djurdelen begrepp, terminologi och egenskaper

vad är ett djur?

eukaryota, inga cellväggar/kloroplaster, flercelliga, tre celltyper (täta fogar, desmosomer, glansstrimmor), heterotrofer, vuxna individen är diploid, koordination

bauplan

en kombination av karaktärer som ger gruppen sin förutsättning att evolvera i olika riktningar, ger en förståelse för evolutionära begränsningar (symmetri, typ av vävnad, kropphålans utformning)

pianocyter, svampdjur (porifera)

epidermis, pinacoderm, hudliknande struktur

choanocyter, svampdjur (porifera)

celler med små cilier, snurrar och skapar en liten cirkulation och plockar små partiklar

porocyter, svampdjur (porifera)

speciella celler runt porer, stödjande celler

amöbocyter, svampdjur, porifera

celler som har flera olika funktioner, aka stamceller. transporterar näring, skapar stödstrukturer, involverade i rörelse, upptag och sortering av partiklar

svampdjurens olika skelett

huvudsakligen ett inre, även ibland ett yttre

spikler (nålar) av kalcit (kalkspat) eller kisel

spongin (organiska fibrer, kollagen)

Svampdjurens form och symmetri

asconoid (tvättsvampar): kan inte bli hur stor som helst pga volymen och ytan

synocoid: flera ascondier som sitter ihop

leuconoid: kan växa och sprida sig på sidor -> bättre anpassad till olika förhållanden

svampdjurens fortplantning

sexuell: hermafroditer (hon och han i samma individ, bildas av amöbocyter). zygot innanför och utanför. zygot är frittsimmande, sätter sig fast, börjar dela sig och bildar en vuxen individ

asexuell: kloning, fragmentering, avknoppning

svampdjur och symbios

kan leva i symbios med andra organismer (kräftdjur). kräftdjuren får skydd, svampdjuren är ren (vilken gör att den bevarar sitt filtreringsförmåga)

svampdjurens rörelseförmåga

1 till 4 mm/dag

Eumetazoa: riktiga djur

respons på stimuli, rörelseförmåga med muskler, fångar och äter andra organismer via mag och tarmkanalsystem, diffenierade vävnader och organ

Gastrulation

bildandet av urmagen (början till två lager i embryologiska utvecklingen som heter gastrula)

Epitel

Ektoderm (yttre skinn: skin, hår, naglar, fjäll, tänder, ytliga körtlar, hjärna, nervsystemet, ögonlinsen) och endoderm (magskinn: mag, tarmkanalen, körtlar involverade i matspjälkning, lever, luftstrupen och lungblåsor, urinblåsa). Är en grundförutsättning för bildander av vävnader och organ

Cnidaria, nässeldjur

maneter, koraller, havsanemoner

Cnidaria, nässeldjur symmetri

Radiärsymmetriska

Diploblastisk

två groddlager (de primära cellagren), ett embryo som saknar ett äkta mesoderm. Cnidaria nässeldjur är diploblastiska

gastrula

ett stadium under fosterutvecklingen där embryot ombildas från en enskiktad blastula till ett två- eller flerskiktat stadium med tre olika cellager (groddblad). Cnidaria nässeldjur har sofistikerad gastrulla

Cnidarias nässeldjurens levnads stadier

polyp (stillastående) och medusa (frittsimmande)

Mesoglea Cnidaria, nässeldjur

grundläggande stödstruktur, istället för blastocölet=vätskefylld hålighet inuti blastocyten

Nässelceller (cnidocyter)

en unik typ av celler bara nässeldjur har.

- Nematocyter: alla grupper, har cilie

- Spricocyter: koralldjur, saknar cilie

- Ptychocyter: vissa havsanemoner, har cilie

Generell livscykel för alla nässeldjur cnidaria

Medusa -> ägg -> larv -> polyp -> medusa

Nervsystem cnidaria, nässeldjur

nätverk av nervceller som sprider signaler snabbt

Skelett cnidaria, nässeldjur

en del använder kitin (socker), andra använder kollagen, eller kalciumkarbonat, eller lera

sammanfattning av cnidaria nässeldjur

Diploblastiska

Radiär symmetri

Nässelceller

En maghåla

Anus/mun i ett

Nervnät (inget centralt nervsystem)

Polyp - medusa - zygot - planulalarv

Huvudgrupper nässeldjur cnidaria

Anthozoa, Scyphozoa, Hydrozoa, Cubozoa

Anthozoa, nässeldjur, cnidaria

koralldjur, har ingen medusastadium. Polypen är frittsimmande. Kan vara koloniala (korall) och ensamsittande (havsanemon). Maghålan är veckad för att öka ytan. Skelettet går in i vecken. Individerna i kolonier har en koppling (utbyter näring). Finns 2 typer: Zoantharia (hårda, sexstråliga. havsanemoner, stenkoraller) och Alcyonaria (mjuka koraller, åttastråliga. sjöpennor, död mans hand. skelettet utgörs av kollagen)

Scyphozoa, nässeldjur, cnidaria

maneter: polyp stadiet reducerat. polypstadiet släpper ut många maneter på en gång.

Hydrozoa, nässeldjur, cnidaria

polyp - medusa - polyp/medusa (har alla livsstadier). Har kolonier i polyper som sitter i grenar där olika polyper har olika funktioner. ex portugisisk örlogsman

Cubozoa, kubmaneter, nässeldjur, cnidaria

nära besläktade med maneter, samma livscykel. Ser lowkey ut som en kub. har ögon (ansamling av nerver på utsidan som kan ta upp ljusimpulser), jättegiftiga

Ctenophora kammaneter

Diploblastisk, kanske triploblastisk, har små cilier längst kroppen, där fick de sitt namn

Tarm ctenophora kammaneter

genomgående tarm, öppningar i båda ändar

Symmetri ctenophora

Biradiära: 2 symmetriplan

Colloblaster Ctenophora kammaneter

unik cell uppsättning i ektodermet på tentaklerna. har inga trådar som skjuts ut, utan en knapp på utsidan med klistrande funktion som limmar fast bytesdjur på kammaneter

Livscykel Ctenophora kammaneter

ingen cykel: larv --> vuxen individ. ingen morfologisk förändring

Ctenophora kammaneter har

bioluminiscens och nervnät

Cilierörelse Ctenophora kammaneter

kan styra riktningen bättre, simmar med munnen först. Kammarader = grupper av cilier

Födosök Ctenophora kammaneter

jagar djurplankton, speciellt copepoder. använder de långa tentaklerna som ett nät för att fånga maten. transporterar dock inte maten längst tentaklerna utan simmar runt och fångar maten från dem.

Mesogloea Ctenophora kammaneter

ett geleliknande icke-levande material som utgör den stora delen av kropparna hos kammaneter och fungerar som en stomme/bärande struktur. består av gelatin

Exkretion ctenophora kammaneter

restprodukterna från metabolismen går ut från celler på ytan

Reproduktion ctenophora kammaneter

normalt hermafroditer

Stor disparitet på kammaneter

Stor skillnad mellan grupper

Placozoer Placozoa

lite diploblastisk: 2 cellskikt. Båda cellager gar celler med cilier som används bl a för att krypa. äter små organismer, döda och levande. kryper över maten och löser upp dem. asexuel reproduktion: delar sig i mitten

Bilateria

bilateral symmetri under någon del av livscykeln. är triploblastiska (har mesoderm). många har ett coelom: kroppshåla

Mesoderm

det mittersta av den tidigaembryonala utvecklingens tre groddblad. Mesodermet ligger mellan ektodermet och endodermet. Från mesodermet utvecklas bland annat ben, brosk, muskler, bindväv, blod och hudens innersta lager. Mesodermet har sitt urspung från endodermet.

Coelom

Ett "äkta" coelom är en kroppshåla som ligger inuti mesodermet, medan ett "pseudocoelom" ligger mellan mesodermet och endodermet

Acoela (xenocoelomorpha) Bilateria

platta enkla maskar utan kroppshåla/maghåla men som har en munhåla. Är frilevande, varierande former

Plathyhelminthes (plattmaskar) Bilateria

Mjuka, saknar kutikula

Triploblastiska

Ingen blodomlopp: allt transporteras med kroppsrörelser

Har en endoderm (matspjälkningskanal)

Neoblaster: stamcellsliknande celler

Sugmaskar (trematoda), Plathyhelminthes, Bilateria

Parasider på blötdjur/ryggradsdjur

Sugmun: tar upp näring direkt från kroppsvätskor från djuren de sitter på

Bandmaskar (cestoda), Plathyhelminthes, Bilateria

Parasiter på ryggradsdjur

Specialiserade, saknar tarm

Lophotrochozoa

Trochophora larven (fritt simmande planktonstadium hos många marina ryggradslösa djur)

Lophophore (cirkulärt/hästskoformat matningsorgan med tentakler som är täckta av cilier och används för att fånga föda från vatten)

Lophophorata blötdjur, ringmaskar etc

Ecdysozoa

exoskelett

Ecdysis

leddjur, rundmaskar

Lophophorata (lophotrochozoa)

har fångstarmen, tarm, lite muskler, könsorgan, lophophoren

3 grupper: bryozoa, brachiopoda, phoronida

Phoronida (hästskomaskar) lophophorata, lophotrochozoa

Fångstarm, urformad? tarmen sitter i sedimentet. Ser lite ut som en havsanemon. Bilateral symmetri till skillnad från polyper

Ectoprocta (bryozoa), lophophorata, lophotrochozoa

lever i kolonier som består av kalciumkarbonat kistor, ser också lite ut som polyper. Finns i kalkrika miljöer, gamla korallrev, vanliga som fossil

Brachiopoda (armfotingar), lophophorata, lophotrochozoa

vanliga som fossiler, var vanliga förut (miljoner år sen), var dominerande filtrerade i hav, lite som musslor nu. Ser lite ut som musslor (har två skal), men skiljer sig. Symmetriplanet ligger imellan skalet. En annan skillnad är att det finns inget att äta, de har bara tarmen och könsceller → ingen äter dem. Sitter fast med en pedicle. Har både öppnar och slutar muskler som gör att de kan öppna och stänga sitt skal.

Mollusca (blötdjur)

många olika former

musslor, ostron, snäckor, bläckfiskar mm

marina, sötvatten, land

mjuk kropp

skal av kalciumkarbonat

tydlig bauplan (liknande kroppsbyggnad)

har lowkey njurar

Visceral massa hos mollusca blötdjur

alla inre organen, omgiven av en kalciumkarbonat skal som bildas av en epitel (tunn cellager), kallas mantel (utsöndrar skalet)

Mantelhålan

utrymme som avgränsas av skalen, mantel och foten

Radula hos mollusca (blötdjur)

mundel, mineralisk, rasptunga. används för att riva av alger från stenar. Bläckfiskar har ett litet näbb istället

Blötdjurens (mollusca) skal

Skydd, fäste för muskler, verktyg (gräva, simförmåga)

Består av kalciumkarbonat (2 eller mer olika kristallstrukturer: kalcit, aragonit). Styvare, men svagare än ben av kalciumfosfat. Ingen elasticitet.

Mantelcellerna bygger upp skalet. Tillväxten sker i mantelvecken → växer i kanter, radiärt. Periostracum: en organisk hinna som fungerar som skydd, försvinner snabbt när den har dött.

Blötdjurens skal: olika lager

Periostracum (organiskt), prismatiskt lager (kalk), pärlemor (kalk - aragonit), mantelepitel, mantelveck

Blötdjurens (mollusca) gälar

En syreupptagande funktion, ett födointag (filtrerare, musslor). Flera lager av gälar (flera generationer). Bidrar till vattenflödet.

En utskjutande struktur som förbättrar syreupptag

Cilierna som sitter på gälar skapar cirkulationen in i mantelhåla.

Blötdjurens (mollusca) reproduktion

Separata kön

Hemafroditer (snäckor, sniglar)

Gonader (där könsceller finns i viscerala massan)

Marina har trochophorlarv

Ibland inre befruktning (landsniglar och snäckor)

Blötdjurens mollusca larver

Har genomgående tarm. Två koner. Har cilier, ciliekrans kring "median" för rörelseförmågan och plockar upp partiklar och för över till munnen.

Med utvecklingen finns en mellanstadium: veligerlarv (ser ut som en liten bläckfisk). Kommer ändras sedan.

ventral

magsida

dorsal

ryggsida

anterior

framme

posterior

bakåt

lateralt

åt sidan

7 grupper av blötdjur

Ledsnäckor (Polyplachophora)

Sniglar/snäckor (Gastropoda)

Musslor (Bivalvia)

Bläckfiskar (Cephalopoda)

Maskmollusker (Aplachophora)

Tandsnäckor (Scaphopoda)

Urmollusker (Monoplachophora)

blötdjur grupp aplacophora (maskmollusker)

marina, saknar skal/plattor (därifrån kommer namnet). Har små spikler (små nålliknande grejer i hiden). Rovdjur, lever bland koraller. Äter nässeldjurspolyper.

blötdjur grupp polyplacophora (ledsnäckor)

många plattor: 8 dorsala plattor och spikler runt om. Mjukdelen är ej segmenterat, bara skalen. Radula på huvudet. Gälar är ej segmenterade

blötdjur grupp monoplacophora (urmollusker)

marina, djup vatten. Har reducerat bort radula. Istället för en segmenterat skal har dem segmenterade gälar (flera gälar som sitter längst hela foten).

blötdjur grupp gastropoda (snäckor och sniglar)

magfoting. Ofta ett skal, tydlig huvud och fot. Ögon på tentakler. Långsamma, betar alger med radula. Finns rovdjur som har modifierad radula. Vissa snäckor skjuter ut en harpunliknande struktur. Känner av vatten. Torsion: har vridit sin viscerala massa (sker under embryonal utveckling). Sifon: förlängning av mantelhålan

Finns framåtgälande och bakåtgälande (mantelhålen pekar bakåt eller nåt: kan ha gift istället för ett skal, ofta färgglada.)

Blötdjur grupp bivalvia (musslor)

symmetri mellan skalen (några saknar symmetri dock). Suspensionsätare: filtrerar vatten. Maten fastnar i slem på gälar och transporteras till munnen. Mantelhålan sitter inne vid gälar. Omfattande visceral massa med olika organ. Filtrerare → gälar inne i mantelhåla → har en tydlig sifon (snorkel som leder in i mantelhålan). Cirkulationen är ciliedriven. Stillasittande (inte alla). Använder byssus-trådar: trådliknande system med en stark lim. Blötdjur → mantel i anslutning mot skalet. Filtrerare → reducerad radula?? Vissa har en stor/liten fot (kan användas för sortering av föda och rörelse). Musslor har bara slutar muskler (håller igen skalet), en främre och en bakre → kan hålla igen skalet och göra det svårt att öppna den. Hur öppnar de sitt skal? Har ett ligament i gånggälet som ser till att skalet håller sig öppet i viloläget. Låsmekanism med tänder som minskar silrörelse. Har olika rörelseförmågor: gräver, borrar sig in i träd, sten, kemisk borrning, skalet, foten. Reproduktion: släpper ut könsprodukter i vattnet → plaktonisk larv → växer. Kan leva i symbios med alger.

blötdjur grupp scaphopoda (tandsnäckor)

marina, ihålig konisk skal, öppen i båda ändarna. Lever nedgrävna i sedimentet med huvudet, foten och tentakler neråt. Äter djur från sedimentet. Har en radula som sitter längre in i kroppen.

blötdjur grupp cephalopoda (bläckfiskar)

huvudfotingar. Muskulära för att de är aktiva rovdjur. Snabba och aktiva. Radula → näbblika käkar. Mantel täcker den viscerala massan, är nära den. Skal saknas/ reducerat. Jetstråle: en sifon som är en förlängning av mantelhålan. Kontraherar de mantelhålan kan det spruta vatten → bra rörelse verktyg. Sinnesorganen, nervsystemet: komplex hjärna. Enda icke-riggradsdjur som man är försiktig med pga komplex nervsystem och hjärna. Analog karaktär: ögon bläckfiskar/människor. Bläckfiskar har ingen blind fläck dock.

typer av cephalopoda (bläckfiskar)

Nautiolodea, fyrgälande bläckfiskar: yttre skelett, lever djupt. Låg metabolism. Har kontakt utrymme där de kan transportera gas och vätska → kan välja att flyta på olika nivåer av vattenmassa.

Åttaarmade: ingen skal, inga tentakler. Revir, lever på ett område, ofta bland stenar. Bra på att kamouflera sig.

Tioarmade: 2 tentakler, ett inre skal. 8 armar, 2 tentakler. Tentaklerna är längre och är involverade i reproduktionen. Stimbildande.

blötdjurens kroppshålan

skydd för organ och hydrostatisk skelett. Blötdjur behöver inte hydrostatisk skelett → kroppshålan reduceras och blir en blodomlopp (hemacoel). Leddjur har också det!

Lophotrochozoa - annelida (ringmaskar)

Vattenlevande (finns även terrestra arter(fuktkrävande)) "Coelomat"

Segmenterade

Slutet blodomlopp

Genomgående tarm

Väl utvecklat nervsystem

Exkretionsorgan

ringmaskar segment

form och rörlighet. Har 2 olika muskeltyper som är bra för rörelse, se presentationen. 2 kroppshåligheter i varje segment. Hydrostatisk skelett. Väggar emellan → transportsystem

ringmaskar metamerism

varje segment har vissa egna organ och vävnader

ringmaskar coelomet

Parigt i varje segment

Hydrostatiskt skelett

Separerar kroppsvägg och matsmältningskanal

Transportsystem nödvändigt

Utrymme för organ och gonader

ringmaskar matsmältningssystem

Tublik och genomgående

Mun - anus

Genom septa

ekto-endo-ekto

Muskulär - cilier i svalg

Rakt eller u-format

ringmaskar nervsystem

Hjärna i dess enklaste form

Varje segment har ett nervganglion

Ganglierna är förenade med pariga nervsträngar

ringmasken respiration

Syreupptagning både genom"huden" och med "gälar"

Haemoglobin, haemerythrin ochchlorocruorin (järn)

Haemocyanin (koppar)

ringmasken blodomlopp

Slutet system

Dorsal åder - blod framåt

Ventral åder + små kärl -blod bakåt

Inget hjärta - (kärlmuskler)

Reducerat hos vissa former

Nephridium

ansamling av kapilärer ansluten till blodomloppen där rester av metabolismen transporteras.

Nephrostome

tar upp rester och transporterar till grannsegmentet där det liggen en anslutning med blodomloppet, tratten.

Nephridiopore

poren där avfallsmaterial utsöndras från deras celom

Ringmaskarnas diversitet

Polychaeta (havsborstmaskar)

Oligochaeta

Hirudinea (iglar)

Ringmaskar polychaeta havsborstmaskar

Stor diversitet - sannoliktparafyletiska

Huvudsakligen marina

Ögon och tentakler ihuvudändan

Trochophora-larv

Parapodia

Chaetae (borst)

Ringmaskar oligochaeta (fåborstmaskar)

Reducerat huvud

Stort och rymligt coelom

Clitellum ("gördel")

Inga parabodia

Fåtal chatae (borst)

Har flera muskulära magar

Ringmaskar hirudinea iglar

Främre och bakre sugkropp. Inga borst (chatae). Reducerat coelom. Clitellum (indikation att daggmaskar och iglar är närmare besläktade med varandra än med havsmaskar). Dorsalt anus. Rovdjur, parasiter, asätare (ex blodigel). Har en otroligt förgrenad mag och tarm system för att kunna fylla på med blod så mycket som möjligt.

Annelida sammanfattning

Bilateral symmetri

Maskformiga

Sötvatten, marina och terrestra

Primärt segmenterade (vissa undantag)

"Protostom" embryoutveckling

Genomgående tarm

Slutet blodomlopp

Njursystem

Väl utvecklat nervsystem (dock enkel hjärna)

Laterala borst (sekundärt förlorat hos vissa)

Ofta med trochophora-larv

Gonochoristic (skilda kön) eller hermafrodit

Reproduktion för polychaeta och oligochaeta/hirudinea

Polychaeta:

Tvåkönade, Yttre befruktning, Trochophora-larv

Oligochaeta/Hirudinea:

Korsbefruktande hermafroditer, Clitellum, Kloning endast hos Oligochaeta

Rörelseförmåga hos polychaeta, oligochaeta och hirudinea

Polychaeta:

Parapodiegång, Simmande

Oligochaeta:

"Kontraktion"

Hirudinea:

"loop", Simmande

Rotifera (hjuldjur)

Mikroskopiska

Vattenlevande (fukt)

Viktigt zooplankton

Mun - anus (dvs genomgående tarm)

Coelomvätskan - hydrostatiskt skelett

Pseudocoelomat

Ciliekrona i framänden

Äter mikroorganismer (bakterier, alger etc)

Ovanliga fortplantningsmekanismer

Acanthocephala (hakmaskar)

Parasiter på ryggradsdjur med evertebrater som mellanvärdar

Saknar mun, anus och matsmältningskanal

Taggig proboscis

Tar upp föda genom epidermis

Pseudocoelom

Inte att förväxla med"hookworms"