Biologi- gentik

Kromosomer

Den långa DNA-tråden packas i cellerna tillsammans med proteiner (histoner) i kromosomer. (DNA+histoner=kromatin=kromosomer)

Kromosomer hos bakterier

Kromosomer är en enda cirkel.

→få proteiner är bundna till kromosomen

→deras kromosomer är fritt i cytoplasman

Bakterier kan ha plasmider (DNA/liten kromosom)

→mindre, 2-20 gener

Plasmider kan då överföras mellan arter

→då kan antibiotikaresistens spridas

→plasmider utnyttjas i genteknik (plasmid=extra DNA som kan ge speciella egenskaper)

Kromosomer hos eukaryota arter

Storlek 10 miljoner→10 miljarder baspar

Ex människa, 3 miljarder baspar:

→1% kodar för proteiner

→20 000 gener

→23 par

kromosomen är en struktur som underlättar vid celldelningen

När DNA-koden ska läsas av måste strukturen lösas upp

Homologa kromosomer

två kromosomer av samma slag, på så vis at de innehåller samma gener på samma position inom kromosomen

Haploid kromosomuppsättning

enkel kromosomuppsättning som i könsceller

Diploid kromosomuppsättning

Dubbel kromosomuppsättning som i kroppsceller

Könsceller

celler med enkel kromosomuppsättning (haploid), som ska användas vid könlig fortplantning hos människan.

→Äggceller och spermier

Cellcykeln

Innan cellen kan delas måste DNA replikeras för att dotter cellerna ska få samma ant. krom. som modercellen. Förloppet kallas cell cykeln.

G1-GAp-1: allmän tillväxt

→Cellens storlek ökar, organeller ökar i ant. Tillverkar proteiner som behövs i senare delar av cykeln.

S-syntes: DNA replikeras

→DNA molekyler fördubblas i ant. Så länge som de 2 DNA kopiorna sitter ihop, i samma krom. kallas dem för syster kromatider. De skiljs sedan åt under mitosen.

G2-GAp-2: cellen förbereds för delning

→fel som har uppstått i DNA-replikation rättas till med hjälp av reparations enzymer. Om skadan inte kan repareras får cellen begå “självmord”

Mitos

:Den vanliga celldelningen

När cellen har genomgått G2 går den till mitosen.

→En cell delas i två och krom. fördelas mellan dotter cellerna.

→Cellen går igenom ytterligare faser: profas, metafas, anafas, telofas.

→Under anafasen skiljs syterkromatiderna från varann och kallas för kromosomer. Den täta packningen gör att kromosomerna är “lätt transporterade” och kan fördelas korrekt till dotter cellerna.

→I telefas delas cellens övriga beståndsdelar sedan går dotter cellerna in i G1 återigen.

→Dotter cellerna innehåller samma kopior av modercellens gener/krom.

Cytokines

den process där cellen snörs av i två delar

Meios=reduktionsdelning

När nya könsceller bildas måste kromosomuppsättningen halveras, utgångspunkten är en diploid cell.

→ Halveringen sker under meiosen.

→Könsceller bildas, sker endast i de inre könsorganen: äggstockar och testicklar.

→Hos mannen börjar meiosen i tonåren, hos kvinnan i forstret till menopausen.

Händelseförlopp:

→Utgångspunkt→diploid cell som genomgått DNA replikation.

→meiosen omfattar två celldelningar→slutresultat=4haploida celler

Meios 1

→kromosmerna skiljs åt/ delar sig

Meios 2

→Kvarvarande krom. går från att vara två systerkromatider till att få enkel DNA uppsättning som under mitosen.

→Det sker en halvering av krom. ant. en krom. av varje typ.

Könlös förökning

Nya individer bildas utan befruktning och blir en genetisk kopia av den enda föräldern.

→ex på könlös förökning: bakterier, jungfrufödsel hos bladlöss, växter som kan förökas via sticklingar.

Fördel: mindre energi (könsceller behlver ej skapas, partner behlver ej hittas osv.), går snabbare

Nackdel:pga samma gen kan alla slås ut av samma sjukdom.

Klon

en grupp av individer med identiskt arvsanlag

Könlig förökning

Resultatet av befruktning, alltså sammansmältning av äggcell och spermie. Könlig förökning ger individer med ya kombinationer av arvsanlag.

→ Den nya kombinationen kan vara “bättre” än föräldrarnas.

Könskromosomer:

De kromosomer som styr bildningen ac det biologiska könet

→Män X,Y kvinnor X,X

Mutationer

Förändring av arvsmassan.

Uppkomst:

→naturliga misstag (kopiering, homolog)

→gifter

→strålning

Förutsättning för variation och evolution

Punktmutaioner

: En enstaka bas byts ut

Effekt

1. Det blir samma kvävebas som förut- tyst mutaion

2. en aminosyra byts ut mot en annan som fungerar lika bra

3. En aminosyra byts ut mot så at det färdiga proteinet för annorlunda form och inte fungerar lika bra

Kromosommutation

: En förändring av kromosomuppsättningen i en cell. Den kan uppstå under celldelningen då kromosomerna fördelas till dotter celler. Till kromosom mutationerna räknas också att en del av en kromosom har fallit bort eller flyttats.

Effekt

→Fördubbling av kromosomeantalet- växter ofta

→En extra kromosom-Downssyndrom

→En kromosom för lite-Turnersyndrom

→En del av en kromosom saknas eller har flyttats till en annan kromosom-delition

I könscell→DNA i ackoman förändrat

I embryo→DNA i många celler förändrat, möjligtvis även i embryots avkomma

Kroppscell→Bara DNA i vissa celler i individen förändrat

Mutation i reglerande sekvenser

Påverkar i vilka celler och när proteiner tillverkas.

Effekt

1. För lite protein produceras: genen utrycks mindre

2. För mycket protein produceras: kan leda till canser

3. Genen uttrycks vid fel tidpunkt eller i fel celltyp

4. Genen stängs av helt

Ärftliga sjukdomar

En ärftlig sjukdom bero på att DNA är förändrat i något av föräldrarnas celler som skapar könscellerna.

→huntingtons sjuktom, dominat nedärvning

→PKU, recesiv nedärvning

Downssyndrom

Trisomeri 21

→En 3:e krom. av nr 21→ den minsta

Turners syndrom

Bara en X krom.

→Föds som flickor men mognar inte till kvinnor.

→Förblir korta till växten och har dåligt utvecklade äggstockar

Intermediär

Båda är lika starka röd + vit=rosa

Allel

Variant av gen

Autosomala kromosomer

krom 1-22 icke könskromosom

Könsbunden nedärvning

t.ex röd-grön färgblindhet.

→gene är recessiv och finns på X krom

→påverkar pojkar mer pga har bara en X-krom

Genotyp

Olika gener/arvsmaterial en individ har

Fenotyp

Hur egenskaperna visar sig

Homozygot

Man har två lika alleller, en på vardera krom. t.ex BB, bb

Hetrozygot

två olika alleller t.ex Bb, den ena genen dominant den andra rec.

Locus, loci

genes plats på krom

Monogen nedärvning

en egenskap styrs av bara en gen

→ man tittar på en egenskap

→t.ex cystisk fibros och huntingtons

Mono hybrid korsning

Korsnings funktion för att se variationen av en egenskap