undvek skatt och blev adel. Frälsebonde: bonde som brukade adelsägd jord Krykobonde: bonde som brukade jord som ägdes av kyrkan. Kronobonde: bonde som brukade mark som ägdes av staten/kungen. Skattebonde: bonde som ägde sin egen jord och betalade skatt. Heliga Birgitta: en svensk adelskvinna, religiös ledare och helgon som grundade Birgittinorden på 1300-talet. Nyköpings gästabud: år 1317 bjöd kung Birger sina bröder Erik och Valdemar på fest i Nyköping. Efter festen fängslades de och svalt ihjäl. Kalmarunionen 1397–1521 • 1397 – Förenas Sverige, Norge och Danmark i en union under drottning Margareta. • Bakgrund till unionen. 1. Hotet från tyska Hansan (Hansan är ett handelsbolag som håller på att ta över handeln på östkusten med sin armé och motivet är pengar). Konkurrera Norden. Hansan var ett förbund av handelsstäder runt Östersjön och Nordsjön som kontrollerade mycket av handeln i norra Europa. 2. Maktstrider i Sverige- Adel missnöjd med den svenska kungen (Albrekt av Mecklenburg) 3. Släktskap mellan kungahusen i Norden Orsaken till Kalmarunionen var att de nordiska länderna ville samarbeta mot yttre fiender, särskilt tyska furstar och Hansan. Tillsammans blev de starkare politiskt och ekonomiskt. Margareta – Dotter till Danmarks kung Hon gifte sig med Norges kung – son till Sveriges ”gamla kung” – (Håkan Magnusson) Margareta blev först drottning i Danmark när hennes far dog. Sen dör hennes man; då blir hon även regerande drottning i Norge. Gör sen anspråk på tronen i Sverige. Från enighet till splittring inom unionen Till en början fungerade unionen bra Men en bit in på 1400-talet ökade splittringen och missnöjet, särskilt i Sverige (t.ex. Engelbrektupproret 1434–1436). Komplicerat maktspel Unionskungens – svenska riksföreståndaren (maktkamp) Adelsfaktioner – adelsfaktioner Maktkamp om vem som ska bli riksföreståndare. Vissa adelsmän och bönder vill att Sverige ska bli ett självständigt rike igen. Vissa vill bevara unionen – men unionskungens makt ska vara svag. Alla strider och maktkamper slutar med att unionen upplöses 1521 och Sverige blir åter ett självständigt rike under Gustav Vasa. Riksföreståndare 1521–1523 och kung 1523–1560. Norden kommer att från 1523 till början av 1800-talet bestå av två riken Danmark där Norge och Island ingår (Norden) Sverige där Finland ingår.

Human Anatomy and Physiology Third Edition Chapter 1 Introduction to Anatomy and Physiology Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.2 Characteristics of Living Organisms (1 of 2) Living Organisms share distinct properties •Cellular Composition—Cells are the smallest units that carry out the functions of life •Metabolism—Living organisms carry out chemical processes collectively called metabolism –“Building” processes are known as Anabolism –“Breaking down” processes are known as Catabolism •Growth—An increase in the size and/or number of cells Loading… Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.2 Characteristics of Living Organisms (2 of 2) Living Organisms share distinct properties (continued) •Excretion—Elimination of potentially harmful waste products created by metabolic processes •Responsiveness or Irritability—Organisms sense and react to changes or stimuli in their environment •Movement—Organisms or individual cells of an organism move •Reproduction—Production of new cells during growth or repair or reproduction of new organisms Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.2 Levels of Structural Organization and Body Systems (1 of 7) The body is constructed of a series of progressively larger “building blocks” known as the Structural Levels of Organization •Chemical Level—This is the smallest level; Chemicals range from tiny atoms to complex molecules •Cellular Level—Groups of many different types of molecules combine in specific ways to form cellular structures •Tissue Level—Two or more cell types and material outside them, called extracellular matrix, combine to perform a common function Loading… Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.2 Levels of Structural Organization and Body Systems (2 of 7) Structural Levels of Organization (continued) •Organ Level—Two or more tissue types combine to form an organ with a recognizable shape that performs a specialized task •Organ System Level—Two or more organs that together carry out a broad function in the body –The human body has 11 organ systems •Organism Level—The organ systems function together to make up the working human body—an organism Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.2 Levels of Structural Organization and Body Systems (3 of 7) Figure 1.5 Six structural levels of organization of the human body. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.2 Levels of Structural Organization and Body Systems (4 of 7) Figure 1.6 The 11 organ systems of the human body Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.2 Levels of Structural Organization and Body Systems (5 of 7) Figure 1.6 The 11 organ systems of the human body Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.2 Levels of Structural Organization and Body Systems (6 of 7) Figure 1.6 The 11 organ systems of the human body Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.2 Levels of Structural Organization and Body Systems (7 of 7) Figure 1.6 The 11 organ systems of the human body Loading… Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.2 Types of Anatomy and Physiology (1 of 2) Study of Anatomy can be approached in several ways •Systemic Anatomy—Examines individual organ systems •Regional Anatomy—Examines the body in regions, such as the head and neck •Surface Anatomy—Examines surface markings •Gross Anatomy—Examines structures that can be seen with the unaided eye •Microscopic Anatomy—Examines cells (Cytology) and tissues (Histology) with the use of a microscope Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.2 Types of Anatomy and Physiology (2 of 2) Study of Physiology includes numerous subfields •Physiology subfields are classified by organ or organ systems, such as neurophysiology and cardiophysiology •Physiologists can also study other structural levels of organization of the body such as chemical, cellular, and tissue levels Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Word Parts •The language of science is built on Word Roots—core components of words with specific meanings •Word roots are combined with Prefixes and Suffixes to yield scientific terms •For example, combine the following: –Prefix an- (means without) –Word root encephala- (means brain) –Suffix -ic (means condition of) •“Anencephalic” is the condition of lacking a part of the brain Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 The Anatomical Position and Directional Terms (1 of 4) Anatomical Position—Common frame of reference from which all body parts and regions are described regardless of position –Body is standing upright –Feet are shoulder width apart –Upper limbs at the sides of trunk –Head and palms facing forward Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 The Anatomical Position and Directional Terms (2 of 4) Directional Terms—Describe the relative locations of body parts and markings to ensure accurate communication among scientists and healthcare professionals •Anterior/Posterior—Anterior refers to the front and posterior refers to the back; Can refer to body as a whole or to a body part •Superior/Inferior—Superior, or cranial, means towards the head and inferior, or caudal, means towards the tail; Used to refer to positions on head, neck, and trunk only Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 The Anatomical Position and Directional Terms (3 of 4) Directional Terms (continued) •Proximal/Distal—Proximal means closer to the point of origin and distal means further from the point of origin; Used to refer to positions on the limbs only •Medial/Lateral—Medial refers to a position closer to the middle line of the body, called the midline, and lateral refers to a position farther away from the midline •Superficial/Deep—Superficial refers to structures closer to the surface of the body and deep refers to structures farther below Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 The Anatomical Position and Directional Terms (4 of 4) Figure 1.7 Directional terms. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Medical Errors •Most medical errors occur when a patient is dispensed the wrong type or dose of medication •Occasionally, they involve surgery and are known as “wrong site” or “wrong body” procedures when the surgeon operates on the wrong part of the body or even the wrong patient •Precise communication with appropriate use of anatomical terminology is critical to prevent medical errors Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Regional Terms (1 of 7) Regional Terms—The body can be divided into two broad regions: Axial (head, neck, and trunk); and Appendicular (upper and lower limbs or appendages) •Each broad region can be divided into several smaller Regions •Regions may be named as nouns, such as the upper arm or brachium, or as adjective with the addition of a suffix such as -al, which is paired with the word “region” to give us the term brachial region Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Regional Terms (2 of 7) Figure 1.8 Regions of the body. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Regional Terms (3 of 7) Figure 1.8 Regions of the body. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Regional Terms (4 of 7) Table 1.1 Regional Terms Region of the Trunk Pertaining To: Abdominal The abdomen Cervical The neck Gluteal The buttocks Inguinal The groin Lumbar The lower back Pelvic The pelvis Pubic The pubis Sacral The sacrum Sternal The sternum Thoracic The chest Vertebral The spinal column Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Regional Terms (5 of 7) Table 1.1 Regional Terms Region of the Head and Face Pertaining To: Buccal The cheek Cranial The skull Cephalic The head Frontal The forehead Mental The chin Nasal The nose Occipital The back of the head Ocular The eye Oral The mouth Otic The ear Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Regional Terms (6 of 7) Table 1.1 Regional Terms Region of the Upper Limb Pertaining To: Acromial The point of the shoulder Antebrachial The forearm Antecubital The anterior surface of the elbow Axillary The armpit Brachial The arm Carpal The wrist Digital The fingers (or toes) Manual The hand Metacarpal The metacarpals (bones of the hand) Palmar The palm Pollex The thumb Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Regional Terms (7 of 7) Table 1.1 Regional Terms Region of the Lower Limb Pertaining To: Coxal The hip Crural The anterior surface of the leg Femoral The thigh Hallux The great toe Metatarsal The metatarsals (bones of the foot) Patellar The anterior surface of the knee Pedal The foot Plantar The sole of the foot Popliteal The posterior surface of the knee Sural The posterior surface of the leg Tarsal The ankle Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Concept Boost: Putting Anatomical Terms Together (1 of 2) 1.Name the Region—Cervical region 2.Add Descriptive Directional Terms— On anterior side, Lateral to midline; Begins inferior to mental region; Ends superior to thoracic region 3.Describe Depth of Incision—Deep to skin and muscle; Superficial to underlying larynx 4.Put It All Together—Incision on anterior cervical region lateral to midline; Extended vertically 1 centimeter inferior to mental region to 2 centimeters superior to thoracic region; Deep to skin and muscle, but superficial to larynx Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Concept Boost: Putting Anatomical Terms Together (2 of 2) 1.Name the Region—Left Crural 2.Add Descriptive Directional Terms— On anterior and medial side; Proximal to tarsal region and distal to patellar region 3.Describe Depth of Incision—Deep to skin and muscle but superficial to bone 4.Put It All Together—Wound on left anteromedial crural region, 10 centimeters proximal to tarsal region and 6 centimeters distal to patellar region; Pellet is lodged deep to skin and muscle but superficial to bone Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Concept Boost Mini Lecture: Putting Anatomical Terms Together Use the link below to view A D A compliant video: Concept Boost Mini Lecture: Putting Anatomical Terms Together https://mediaplayer.pearsoncmg.com/assets/_video.true/bc_amerman_hap_3_concept-boost_ch1 Loading… Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Planes of Section (1 of 4) Planes of Section—Divide a body or body part for examination •Sagittal Plane—Divides body into right and left sections –Midsagittal Plane: Also called a Median Plane; Sections are equal –Parasagittal Plane: Sections are unequal Figure 1.9a Sagittal plane. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Planes of Section (2 of 4) Planes of Section (continued) •Frontal Plane—Also called a Coronal Plane; Divides body into anterior and posterior sections Figure 1.9b Frontal plane. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Planes of Section (3 of 4) Planes of Section (continued) •Transverse Plane— Also called a Horizontal Plane or Cross Section; Divides body into superior and inferior sections or proximal and distal sections •Oblique Plane—Used less frequently; Taken at an angle Figure 1.9c Transverse planes. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.3 Planes of Section (4 of 4) Study Boost: How to Learn Anatomical Terms •Flashcards are popular because research shows that they work –Make customized flashcards with Practice Anatomy Lab™ Flashcards in the Study Area of Mastering® A&P –Make handwritten flashcards •Don’t forget to “Bring It Back” by quizzing yourself and “Mix It Up” by randomizing the order Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.4 The Posterior Body Cavity Cavity—Any space within the body; Protects internal organs and allows them to move Posterior Body Cavity— Located on posterior side of body •Cranial Cavity—Within the skull; Includes the brain •Spinal Cavity—Within the vertebral column; Includes the spinal cord •Both cavities are filled with Cerebrospinal Fluid, which bathes both organs Figure 1.10a Posterior body cavity, lateral view. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.4 The Anterior Body Cavity (1 of 8) Anterior Body Cavity—Has two main divisions separated by the muscular diaphragm •Thoracic Cavity is superior to the diaphragm •Abdominopelvic Cavity is inferior to the diaphragm •Smaller cavities exist within the thoracic and abdominopelvic cavities formed by sheets of tissue termed Serous Membranes Figure 1.10b Anterior body cavity, anterior view. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.4 The Anterior Body Cavity (2 of 8) Anterior Body Cavity (continued) •Thoracic Cavity –Pleural Cavities—Surround left and right lungs –Mediastinum—Between pleural cavities; Houses heart, great vessels, trachea (windpipe), and esophagus; Not within serous membrane –Pericardial Cavity—Within mediastinum; Within serous membrane that surrounds heart Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.4 The Anterior Body Cavity (3 of 8) Anterior Body Cavity (continued) •Abdominopelvic Cavity—Subdivided into superior Abdominal Cavity (diaphragm to bony pelvis) and inferior Pelvic Cavity (within bony pelvis) •Contains organs from digestive, lymphatic, urinary, and reproductive systems •Peritoneal Cavity—Abdominal subcavity found within serous membranes Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.4 The Anterior Body Cavity (4 of 8) Abdominopelvic Cavity can be divided into segments by drawing imaginary lines through its surface •One system divides the cavity into four Quadrants –Right and left upper quadrants (R U Q and L U Q); Right and left lower quadrants (R L Q and L L Q) •A second system divides the cavity into nine Regions –Right and left hypochondriac regions, Right and left lumbar regions; Right and left iliac regions; Epigastric region; Umbilical region; Hypogastric region Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.4 The Anterior Body Cavity (5 of 8) Figure 1.11 The four quadrants and nine regions of the abdominopelvic cavity. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.4 Abdominal Pain •Abdominal pain is a common reason for people to seek health care, but the number of structures in the abdominopelvic cavity make diagnoses difficult •The four-quadrant system helps to narrow down potential diagnoses •For example, R L Q pain may be from the appendix, ovaries in female, the first part of the large intestine, or the last portion of the small intestine Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.4 The Anterior Body Cavity (6 of 8) Serous Membranes—Thin sheets of tissue that fold over to form continuous double-layered structures filled with Serous Fluid to lubricate organs in the cavity –Visceral Layer—Contacts the organ –Parietal Layer—Attaches to surrounding structures Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.4 The Anterior Body Cavity (7 of 8) Serous Membranes (continued) •Pleural Membranes—Surround the lungs; Includes parietal and visceral pleura •Pericardial Membranes—Surround the heart; Includes parietal and visceral pericardium •Peritoneal Membranes—Surround some abdominal organs (Intraperitoneal); Includes parietal and visceral peritoneum •Organs behind the parietal peritoneum are Retroperitoneal Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.4 The Anterior Body Cavity (8 of 8) Figure 1.13 The serous membranes of the anterior body cavities. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.4 Medical Imaging (1 of 2) •Used to look inside patients without surgery; Different forms of radiation form images of internal structures often along specific planes •X-Ray uses ionizing radiation; Chest image is shown (top) •Computed Tomography Scan (C T) uses ionizing radiation; 3-D image is computer generated from data; Transverse section of abdominopelvic and peritoneal cavities is shown (bottom) Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.4 Medical Imaging (2 of 2) •Magnetic Resonance Imaging (M R I) involves the body being placed within a magnetic field; 3-D image is computer generated from data; Transverse section of the abdominopelvic cavity is shown Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Core Principles in Anatomy and Physiology Core Principles—Set of basic concepts of anatomy and physiology that are revisited repeatedly in the text; They are related to maintaining the body’s internal environment •Feedback Loops •Relationship of Structure and Function •Gradients •Cell-Cell Communication Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Overall Theme: Physiological Processes Operate to Maintain the Body’s Homeostasis •Homeostasis—The condition in which the body develops and maintains a relatively stable internal environment –Homeostatic Imbalances—Disturbances in homeostasis can lead to disease or death if uncorrected –Regulated Variables—Variables in the internal environment, such as temperature, blood sugar, and many others, are controlled to stay close to a particular normal value –Controlled Variables—Variables that are manipulated to maintain the regulated variables, such as the process that increases blood sugar from stored carbohydrates Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Feedback Loops Are a Key Mechanism Used to Maintain Homeostasis (1 of 8) Feedback Loops—A change in a regulated variable causes effects that feed back and in turn affect that same variable •Made up of a series of events that lead to an output •As the loops continue, this output then influences the events of the loops themselves •Negative Feedback Loops—Oppose the initial change and reduce the output •Positive Feedback Loops—Reinforce the initial change and increase the output Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Feedback Loops Are a Key Mechanism Used to Maintain Homeostasis (2 of 8) Negative Feedback Loops—Promote stability; Negating any stimulus that moves a variable away from homeostasis •Each variable has a Set Point that includes a Normal Range around that set point •The range differs for individual variables Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Feedback Loops Are a Key Mechanism Used to Maintain Homeostasis (3 of 8) Steps of a Negative Feedback Loop 1.Stimulus—Information that a regulated variable is outside the normal range 2.Receptor or Sensor—Cellular structure that registers the stimulus 3.Control Center—Stimulus is sent to the control center (brain or gland) by the nervous or endocrine systems 4.Effector—The cells or organ that will react 5.Responses—Effector causes the response that will return the variable to the normal range Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Feedback Loops Are a Key Mechanism Used to Maintain Homeostasis (4 of 8) Figure 1.14 Control of room temperature by a negative feedback loop. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Feedback Loops Are a Key Mechanism Used to Maintain Homeostasis (5 of 8) Figure 1.15 Control of body temperature by a negative feedback loop. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Feedback Loops Are a Key Mechanism Used to Maintain Homeostasis (6 of 8) Study Boost: Keeping Track of the Body’s Feedback Loops •Feedback loops occur in all body systems so there are many to remember •As you learn new feedback loops, add them to the Feedback Loops Master List page at the front of the Active-Learning Workbook •Use the list to quiz yourself “Bring It Back,” review feedback loops from other chapters “Space It Out,” and have a friend quiz you from the list in a random order “Mix It Up” Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Feedback Loops Are a Key Mechanism Used to Maintain Homeostasis (7 of 8) Positive Feedback Loops—Less common than negative feedback loops; Increases the response to a stimulus; Reinforces the initial stimulus •Will eventually shut off in response to an external stimulus or some outside event that is not part of the positive feedback loop •Positive feedback loops are often found within a negative feedback loop to produce a quicker response Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Feedback Loops Are a Key Mechanism Used to Maintain Homeostasis (8 of 8) Figure 1.16 Control of blood clotting by a positive feedback loop. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Common Misconceptions about Homeostasis (1 of 2) •Misconception 1: Negative feedback is bad for the body; Positive feedback is good –Under normal circumstances, both types of feedback loops promote homeostasis •Misconception 2: Maintaining homeostasis means the body’s internal environment is static or unchanging –Maintenance of normal ranges does not mean the internal environment is unchanging; Changes are normal and are occurring constantly Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Common Misconceptions about Homeostasis (2 of 2) •Misconception 3: Regulatory mechanisms and feedback loops are either “on” or “off,” like a switch –The internal environment is dynamic so feedback loops always exhibit some degree of activity •Misconception 4: Any physiological variable can be controlled –Variables can only be controlled through feedback loops if receptors exist to detect changes in the set point Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 BioFlix: Homeostasis Use the link below to view A D A compliant video: BioFlix: Homeostasis https://mediaplayer.pearsoncmg.com/assets/loMS4qosEmL53haP3z1Z_eWMupIkyIFv Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Childbirth, Pitocin, and Positive Feedback Loops •Childbirth begins when a woman goes into labor, which occurs by a positive feedback loop •Baby’s head stretches the cervix (stimulus); Data from nerves in the cervix (receptors) are sent to the brain (control center); Uterus (effector) produces hormone oxytocin which stimulates uterine contractions (response); This continues and is amplified until the baby is born, which stops the feedback loop •Pitocin is a synthetic version of oxytocin that is used when labor needs to be artificially started, or induced Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Structure and Function are Related at All Levels of Organization Principle of Complementarity of Structure and Function •The form of a structure is such that it best suits its function; Applies to all levels of organization Figure 1.17 The relationship between structure and function. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Gradients Drive Many Physiological Processes Gradients are present any time more of something exists in one area than another and the two areas are connected •Gradients drive many of our physiological processes Figure 1.18 Examples of gradients. Copyright © 2025, 2019, 2016 Pearson Education, Inc. All Rights Reserved 1.5 Cell-Cell Communication is Required to Coordinate Body Functions •Cells communicate with each other to maintain homeostasis •Electrical Signals are transmitted between neighboring cells •Chemical Messengers released from cells may work on neighboring cells or move to other cells through body fluids Figure 1.19 Communication between a nerve cell and a muscle cell.