1. Nervsystemets anatomi

Hjärnans blodförsörjning, hur? Syreförburkning? Energi? Något annat?

Rikt vaskulariserad och hög syreförbrukning. Stort behov av näringsämnen ex. glukos. Cerebrospinalvätska förser hjärnan och ryggmärgen med nringsämnen

Grå substans - Latin och beståndsdelar
Övre pil

Substantia grisea
Nervcellskroppar, gliaceller och synapser

Vit substans - Latin och beståndsdelar
Nedre pil

Substantia alba
Nervfibrer/Axoner

1

Gl. pituitaria - Hypofysen

2

Cerebrum - Storhjärnan

3

Cerebellum - Lillhjärnan

4

Corpus callosum - Hjärnbalken

5

Mesencephalon - Mitthjärnan

6

Pons - Bryggan

7

Medulla oblongata - Förlängda märgen

8

Chiasma opticum - Synnervskorsningen

9

Gl. pinealis - Tallkottkörteln

10

Substantia alba - Vit substans

11

Substantia grisea - Grå substans

12, vilken?

Vänster lateralventrikel

13

Tredje ventrikeln

5, 6, 7

Truncus encephali - Hjärnstammen

Hjärn- och ryggmärgshinnorna. Samlingsnamn och vilka (ut och in)

Meninges
Dura mater, arachnoidea och pia mater

Mellersta röda pilen. Latin - Svenska. Topografi

Dura mater - Hårda hjärnhinnan, yttre hinnan
Dikt an mot kraniet. I kotkanalen omgivet av epiduralrummet (fett, bindväv och blodkärl)

Nedre röda pilen. Latin - Svenska. Topografi

Arachnoidea - Spindelvävshinnan, mellersta hinnan

Övre röda pilen. Latin - Svenska. Topografi

Pia mater - Mjuka hjärnhinnan, inre hinnan
Dikt an mot hjärnan/ryggmärgen

Epiduralrummet, topografi och vad används den till?

Utanföra dura mater i kotkanalen. Här läggs epiduralbedövning

Subaraknoidalutrymmet, topografi och beskrivning, vad används den till?

Mellan arachnoidea och pia mater, omger CNS
Fyllt med cerebrospinalvätska, här tas spinalvätskeprov

Röd

Dura mater

Blått

Arachnoida och subaraknoidalutrymmet

Svart

Pia mater

Ljusgrått

Epiduralrummet

Vad pekar pilarna på, funktion? I vad?

Plexus choroideus, producerar cerebrospinalvätska kontinuerligt. I hjärnventriklarna

Cerebrospinalvätska, latin och beskrivning

Liquor cerebrospinalis
Stötdämpande skyddsfunktion, näring till celler i CNS.

Cerebrospinalvätskans cirkulation

Plexus choroideus i hjärnventriklarna → Subaraknoidalutrymmet → Blodet

Vad begränsar hjärnans strolek och vad händer vid ökat tryck (kallas vad?) från ex vadå?

Skallbenet
Ökat intrakraniellt tryck (ex. trauma) → Vävnaden pressas mot kraniet → Hjärnskada

Hjärnans ventrikelsystem. Vad är ventriklarna? Sammanhänger med vad? Vilka finns det?

Det svaga sträcket vid pilen till höger pekar på den nya

Sammanhängande håligheter med cerebrospinalvätska i hjärnan. Sammahänger med ryggmärgens centralkanal och subaraknoidalutrymmet.
Ventriculus lateralis sin. et dx. - Vänster och höger lateralventrikel
Ventriculus tertius - Tredje ventrikeln
Ventrikulus quartus - Fjärde ventrikeln

Vad heter kanalen mellan den 3:e och 4:e ventrikeln?

Aqueductus mesencephali

CNS, vilka två?

Hjärna och ryggmärg

PNS, vilka två?

Kranialnerver (12 par) och Spinalnerver

Vad är 4?

Bulbus olfactorius - Luktbulben

Hjärnan på latin

Encephalon

Gul

Telencephalon - Cerebrum + Bulbus olfactorius + Lobus piriformis

Ljusgrön / Svagt gul

Diencephalon - Mellanhjärnan

Röd

Mesencephalon - Mitthjärnan

Blå

Metencephalon - Pons + Cerebellum

Brun

Myelencephalon - Medulla oblongata

Brun, namn och beskrivning

Rhinencephalon - Olfactory brain
Olfaktoriska och delar av limbitiska systemet

Cortex cerebri, namn och beskrivning. Består av vad, hur tjock hos hund?

Storhjärnsbarken
Övergripande funktioner, personliget, beslut, medvetna handlingar och kontroll mm.
Grå substans, ca 2mm tjock hos hund

Rosa
Hund

Lobus frontalis - Pannlob

Blå
Hund

Lobus parietalis - Hjässlob

Gul
Hund

Lobus temporalis - Tinninglob

Lila
Hund

Lobus occipitalis - Nacklob

Grön, vad är bollen längst fram?
Hund

Lobus piriformis - Luktlob
Bulbus olfactorius

X

Hemispherium - Storhjänshalvorna, hemisfärerna

1

Fissura longitudnialis cerebri

Upphöjningar av storhjärnsbarken

Gyri cerebri

Fåror mellan stohjärnbarkens upphöjningar

Sulci cerebri

Hur ökar och hur stor (katt och människa) är cortex cerebris yta? Vad stämmer för hjärnhalvorna?

Vecking av cortex cerebri, katt 83cm², människa 2400cm²
Höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva och tvärtom

Vad är detta? Beskrivning och funktion

Corpus callosum - Hjärnbalken
Bred platta av myeliniserade fibrer (vit substans). Förbinder höger och vänster hemisfär

Vad är detta? Delar (vä uppe, hö uppe, vä nere och hö nere).

Vad bildar dorsala delen, vad heter den och vad heter den ventrala delen?

Striatum
Nucleus caudatus
Thalamaus
Globus pallidus
Amygdala

Nucleus caudatus + Putamen = Caudate putamen - Dorsala striatum
Nucleus accumbens - Ventrala striatum

Vad är detta. Vad styr den (vilka delan styra vad?)

Striatum
Kontroll av fri vilja och komplexa rörelser → Jämna och välkoordinerade (Dorsala striatum + Globus pallidus)
Vanor (Caudate putamen - Dorsala striatum)
Motivation och belöningsnätverk (Nucelus accumbens - Ventrala striatum)

Vad? KALLAS vadå?

Striatum - Strimmiga kärnsystemet

Diencephalon - Mellanhjärnan.
Övre streck över övre pil

Talamus
Omkopplingsstation

Diencephalon - Mellanhjärnan.
Övre pil

Hypotalamus
Homeostas: Autonoma nervsystemet och endokrina systemet

Diencephalon - Mellanhjärnan.
Grön prick (annat namn)

Gl. pinealis (Epifysis cerebri) - Tallkottkörteln (Epifysen)
Endokrina systemet, sömncykeln och säsongsbunden brunst

Diencephalon - Mellanhjärnan.
Blobb längs ned nedre bild, topografi

Gl. pituitaria - Hypofysen
Ventralt i sella turcica (turksadeln)
Endokrina systemet: Utsöndrar hormoner som styr andra endokrina organ

Halvmånen, funktion?

Hippocampus - Sjöhästen
Del av limbiska systemet och basala ganglierna
Motivation, Stress via hämmande funktion på HPA-axeln, inlärning, minne och spatiell orientering

HPA-Axeln, namnet endast

Hypotalamus-hypofys-binjure-axeln

Vad?

Hippocampus

Nedre pile / Grön cirkel, funktion

Amygdala - Mandelkärnan
Del av limbiska systemet och basala ganglier
Stress via aktivation av HPA-axeln och emotionella nätverk

Vilka strukturer ingår i limbiska systemet? (ej enbart dessa, finns fler)

Hippocampus
Talamus
Hypotalamus
Amygdala

Limbiska systemets kontrollfunktioner (ej enbart dessa, finns fler)

Emotionella beteende som rädsla, aggression och motivation
Törst, hunger
Sexuellt beteende

Nuclei basales - Basala ganglierna
Vilka strukturer? Nuclei basales - Basala ganglierna

Striatum
Hippocampus
Amygdala

Nuclei basales - Basala ganglierna
Topografisk beskrivning och Kontrollfunktioner (ej enbart dessa, finns fler)

Kärnor under hjärnbalken
Bearbetar information från hjärnbalken.
Motorisk loop: Ögonrörelser och styra start samt utförande av rörelser
Icke-motorisk loop: Kognitiva pocesser (ex. uppmärksamhet) och emotionella samt motiverande beteenden

Cerebellum - Lillhjärnan
Funktioner

Huvuduppgift att kontrollera och justera kroppsrörelser och koordination.
Försöker göra skillnaden mellan signalerande rörelser (striatum/storhjärnan) och faktiska rörelser (information från balansorgan, muskler mm) så liten som möjligt

Cerebellum - Lillhjärnan
Utvecklingsgrad hos djur (allmänt)

Välutvecklad hos däggdjur och fåglar.
Extra väl utvecklad hos djur med utvecklad finmotorik, ex geparder

Truncus encephali - Hjärnstammen. Funktion och delar samt vad utgår från den?

Förmedlar information mellan ryggmärgen och hjärnan.
Mesencephalon (mitthjärnan), Pons (Bryggan) och Medulla oblongata (Förlängda märgen).
Flertalet kranialnerver utgår från hjärnstammen

Pons - Bryggan. Funktion

Kopplingscentral storhjärnan-lillhjärna, centra för balans och hörsel

Mesencephalon - Mitthjärnan. Funktion

Sensorisk (Syn och hörsel) och motorisk funktion

Medulla oblongata - Förlängda märgen. Funktion

Homeostas: Kontrollerar cirkulation och respiration, digestion sömn/vakenhet och hunger/törst

12 par kranialnerver - I

N. olfactorius - Luktnerven
Sensorisk

12 par kranialnerver - II

N. opticus - Synnerven
Sensorisk

12 par kranialnerver - III

N. oculomotorius - Ögonmuskelnerven
Motorisk: Ögonlock, öga
Parasympatisk: Ciliarmuskel, pupill

12 par kranialnerver - IV

N. trochlearis - Rullmuskelnerven
Motorisk: Ögonrörelser

12 par kranialnerver - V

N. trigeminus - Trillingnerven
Motorisk: Tuggning
Sensorisk: Känsel i ansikte och ansiktshålor

12 par kranialnerver - VI

N. abducens - Sidtittarnerven
Motorisk: Ögonrörelser

12 par kranialnerver - VII

N. facialis - Ansiktsnerven
Motorisk: Mimik, blinkande, läpprörelser
Sensorisk: Smak
Parasympatisk: Saliv- och tårvätskeproduktion

12 par kranialnerver - VIII

N. vestibulocochlearis - Balans- och hörselnerven
Sensorisk

12 par kranialnerver - IX

N. glossopharyngeus - Tung- och svalgnerven
Motorisk: Sväljning
Sensorisk: Smak
Parasympatisk: Salivproduktion

12 par kranialnerver - X

N. vagus - Vagusnerven, den kringirrande nerven, den längsta nerven
Motorisk: Larynx, pharynx
Sensorisk: Tunga, ytteröra mm.
Parasympatisk: Hjärta, glatt muskulatur i thorax och bukhåla, viscerala reflexer

12 par kranialnerver - XI

N. accessorius - Extranerven
Motorisk: Hals- och nackmuskler

12 par kranialnerver - XII

N. hypoglossus - Tungmuskelnerven
Motorisk

Mellanpil

Pyrames - Pyramiderna

Medulla spinalis - Ryggmärgen. Innehåll och beskrivning

Löper i kotkanalen. Koppling mellan hjärna och PNS. Innehåller spinalnerver. Omkopplingscentral för reflexer

Canalis centralis - Centralkanalen
I ryggmärgen, innehåll embryonalt och beskrivning

Neuralröret.
Förlänging av hjärnans ventrikelsystem, innehåller cerebrospianlvätska

De tre hornen i medulla spinalis (en av dem har något särskilt)

Cornu dorsal - Dorsalhorn
Cornu laterale - Sidohorn (Här har autonoma nervfibrer ursprung)
Cornu ventrale - Ventralhorn

Vad går in i dorsalhornet? Vad är den?

Radix dorsalis - Dorsalrot
Afferent sensorisk

Vad går in ut frånventralhornet? Vad är den?

Radix ventralis - Ventralrot
Efferent motorisk och autonom

Vad finns på radix dorsalis?

Ganglion spinale - Ganglion med sensoriska nervcellskroppar

12

Sulcus medianus (dorsalis)

15

Fissura mediana (ventralis)

39, beskrivning

Formatio reticularis
Mix av grå och vit substans mellan cornu dorsale och laterale

25, beskrivning

Commisura grisea
O-myeliniserade fibrer som löper runt canalis centralis

26, beskrivning

Commisura alba
Fibrer som löper mellan fissura mediana och den frå substansen