Kemi 1

grundämne

ämne bestående av atomer med samma antal protoner

kemisk förening

ämne som består av två eller flera grundämnen som är kemiskt bundna

molekyl

två eller flera atomer bundna med kovalenta bindningar

jon

en atom eller molekyl med underskott eller överskott av elektroner, det vill säga som har en laddning

fast form

tätt packade atomer, vibration, låg värme = lite rörelseenergi

flytande form

atomerna sitter lite lösare, rör sig en del, värme = rörelseenergi

gasform

atomerna blir fria, bindningarna bryts, mycket rörelse och plats, mycket värme = mycket rörelseenergi

värmeenergi

energi som flödar från ett varmare ställe till ett kallare, rörelse hos molekyler eller atomer

fasövergång

när ett ämne övergår mellan aggregationsformer

fasövergångarna

smältning, stelning, kokning, kondensation, sublimering

kokpunkt

temperatur då ett flytande ämne övergår i gasform

smältpunkt

temperatur då ett fast ämne övergår i flytande form

fryspunkt

temperatur då ett flytande ämne övergår i fast form

rent ämne

endast ett ämne, icke separerbart

blandning

flera ämnen blandade utan skeendet av en kemisk reaktion

homogen blandning

man kan inte skilja på ämnena i blandningen, med ögat eller mikroskop, kallas lösning

heterogen blandning

man kan visuellt skilja på ämnena

vattenlöst

ämne löst i vatten (aq)

indunstning

separera vätska från fasta partiklar genom avdunstning

destillering

separera vätskor med olika kokpunkt

dekantering

separera vätska från fasta partiklar genom att de faller till bottnen och vätskan hälls av

filtrering

separera vätska från fasta partiklar

separertratt

separera vätskor som inte är lösliga i varandra

jonisering

då en elektron exciteras helt från atomen och blir en jon

joniseringsenergi

energin som krävs för jonisering

excitering

då en elektron förflyttar sig till ett skal längre bort från kärnan

orbital

sannolikhetsmoln där en elektron befinner sig 95% av tiden, max 2e⁻ i varje orbital

exciterad atom

en atom som förflyttat sina elektroner till ett mer energirikt läge (längre ifrån kärnan)

fluorescens

när atomer/molekyler som absorberat elektromagnetisk strålning återutsänder ljus

luminiscens

när atomer/molekyler exciteras och sedan utsänder överskottsenergin i form av fotoner/ljus

masstal

Z, protoner + neutroner

atomnummer

protoner (även elektroner i en oladdad partikel)

ämnesbeteckning

tex H, He, Na

isotop

variant av grundämne med olika antal neutroner

elektronkonfiguration

hur elektronerna är fördelade över elektronskalen

K-skalet

2 elektroner

L-skalet

8 elektroner

M-skalet

18 elektroner

N-skalet

32 elektroner

formeln för antal elektroner per elektronskal

2n²

yttersta skalet får ha max...

2 eller 8 elektroner

valenselektroner

de yttersta elektronerna, elektronerna i det yttersta skalet

atomen vill ha så ... energi som möjligt

låg

elektroner i N och M-skalen

elektronerna 1-2 i N har lägre energi än 9-18 i M

elektronfördelning påverkar

reaktivitet, stabilitet, hur mycket energi som krävs för reaktion, släktskap mellan grundämnen

deltar atomkärnan i reaktioner?

nej

ju längre ifrån kärnan elektronerna befinner sig...

... desto lägre attraktionskraft

ju lägre attraktionskraft...

... desto lättare för elektronerna att delta i kemiska reaktioner

elementarpartiklar

materians minsta beståndsdelar, protoner, elektroner, neutroner

antal grundämnen

118

grupper

lodräta, 8 huvudgrupper, totalt 18 st, alla ämnen i en grupp har samma antal valenselektroner

övergångsmetaller

grupp 3-12, metaller med 1-2 valenselektroner

perioder

vågräta, 7 st, alla ämnen i en period har samma antal elektronskal

katalysator

ämne som påbörjar eller påskyndar reaktion, men inte själv förbrukas

konduktivitet

förmåga att leda elektrisk ström

alkalimetaller

1 valenselektron, typiska metaller, jonform i naturen, mycket reaktionsbenägna, olika färg på lågor

är väte en alkalimetall?

nej, eftersom den kan bilda både positiva och negativa joner

alkaliska jordartsmetaller

2 valenselektroner, typiska metaller, jonform i naturen, mycket reaktionsbenägna (men inte lika mycket som alkalimetallerna)

grupp 13-16

bor, kol, kväve, syre

halogener

7 valenselektroner, jonform i naturen, mycket reaktionsbenägna (gärna med metaller, halogen+metall=salt)

ädelgaser

8 valenselektroner, stabila (full oktett), inte reaktionsbenägna, ickemetaller

Demokritos

inga experiment, atom=odelbar, atom=minsta byggsten, endast teori, första kända

Dalton

atom=odelbar, atomens egenskaper beror på dess massa, experiment, moderna atomteorins grundare

Curie

radioaktivitet, atom inte odelbar, flera nya grundämnen

Thomsom

katodstrålerör (magneter betedde sig på ett visst sätt=atomer måste ha negativt laddade partiklar), upptäckte elektronen, Plumpudding

Rutherford

guldfolie, stråle av partiklar, kärnan måste vara positivt laddad, upptäckte protonen, insåg att det mesta var tomrum, upptäckte neutronen

Bohr

nuvarande atommodellen, emissionsspektrum (excitering och luminiscens - endast specifika våglängder=elektronskal), cirkelformade banor, döpte elektronskal

Heisenberg

osäkerhetsprincip - man kan inte veta en elektrons position och hastighet samtidigt, kvantmekanikens grundare

metallbindning

mellan metaller, elektronmoln med protoner i, elektrostatiska krafter

delokaliserade elektroner

valenselektroner som kan röra sig fritt i elektronmolnet hos metallbindning

Coulombs lag

F = k(q₁q₂)/r²

metallegenskaper

hög konduktivitet, metallglans, böjbar, hög smp och kp

jonbindning

mellan metall och ickemetall, mellan joner, totalt sett oladdad, elektrostatiska krafter

jonbindnings egenskaper

stark, spröd, leder ström i vattenlöst och flytande form, spontana reaktioner

kovalent bindning

mellan ickemetaller, elektronparbindning, atomer som delar på elektronpar så att båda får full oktett

elektronformel

∙H ∙He∙

tvåatomiga molekyler

två atomer av samma slag binder till varandra med kovalenta bindningar

elektronegativitet

hur gärna atomer vill attrahera elektroner

elektropositivitet

hur gärna atomer vill ge ifrån sig elektroner

eneg > 1,8

jonbindning överväger

eneg < 1,8

kovalent bindning överväger

eneg = 0,9-1,8

polär kovalent bindning

eneg = 0-0,9

opolär/ren kovalent bindning

dipol

asymmetrisk polär molekyl

asymmetrisk molekyl

när det finns fria elektronpar som repellerar bindningarna som är negativa så att de trycks ned

kristall

uppbyggnad av atomer i ett speciellt upprepat mönster, förekommer i fast form

van der Waals-bindning

mellan inducerade dipoler (elektronerna kan befinna sig övervägande på samma ställe och ge en delvis laddad partikel), antalet elektroner som deltar bestämmer styrkan

dipoldipol-bindning

mellan två dipoler, elektronegativitet påverkar styrkan

vätebindning

mellan en molekyl med en NOF och en molekyl med en NOF med fritt elektronpar, elektronegativitet påverkar styrkan

intermolekylära bindningar

mellan molekyler

intermolekylära krafter

intermolekylära bindningar

intramolekylära bindningar

mellan atomer

saltlösning

bindningen blir starkare än både intra och inter-bindningarna så jonerna blir fria

hydratiserad

vattenlöst

jon-dipol-bindning

mellan dipol och jon, lösningsmedel och salt, elektrostatiska krafter mellan dipolens laddningsförskjutning och jonens laddning

lika löser lika

ämnen med samma polaritet kan binda till varandra (lösa sig i varandra)

hydrofil

kan binda till vatten

hydrofob

kan inte binda till vatten

löslighet

mått på hur mycket av ämnet som kan lösas i lösningsmedlet

massa

m - gram (g) - hur mycket vi har av ämnet