Ekonomistyrning tenta

Viktiga begrepp och modeller inför tentamen

Avkastning på eget kapital (ROE)

Resultat efter finansiella poster / (Genomsnittligt justerat eget kapital)

Nackdel med ROE

Påverkas mycket av hur företagets finansiering ser ut. Lågt eget kapital och istället höga skulder kan skapa ett högt ROE, men till en finansiell hög risk.

Avkastning på totalt kapital (ROA)

(Rörelseresultat + finansiella intäkter) / Genomsnittligt totalt kapital

Fördel med ROA

Påverkas inte av finansieringen (eget kapital eller lån)

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)

Rörelseresultat / (Genomsnittligt sysselsatt kapital)

Rörelseresultat / (Genomsnittligt eget kapital + genomsnittligt räntebärande skulder)

DuPont-modellen

Ett sätt att bryta ned avkastningen/lönsamheten i sina komponenter. Exempelvis kan Avkastning på syssselsatt kapital (ROCE) brytas ned i rörelsemarginal/vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet.

Soliditet

Justerat eget kapital / Totala tillgångar

(Eget kapital + (1-skattesats)*Obeskattade reserver) / Totala tillgångar

Mäter långsiktig finansiell stabilitet.

Likviditet

Omsättningstillgångar / Kortfristiga skulder

Mäter kortsiktig betalningsförmåga. Över 2 anses vara bra.

Fördelar med hög soliditet

Enklare att få lån till bra ränta

Minskad risk för konkurs

Kan få ökad kredittid från leverantörer

Nackdelar med hög soliditet

Avkastning på eget kapital (ROE) litet då eget kapital är stort

Minskad “interest tax shield” - inte optimalt utifrån ett skatteminimeringsperspektiv

Ekonomistyrning definition

a combination of control practices designed and implemented by top managers to increase the probability that lower-level managers and employees will behave in ways consistent with the organization’s mission, goals and strategies

Tre typer av styrning

Input controls

Throughput controls

Output controls

Input controls

Vad organisationen har INNAN en process, arbetsuppgift eller liknande påbörjas. Kognitiva förmågor, färdigheter och värderingar. Kan styras genom rekryteringsprocessen, värderingar och socialiseringsprocesser.

Throughput controls

Vad en organisation har UNDER en process, arbetsuppgift eller liknande. Kan styras genom regler, organisationsstruktur (ev. kombinerat med ekonomiskt ansvar) och processbeskrivningar (SOP).

Output controls

Vad en organisation har EFTER en process, arbetsuppgift eller liknande. Kan styras genom budgetering, prestationsmätning (ev. kombinerat med incitamentssystem) och Risk Management.

Tvingande styrning

Utformas normalt av cheferna. Fokus på utvärdering och att tjäna chefernas behov. Ofta förenklade och trubbiga mått. Negativ känsla hos de som mäts. Stärker defensivt beteende, t.ex. genom att skapa buffertar, kortsiktigt beteende och manipulering av siffror.

Möjliggörande styrning

Utformas normalt av medarbetarna. Fokus på förbättring och att tjäna medarbetarnas behov. Kan vara genom att ge feedback, identifiera problem, förbättringsmöjligheter, prioritering. Den baseras på medarbetarnas kompetens och erfarenhet.

Ägarperspektivet

Ägarna har den legala makten över företaget och tar störst risk (får residualen)

Företaget existerar för att ge ägarna avkastning på det investerade kapitalet

Maximal avkastning till minimal risk

Ifrågasättande/kritik av ägarperspektivet

Andra grupper är minst lika viktiga för organisationen

Andra grupper kan riskera minst lika mycket

Ägarnas intressen kan vara kortsiktiga

Trots ett ägarperspektiv kan det vara svårt att leverera avkastning till ägarna

Exempel på skandal: Boeing som bytte från kundorienterad —> ägarorienterad strategi och det då skedde 2 olyckor tätt inpå varandra

Intressentperspektivet

Alla intressenter är viktiga för företagets framgång och överlevnad

Organisationens mål är att tillfredsställa alla intressenter tillräckligt mycket så att de fortsätter att bidra till organisationens överlevnad, eller hitta lösningar så att alla vinner

Exempel på intressenter

Kunder

Medarbetare

Ägare

Leverantörer

Finansiärer

Samhälle

Corporate Governance

Behandlar tankegångar och bestämmelser om hur bolag skall ägas och styras, med medel som exempelvis:

Genom styrelsen

Finansiella rapporter

Revision och internkontroll

Incitament

Investor meetings

Via media

Med fötterna

Effekter av kraftigt ökad Corporate Governance

Manipulering av data

Kortsiktighet

Större fokus på ägarna —> mindre fokus på andra intressenter

Varför jobba med CSR/Hållbarhet/ESG

Etiska skäl (rättvist mot andra intressenter än ägarna och mer hållbart)

Affärsmässiga skäl (kan vara mycket lönsamt, glada kunder och medarbetare, skapa affärsmöjligheter)

Modeskäl (gör det för att alla andra gör det)

Tänk EAM

Hur man kan jobba med CSR

Uppförandekoder

Hållbarhetsrapportering

Kultur och värderingar

Personliga exempel

Storytelling

Utbildning

Tänk UHKPSU

Syfte/vision

Kort och kraftfull beskrivning av företagets framtida mål och strävanden.

Exempel IKEA: “Att skapa en bättre vardag för de många människorna”

Hur syfte/vision kan användas

Extern i marknadsföring

Internt i rekrytering och i styrning

Att identifiera sig med (lättare än finansiella mål)

Två typer av mål

Finansiella mål

Strategiska mål

Finansiella mål

Lönsamhet (för vinstdrivande organisationer): t.ex. ROE, ROA, ROCE

Effektivitet (för icke-vinstdrivande organisationer): bang-for-the-buck!

Strategiska mål

Beskriver hur företaget ska hålla eller skapa konkurrensfördelar. Kan vara av alla möjliga slag, t.ex IKEA:
Funktionalitet
Låga priser
Stora volymer

Strategi

Plan eller övergripande inriktning som en organisation följer för att uppnå sina mål och uppfylla sin vision

Två synsätt på strategi

Avsiktlig strategi

Framväxande strategi

Avsiktlig strategi

Ledningen designar strategin efter sin kunskap om omvärlden och organisationen.

Framväxande strategi

Strategin växer successivt fram genom organisationen utifrån lösningar på problem i verksamheten från chefer och medarbetare på olika nivåer.

Porters generiska strategier

Lågkostnad

Differentiering

Fokus

Exempel på företag med lågkostnadsstrategi

Ryanair

Exempel på företag med differentieringsstrategi

Linn

Exempel på företag med både lågkostnad- och differentieringsstrategi

Scania

Exempel på företag med “Stuck in the middle”

Coop

Defender

Håller sig till en produkt/marknad och är expert på denna. T.ex. Tetra Pak.

Prospector

Letar ständigt nya affärsmöjligheter, fokus på kreativitet och innovation snarare än produktivitet. T.ex. Apple.

Analyzer

Balanserar Defender och Prospector-strategier (Defender i en marknad och Prospector i en annan)

Reactor

Ingen tydlig strategi utan agerar när de tvingas av omvärldens krav.

Contingency theory

Finns inte något bästa sätt att styra ett företag, utan det beror på interna och externa faktorer

Situationsfaktorer enligt contingency theory

Miljö (t.ex. dynamisk eller stabil)

Strategi (t.ex. lågkostnad eller differentiering)

Teknologi (t.ex. varor eller tjänster)

Mekanistisk styrning

Motivation genom lön

Definierade arbetsuppgifter och ansvar

Hierarkisk kommunikation

Formell

Utvärdering

Internt fokus (t.ex. arbetssätt)

Kostnads- och produktivitetsmått

Planering och budgetering

Teknik, rutiner

Organisk styrning

Motivation genom att bidra till mål

Samarbete och teamwork

Omfattande horisontell kommunikation

Informell

Uppmuntran

Externt fokus (ffa kunden)

Bredare icke-finansiella mått

Flexibilitet och kreativitet

Människor, kultur

Strategier som kräver mekanistisk styrning

Lågkostnad

Defender

Analyzer

Strategier som kräver organisk styrning

Differentiering

Prospector

Analyzer

Till viss del Defender

Miljöer som kräver mekanistisk styrning

Stabila miljöer

Miljöer som kräver organisk styrning

Dynamiska miljöer

Tre synsätt på beteende

Ekonomisk

Sociologisk

Psykologisk

Ekonomiska synen på beteende

Människan är rationell, tar rationella beslut och beter sig rationellt

Maximerar egennyttan, ofta mätt i monetära termer

Pengar viktigaste (men inte enda) motivationsfaktorn

Fokus på output controls

Exempel på mekanistisk styrning och ekonomiska synen på beteende

Fords masstillverkning av personbilar på 1920-talet

Fördelar med ekonomiska synen på beteende

Kan vara effektiv

Bra vid enkla, repetitiva arbetsuppgifter (t.ex. Ford)

Lätt att förstå

Lätt att passa in i matematiska modeller

Upprätthåller kontroll

Kritik mot ekonomiska synen på beteende

Antaganden stämmer ej med verkligheten

Många aspekter av människan ignoreras

Avhumaniserande

Behavioral Economics

Ifrågasätter antaganden om rationell nyttomaximerare

Kopplar in psykologiska aspekter om beteende

Anser att vi är irrationella på ett systematiskt sätt (t.ex. hur frågor formuleras, överskatta små sannolikheter)

Sociologisk syn på beteende

Människor tillhör olika grupper med gemensamma regler, värderingar, kläder, sätt att bete sig, osv. (dvs. har en viss kultur). Beteendet kan förklaras av kulturen.

Fokus på input controls

Psykologisk syn på beteende

Anser att motivation är centralt och består av flera olika teoribildningar

Teoribildningar inom psykologiska synen på beteende

Goal setting theory

Expectancy theory

Self-Determination Theory

Cognitive Psychology

Goal setting theory

Människor drivs av att sätta upp (eller någon annan som sätter upp) ambitiösa mål

Expectancy theory

Människor drivs av att bli belönade för de uppnådda målen

Styrsystem enligt Goal Setting Theory

Specifika, tydliga och högt ställda mål för medarbetarna (helst SMARTa mål)

Styrsystem enligt Expectancy Theory

Koppla belöningar (finansiella eller annat) till måluppfyllelse

Self-Determination Theory

Skiljer på yttre och inre motivation

Yttre motivation bygger på det man får av att göra någonting (belöning)

Inre motivation bygger på tillfredsställelsen man får av att göra någonting

Tre orsaker för att inre motivation är mer effektivt än yttre motivation

Stödjer kreativitet och lärande

Leder ej till opportunistiskt/själviskt beteende

Billig

Tre saker som stimulerar inre motivation

Självbestämmande

Gemenskap

Kompetensutveckling

Hur anpassar man input controls efter SDT

Rekrytering

Utbildning av personal

Socialiseringsprocesser (kultur)

Hur anpassar man throughput controls efter SDT

Självstyrande team

Få regler

Hur anpassar man output controls efter SDT

Möjliggörande prestationsmätning

Mätning av effekter

Fem vanliga organisationsstrukturer

Funktionsstruktur

Produktstruktur

Geografisk struktur

Matrisorganisation

Projektstruktur

Fördelar med funktionsstruktur

Hög kompetens/specialisering

Hög kompetensutveckling

Stordriftsfördelar

Nackdelar med funktionsstruktur

Svårt att mäta hur funktionerna bidrar till företagets resultat

Dålig integration (“siloproblematiken”)

Suboptimering

Fördelar med produktstruktur

Enkelt att mäta hur avdelningarna/produkterna bidrar

Bra kommunikation/integration

Nära marknaden

Bra utbildning för blivande VD:ar

Nackdelar med produktstruktur

Låg kompetensutveckling

Ej resurseffektivt/stordriftsfördelar (dyrt)

Risk för dubbelarbete

Siloproblematik kan kvarstå på lägre nivå

Fördelar med geografisk struktur

Närmare kunden och marknaden

Bra integration lokalt

Lokal anpassningsförmåga

Lätt att mäta bidraget till organisationen

Nackdelar med geografisk struktur

Mindre stordriftsfördelar

Risk för dubbelarbete

Dålig integration globalt

Sämre kompetensutveckling

Fördelar med matrisorganisation

Bra integration

Kompetensutveckling i två dimensioner

Kombinerar fördelar med de två andra strukturerna

Nackdelar med matrisorganisation

Kan vara frustrerande och jobbigt att arbeta i

Kräver mogna och samordnade chefer

Fyra typer av ansvarsenheter

Intäktshet

Kostnadsenhet

Resultatenhet

Investeringsenhet

Investeringsenhet

Ansvarig för avkastningen på kapitalet

(Intäkter - kostnader) / Kapital

Ansvarig för delar av både resultat- och balansräkning, vilket ger mer helhetssyn.

Resultatenhet

Ansvarig för resultatet/vinsten

Intäkter - kostnader

Saknar ofta egen balansräkning (ev. problem att de ej tar hänsyn till kapitalbindning)

Intäktsenhet

Ansvarig för intäkterna

Har begränsade kostnader

Problem: Kan föra över kostnader till andra avdelningar, strunta i lönsamheten

Två typer av kostnadsenheter

Standardkostnadsenhet (Engineered Expense Centre)

Kostnadsenhet (Discretionary Expense Centre)

Standardkostnadsenhet (Engineered Expense Centre)

Ansvarig för kostnaden i relation till produktionsvolym.

Jämförs med kalkylerade kostnader mot faktiska kostnader givet en viss volym.

Stödjer ofta produktivitet (kostnad/volym) men inte alltid effektivitet (försäljning och vinst)

Kostnadsenhet (Discretionary Cost Centre)

Ansvarig för kostnader ofta jämfört med budget.

Tar inte hänsyn till vad man gjort - bara vad det kostat.

Anledningar till att göra intäktsenheter till resultatenheter

Göra de mer affärsmässiga och prioritera vinst framför intäkter

Anledningar till att göra kostnadsenheter till resultatenheter

Öka kundorienteringen, exempelvis genom:

Höja kvaliteten på produkterna om kvalitet säljer

Erbjuda större kundanpassning och flexibilitet (t.ex. producera specifika produkter även om de produceras i mindre volymer)

Transferpriser

Interna priser som sätts för handel med produkter mellan olika avdelningar

Inga pengar byter ägare, används bara för att kunna följa avdelningarnas resultat

Tre olika typer av transferpriser

Marknadspriser

Standardkostnad / kostnadsbaserade priser

Förhandlade transferpriser

Marknadspriser

Ideala sättet att efterlikna en transaktion, kombineras ofta med möjlighet att köpa/sälja utanför företaget.

Nackdelar med marknadspriser

Inte alltid enkelt att hitta marknadspriser

Friheten att köpa utifrån ofta överdriven

Höga marknadspriser pressar försäljningsavdelningen marginaler, vilket sannolikt minskar försäljningsvolymerna

Förhandlade transferpriser

Används för att efterlikna ett marknadsbaserat pris, där båda parterna kan påverka priserna

Nackdelar med förhandlade transferpriser

Förhandlingarna tar tid och energi

Skapar misstroende mellan olika enheter

Låga priser demotiverande för produktionsavdelningen

Höga priser minskar försäljningsavdelningens marginaler, vilket sannolikt minskar försäljningsvolymen

Standardkostnader/kostnadsbaserade priser

Kan baseras på rörlig kostnad, full kostnad eller full kostnad + vinstpålägg.

Fördelarna är att de är enkla att hitta och förstå.

Nackdelar med standard/kostnadsbaserade priser

Rörlig kostnad: produktionsavdelningen får ingen vinst —> demotiverande

Full kostnad: försäljningsavdelningen får betala för högt pris, kan köpa in billigare utifrån

Full kostnad+vinstpålägg: försäljningsavdelningen får betala för högt pris, kan köpa in billigare utifrån

Differentiering

Specialistkompetens - medarbetare som är bra på att utföra olika specifika uppgifter

Integration

Samarbete - medarbetare, team, avdelningar som samverkar och kommunicerar för att nå övergripande mål

Tre integrationsformer

Standardisering

Planering

Ömsesidig anpassning

Standardisering

Förutbestämd process där man alltid gör likadant. Ingen kommunikation behövs när standardiseringen är gjord.

Den enklaste formen av integration som används när beroendet är lågt mellan olika avdelningar och aktörer.