Biologi kursprov

Cellvägg

Ger cellen stadga

Prokaryoter - Ja ibland av cellolusa

Växter - Ja ibland av cellolusa

Djur - nej

Cellmembran

Uppbyggd av fosforlipider med inkilade proteiner. Reglerar vilka ämnen som får släppas in / ut ur cellen.

• Ja

Cytoplasma

Cellvätska som innehåller bland annat ribosomer & proteiner.

• Ja

Cellkärna

Organell omsluten av kärnmembranet.

Prokaryoter - Nej

Växter - Ja

Djur - Ja

DNA

Innehåller arvsmassan med alla gener.

Prokaryoter - Ja en cirkulär kromosom

Växter - Ja, linjärt

Djur - Ja, linjärt

Ribosom

Tillverkar protein från mRNA.

Prokaryoter - Ja mindre än eukaryter

Växter - Ja

Djur - Ja

Mitokondrier

Organell med ett yttre och ett inre veckat membran. I mitokondrien finns enzymer som sköter cellandning. Kan finnas vid kraftverk.

Prokaryoter - Nej

Växter - Ja

Djur - Ja

Endoplasmatiska nätverk (ER)

Organell som producerar lipider, har hand om avgiftning & transpor av proteiner & andra ämnen cellen utsöndrar.

Prokaryoter - Nej

Växter - Ja

Djur - Ja

Goliapparaten

Organell som “märker upp” färdiga proteiner med “adresslappar” så de förs till rätt plats i cellen.

Prokaryoter - Nej

Växter - Ja

Djur - Ja

Flagell

Piskliknande utskott som används för att cellen ska kunna röra sig. /svans på kromosom.

Prokaryoter - Ja ibland en bakterie variant

Växter - Ja, i bland

Djur - Ja, ibland

Fimbrier

Proteinutskott som gör att bakterier kan fästa sig på yter eller andra bakterier.

Prokaryoter - Ja

Växter - Nej

Djur - Nej

Vakuol

Vätskefylld blåsa omgiven av ett membran. Här kan vatten lagras när vakuolen är vätskefylld => cellen sträcks ut, utan vatten slockar den.

Prokaryoter - Nej

Växter - Ja

Djur - Nej

Kloroplast

Organell som har ett inre och yttre veckat membran. Det inre membranet innehåller klorofyllmolekyler där fotosyntesen sker.

Gammal indelning av celler

Baserades på celleras utseende.

Liv

Prokaryoter & Eukaryoter

Bakterier, Arkeer & Svampriket, Djurriket, Växtriket, protister

Nya indelning av celler

Baseras på studier, DNA & RNA

Liv

Bakterier, arkeer & Eukaruoter

-- Svampriket, växtriket, djurriket, protister

Cellens byggstenar

Huvudsakligen organiska ämnen:

Lipider är olösliga i vatten men lösliga i fetter, oljor, vaxer & fosforlipider.

Proteiner byggs upp av aminosyror & har flera olika uppgifter: Enzymer katalyserar reaktioner, rörelse av en cell, transport av ämnen in & ut ur celler.

Kolhydrater utgörs bla av enkla sockerarter:

• Glukos bildas i fotosyntesen, magen

• Fruktos finns i frukt

• Galaktos i tarmar, laktosfritt

• Polysackarider stärkelse, cellousa

Nukleinsyror byggs av nukleotider. Ex DNA & RNA

Genetikens historia först

Tidigare byggde genetik på iakttagelse av växt & djur vilket var en metod som pågick väldigt länge.

Genetikens historia 1800-talet

Man trodde att arvsmassa var en vätska som fanns i blodet (blodsband, halvblod & blodsskam).

Charels Darwin & Gregor Mendel presenterade teorier som ifrågasatte tron och sedan dess har genetiken utvecklats explosivartat.

DNA

“Recept” för protein

Dubbelhelix

Rosalind Frankling arbete stulet (sexism) => Wilkins, Crick & Watson Nobelpris.

Adenin Guanin Tymin Cytosin

RNA

Ensträngat

tRNA = Transport RNA

mRNA = Budbärare RNA

rRNA = Ribosom RNA

Adenin Guanin Uracil Cytosin

Transkription

Process DNA till mRNA.

Euk - cellkärnan Pro - cytoplasman

steg 1. RNA-polymeras binder till en startsekvens & klipper vätebingindar.

Steg 2. RNA-nukleotider fästs i en kedja (komplementär)

Steg 3 (EUK). Pre-mRNA genomgår splitsning bort med introner och bara exoner kvar.

Steg 3. Samma Pre-mRNA sekvens men exoner i olika ordning.

Translation

Process då mRNA - protein, 1 aminosyra = 1 kodon = 3 kvävebaser. 4³ kodon (64).

Steg 1. Ribosomen binder till första nukleotiden i mRNA-kedjan. tRNA & aminosyra binder in till A - platsen. mRNA flyttas av ribosomen till P-platsen. Ny tRNA binder till A-platsen.

Steg 2. Aminosyran vid P-platsen binder till aminosyran vid A-platsen.

Steg 3. mRNA:t matas fram av ribosomen. tRNA(1) befinner sig på E-platsen. En tRNA på varje plats + aminosyra på A-platsen.

Steg 4. tRNA(1) lämnar E-platsen samtidigt som mRNA:t matas fram. Sen börjar det om från steg 1.

Pågår till ett stoppkodon och produkten är en protein kejda som veckas ihop.

Kromosomen

1 DNA-molekyl är väldigt lång och vid mitos/meios packas runt histoner.

Vid start av mitos/meios består kromosomen av 2 systerkromatider (2 likadana DNA-molekyler). Ser då ut som ett “X”.

Centromer

Det som binder ihop systerkromatider.

Telomerer

Kromosomens ändar

Påverkas minimalt vid celldelning. kan påverka livslängd.

Cellens liv

2 faser

G₀ fasen: Vanliga uppgifter som rörelse, skicka nervsignaler eller hormoner. Större delen av sitt liv här.

Cellcykeln: Celldelning mm.

Cellcykelns faser

4 faser

G₁ fasen: Tillväxt

S: Replikation sker

G₂ fasen: Reparation av skador på DNA

Mitos: Celldelning (delning av cellkärnor).

Replikation

Fördubblar antalet DNA-molekyler. Sätts sedan ihop till “X” formade kromosomen. Semikonservativ 1 ny och 1 gammal sträng.

Replikation(Pro)

Packade DNA:t lindas upp & helikas klipper upp de två strängarna.

Sträng A: DNA-primas binder in & skapar en primer. DNA-polymeras känner igen primern & binder till den enkelsträngade DNA-strängen & börjar bygga en komplementär DNA-sträng där DNA-nukleotider fästs till en ny kedja.

Replikationsfel

Speciella enzymer känner igen om det blivit fel vid basparning. De byter ut den felaktiga mot den rätta.

Mitos

1 modercell delas i 2 dotterceller. 4 faser

Profas

0

Kromosomerna blir synliga (x-formade)

Kärnmembranet börjar luckras upp

Centrosomerna migrerar ut mot sidorna av cellen ( varsin sida)

Kemiska & termodynamiska reaktioner styr. (inte helt klart hur det går till)

Metafas

0

Centrosomer i varsin ände av cellen.

Kromosomerna börjar rada upp sig.

Mikrotubuli skickas ut & börjar binda in till kromosomerna (till centromererns kinetokor)

Anafas

Mikrotubuli binder till centromerens kinetokor & sedan dras varsin kromatid mot centrosomen.

Kromatiderna kan nu benämnas kromosomer igen.

Telofas

Kromosomerna är i varsin del av cellen.

Cellen börjar delas på mitten.

Kromosomerna viras upp lite.

Kärnmembranen återbildas.

Sedan cytokines = celldelning

Meios

Inne bär att den diploida modercellen delas så att vi får 4 dotterceller med haploid genuppsättning.

Sker vid sexuell förökning

Två övergripande delar I & II

Haploid

Enkel genuppsättning

Diploid

Två kopior av varje kromosom (23+23=46)

Meios I

Resultat 2 haploida celler. Hos människan varje dottercell 23 x-formade kromosomer bestående av 2 DNA-molekyler.

Profas I

Kromosomerna (bestående 2 systerkromatider) blir synliga (kondenserar).

Homologa kromosomer (kromosompar) placeras bredvid varandea, överkorsning kan ske.

Centrosomerna rör sig ut mot varsin del av cellen.

Kärnmembranet luckras upp.

Metafas I

I

Mikrotubuli växer ut från centrosomen som befinner sig i varsin ände av cellen & binder till kinetokor.

Anafas I

De homologa kromosmerna dras åt varsitt håll. OBS! ingen delning av systerkromatider.

Telofas I

I

Mikrotubuli upplöses

Cytokines sker

Meios II

X-formade kromosomerna delas så att de 2 dottercellerna som ska bildas får varsin av de två systerkromatiderna.

Profas II

II

Centrosomerna rör sig åt varsin del av cellen.

Mikrotubuli bildas & borjar binda in till kromosomernas centromer.

Metafas II

Centrosomerna är i varsin del av cellen

Mikrotubuli binder in till centromerens kinetokor hos de uppradade kromosomerna.

Anafas II

II

Systerkromatiderna i kromosomen dras mot varsin centrosom av mikrotubuli

Telofas II

II

Kromosomerna viras upp.

Kärnmembran återbildas

Mikrotubuli upplöses

Cytokines påbörjas

Mutationer

Är att genomer förändras. Det är mutationer i proteinkodande genom som märks.

Somaliska mutationer

Sker i kroppceller, ärvs inte vidare till nästa generation.

Könscellsmutation

Sker i könsceller, ärvs vidare (orsak till evolution.

Orsaker till mutation

Spontana mutationsfel (fel kvävebas ligas inte märkt)

Kemikalier som liknar kvävebaser tillräckligt mycket för att inte märkas av ligas.

Strålning

Kromosommutationer

Segment på kromosomen kan byta plats

Segment kan pyta plats mellan två olika kromatider

Segment kan förloras eller fördubblas

Kromosomtalsmutationer

Kromosomer läggs till, ofta 3 kromosomer i ett kromosompar (trisomi)

Kromosomer förloras, 1 kromosom i ett kromosompar (monosomi)

Insertion

Minst 1 nukleotid läggs till, förändrar aminosyra sekvensen

Deletion

Minst 1 nukleotid tas bort, förändrar aminosyra sekvensen

Punktmutation

1 nukleotid byts ut eller byter plats med en annan

P - Tystmutation

1 nukleotid byts ut till en annan men kodar samma

P - Neutralmutation

1 nukleotid byts ut så att det bildas en annan aminosyra som har liknande egenskaper

P - Missensemutation

1 nukleotid byts ut mot en aminosyra så att proteinets term & funktion förändras

Livslängd

Cellens förmåga att

Ta bort skadae celler

Bevara telomerenas längd

Reparera skadat DNA

Celltyper har olika livslängd beroende på hur utsatta de är för mekaniskt & kemiskt slitage.

Mendels 2 lagar

Arvsanlagen är självständiga enheter som kan kombineras med varandra men inte smälta samman. De är alltså självständiga enheter som överförs mellan olika könsceller till nästa generation.

Arvsanlagen är uppdelade i mindre enheter, nedärvs oberoende av varandra och kan kombineras på olika sätt.

Monogena egenskaper

Nedärvning som styrs av 1 gen

Monohybrid nedärvning

Man studerar 1 gens nedärvning

Homologa kromosomer

Kromosomer i samma kromosompar

Locus

Den plats på kromosomen där 1 gen finns

Allel

En gen kan finnas i olika varianter

Dominant allel

Den allelen som kommer uttryckas

Recessiv allel

Den allelen som kommer vila medan en dominant uttrycks

Homozygot

Om en indivd har samma sorts alleler, AA eller aa

Heterozygot

Om en individ har olika alleler, Aa

Fenotyp

Den synliga egenskaperna som en indivd har

Genotyp

Vilken uppsättning av gener som en individ har

Korsningsschema

1. Bestäm föräldrarnas genotyp

2. Bestäm könsceller

3. Gör korsningsschema

4. Ange fördelning av genotyper

Dihybrid nedärvning

2 gener följs

Polyhybrid nedärvning

Följer flera geners nedärvning genom generationer

Klyvningstal

Talförhållande mellan antingen fenotypiska egenrkaper eller genotyp hos avkommor

Generationsbeteckning

P - föräldragenerationen

F-1 första generationens avkommor

Korsninsschema vid dihybrid nedärvning

AAGG, AaGg

AG,AG,AG,AG & AG,Ag,aG,ag

Intermediär nedärvning

Fenotypen hos heterozygoten blir ett mellanting av föräldrarnas fenotyp. Ex, röd + vit = rosa

Kodominans

Båda allelerna uttrycks samtidigt, ingen allel är dominant eller recessiv. Båda proteinerna uttrycks ibland separat (fläkigt). Ex Pälsfärg eller blodgrupp AB

Autosomal

Inte könskromosom

Monogena sjukdomar

orsakar av 1 gen. Den kan vara autosomal. Den kan vara dominant eller recessiv och studeras ofta via släktträd.

Könsbunden nedärvning

Är när sjukdomsgenen sitter på könskromosomerna.

Växtriker - Plantae

374 000 arter namngivna & beskrivna

Fotosyntetisernade

via fotosyntes skapa energi och få näring

Växtriket

Mossor

Kärlväxter

Mossor ind

Levermossor

Nålfruktsmossor

Bladmossor

Kärlväxter ind

Sporkärlsväxter

Fröväxter

Sporkärlsväxter ind

Lummerväxter

Fräken

Ormbunkar

Förväxter ind

Gömfröiga - Enhjärtsbladiga & Tvåhjärtsbladiga

Nakenföriga - Kottepalmer, Barrväxter, Gnetofyter, Ginkoväxter

Mossor

Fuktiga miljöer men klarar torka bra

Näring över cellmembran i bålen - måste vara löst i vatten

Uppbyggnad, en bål & fäster sig med rhizoider

Asexuell & sexuell förökning - Dela sig& grodar sprida med vatten

Sporkärlsväxter

Fuktiga miljöer

Näring via rotsystem

Kärl där vatten & näring led genom växten

Sporer som sprids med vinden

Alger

Gynobakterier, brunalger, gulgrönalger, rödalger, grönalger & kransalger

Vattenlevande

Fotosyntetiserande

Sporer & simmande könsceller

Förväxter

Pollen när växtens äggcell & bildar embryo. Embryot omges av näring som blir till ett torrt skal

Nakenföriga växter

Träd / buske, växer i landsmiljöer

Näring via rotsystem

Kärl där vatten & näring leds, rot, stam & blad

Kotte med pollen befruktar en honkotte

Gömfröiga växter

Kännetecken - blommor, gömda frön

Lövträd, ört eller gräs

Näring via rotsystem

Kärl där vatten & näring leds, rot, blad, stam & blomma

Blommans uppbyggnad - Foderblad, kronblad, ståndare, pistill

Anpassar sig, vindpollinerade, oansenliga. Djurpollinerade färg & doft

Svampriket

70 000 arter, är nedbrytare, närmare djur än växter

+mat, antibiotika & jäst

-växtangrepp, sjukdomar & mögel

Sporsäcksvampar

Basidiesvampar

Svampar

Är heterotrofer - kan inte fotosyntes utan tar från andra organismer

Kan få ämnen genom att vara parasit, nedbrytare & symbios.

Parasit

Untnyttjar andra levande organismer