Looks like no one added any tags here yet for you.
De tre perspektiven på hållbarhet - beskriva vad de innebär
är ett begrepp som innebär att vi uppfyller våra nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att uppfylla sina behov. Det finns tre huvudsakliga perspektiv på hållbarhet,
ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet fokuserar på att bevara och skydda den naturliga miljön och ekosystemen som stöder allt liv på jorden.
Det handlar om att minska negativa miljöpåverkningar, bevara biologisk mångfald, bevara naturliga resurser som vatten och energi, och minska utsläpp av skadliga ämnen.
Ekologisk hållbarhet är nödvändig för att se till att jorden kan fortsätta att ge livsviktiga tjänster och ekosystem tjänster, som rening av vatten och luft, pollinering och reglering av klimatet.
Ekonomisk hållbarhet
Ekonomisk hållbarhet handlar om att hålla en stabil och hållbar ekonomi som möjliggör ekonomisk utveckling, skapande av arbetstillfällen och högre levnadsstandard.
Det innebär att balansera ekonomisk tillväxt med resursanvändning och fördelning av välstånd för att minska fattigdom och ojämlikhet.
Ekonomisk hållbarhet kräver också att vi tänker på kostnaden för långsiktig miljöpåverkan och sociala faktorer i våra ekonomiska beslut.
Social Hållbarhet
Social hållbarhet innebär att sköta och förbättra människors livskvalitet och välbefinnande i samhället.
Det innebär att säkerställa rättvisa, inkludering och sociala rättigheter för alla medborgare, samt att hantera sociala utmaningar som fattigdom, ohälsa, utbildning och arbetslöshet.
Social hållbarhet handlar också om att bygga och bevara positiva och stöttande samhällen som främjar samarbete, kulturell mångfald och hälsa.
Ekologiskt fotavtryck
Ekologiskt fotavtryck är ett begrepp som används för att mäta den miljömässiga påverkan av en persons eller ett samhälles konsumtions- och produktionsmönster. Det syftar till att kvantifiera hur mycket av jordens naturresurser som krävs för att upprätthålla en viss livsstil eller ekonomi och jämför detta med jordens förmåga att producera och återhämta sig från denna påverkan.
vad det mäter
konsumtion av naturresurser: Ekologiskt fotavtryck tar hänsyn till resurs konsumtionen, inklusive energi, vatten, mark, skog, fisk och andra naturresurser. Det mäter hur mycket av dessa resurser som används för människors behov och konsumtionsmönster.
Avfall och utsläpp: hänsyn till mängden avfall och utsläpp som släpps som ett resultat av produktion och konsumtion. Detta inkluderar utsläpp av växthusgaser, föroreningar i luft och vatten samt avfallshantering.
Biologisk mångfald: förlusten av biologisk mångfald och ekosystem tjänster som uppstår på grund av människors aktiviteter, såsom skogsskövling, habitat förlust och överfiske.
Ekologiskt fotavtryck mäts oftast i globala hektar (gha) eller ekologiska fotavtryck per person (per capita).
växthuseffekten
Växthuseffekten är en naturlig process som förekommer på jorden och är avgörande för att hålla planeten varm nog för att stödja liv. Den fungerar genom att vissa växthusgaser i atmosfären, som vattenånga, koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas (N2O), fångar in och återstrålar en del av den infraröda strålningen från jordens yta. Detta hjälper till att hålla temperaturen på jorden på en nivå som är beboelig för människor, djur och växter. I grund och botten fungerar atmosfären som ett växthus, vilket ger oss en stabil och bekväm klimat miljö.
Dock kan detta naturliga aktiviteten blir problematiskt när det förstärks, vilket är vad som händer med den förstärkta växthuseffekten. Detta sker när mänskliga aktiviteter, särskilt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas, ökar koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Denna ökning i växthusgaser leder till en ökad förmåga att fånga in och behålla värme, vilket leder till uppvärmning av planeten.
några av de positiva aspekterna av den förstärkta växthuseffekten:
Ökad livsmöjlighet: I små mängder är växthuseffekten avgörande för att jorden ska vara beboelig. Utan den skulle temperaturen på jorden vara mycket kallare och ogästvänlig för liv.
Jordbruk och matproduktion: Måttliga nivåer av växthuseffekten gynnar jordbruket genom att skapa en lämplig temperatur för grödor att växa. Detta är viktigt för att upprätthålla global livsmedelsproduktion.
några av de negativa aspekterna av den förstärkta växthuseffekten:
Klimatförändringar: Den förstärkta växthuseffekten är den främsta orsaken till global uppvärmning och klimatförändringar. Detta kan leda till extrema väderförhållanden, smältande glaciärer, stigande havsnivåer och förändringar i ekosystem som hotar både människor och natur.
Hälsorisker: Ökad temperatur och luftföroreningar som är förknippade med den förstärkta växthuseffekten kan påverka människors hälsa negativt genom att öka risken för värmeböljor, luftvägsproblem och sjukdomar som sprids av vektorburna organismer.
Miljöförstöring: Förändringar i temperatur och nederbördsmönster kan skada ekosystem och hota utrotningshotade arter. Ökande havsnivåer kan också leda till förlust av livsmiljöer längs kuster.
Förstå och kunna redogöra för koldoioxidekvivalenter
Koldioxidekvivalenter (CO2e) är en måttenhet som används för att jämföra de olika växthusgasernas inverkan på den globala uppvärmningen med koldioxid (CO2) som referenspunkt. Eftersom olika växthusgaser har olika förmåga att fånga in och behålla värme i atmosfären, används koldioxidekvivalenter för att standardisera och mäta deras påverkan på ett enhetligt sätt.
Parisavtalet – de viktigaste punkterna
Parisavtalet, officiellt känt som "Parisavtalet om klimatförändringar", är en internationell överenskommelse som antogs vid FN:s klimatkonferens i Paris 2015. Avtalet syftar till att bekämpa klimatförändringar genom att begränsa den globala uppvärmningen och dess påverkan på planeten. Här är några av de viktigaste punkterna i Parisavtalet:
1. Begränsa den globala uppvärmningen:
Målet med Parisavtalet är att hålla den globala genomsnittliga temperaturökningen väl under 2 grader Celsius över förindustriella nivåer och sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Detta anses vara den tröskel där de mest farliga konsekvenserna av klimatförändringar kan undvikas.
2. Nationellt fastställda bidrag (Nationally Determined Contributions, NDCs):
Varje deltagande land förväntas utarbeta och presentera sina egna åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser. Dessa åtaganden ska vara ambitiösa och uppdateras regelbundet.
6. Tillämpning och efterlevnad:
Parisavtalet fastställer en process för efterlevnad och övervakning, där länder uppmanas att rapportera om sina framsteg och genomförande av NDCs.
Parisavtalet är en av de mest omfattande globala överenskommelserna för att hantera klimatförändringar och har fått brett stöd från världens länder. Det har också varit en katalysator för ökad global uppmärksamhet och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa sig till klimatförändringar. Att uppfylla målen i Parisavtalet är avgörande för att bromsa de farliga konsekvenserna av klimatförändringar och säkerställa en hållbar framtid för planeten.
Globala målen
De globala målen, är en uppsättning 17 mål som antogs av FN:s medlemsstater år 2015 för att adressera en rad globala utmaningar och främja en hållbar utveckling. Många av dessa mål har kopplingar till teknik och användningen av teknologi för att uppnå dem.
exempel på något mål och delmål - med koppling till teknik
Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation.
Delmål 9.5: "Förbättra forskning och uppgradera teknologisk kapacitet inom industrier, särskilt i utvecklingsländer, inklusive småskalig industrisektor."
Koppling till teknik: För att främja ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling krävs teknologisk innovation och kapacitet. Detta delmål betonar vikten av att stärka teknologisk forskning och infrastruktur, särskilt i utvecklingsländer, för att möjliggöra hållbar industriell tillväxt.
Effektivisering av användning av resurser
Effektivisering av användning av resurser handlar om att få mer värde eller nytta från de tillgängliga resurserna med mindre slöseri och förlust.
Återvinning: Genom att återvinna material som papper, glas, plast och metall kan vi minska avfallet och minska behovet av nya råvaror. Det sparar energi och minskar påverkan på miljön.
Energiförbättring: Använda energisnåla apparater och tekniker i hemmet och på arbetsplatsen för att minska energiförbrukningen. Det kan inkludera bättre isolering, LED-belysning och effektivare uppvärmnings- och kylsystem.
Förbättrad logistik: Optimering av transport och logistik kan minska onödig användning av bränsle och minskar utsläppen av växthusgaser. Användning av ruttplanerings program och samordning av transporter är exempel på hur detta kan uppnås.
Utbildning och medvetenhet: Utbilda människor om vikten av att effektivisera resursanvändning och hur man gör det i praktiken. Medvetenhet kan leda till att människor tar mer ansvar för sina handlingar.
Återanvändning: Istället för att kasta produkter efter användning, se om de kan återanvändas eller repareras. Det förlänger livslängden och minskar behovet av att köpa nya saker.
Effektiv resursplanering: Använda data och analyser för att planera och använda resurser mer effektivt. Det kan vara inom jordbruk, tillverkning eller andra branscher där resurser används.
hur vattenkraft fungerar
Vattnets lägesenergi utnyttjas för elproduktion. När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tillopps tunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Lägesenergi omvandlas till rörelseenergi. Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i generatorn. Utlopps tunneln leder vattnet tillbaka till älven. Från generatorn åker kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den delas ut till kunderna via stora kraftledningar och med små förluster vid överföringen
Ren energikälla: Vattenkraft genererar inte några växthusgaser eller luftföroreningar, vilket gör den till en av de mest miljövänliga energikällorna.
Tillgänglighet: Vattenkraft är tillgänglig så länge det finns vattendrag, och vattenresurserna förnyas naturligt genom nederbörd och snösmältning.
Stabil kraftproduktion: Vattenkraftverk kan generera konstant och pålitlig el
Reglering av vattenflöde: Vattenkraftverk kan reglera vattenflödet i floder och minska risken för översvämningar eller torka i de områden där de är belägna.
Påverkan på flodmiljöer: Förändringar i flodens vattenflöde och temperatur kan påverka den naturliga miljön och ekosystemet i floderna.
Klimatförändringar: Vattenkraftens påverkan kan förändras av klimatförändringar, särskilt om nederbörden minskar eller ökar i extremt tempo.
Sammanfattningsvis har vattenkraft både fördelar och nackdelar. Dess förmåga att generera ren och pålitlig el är en uppenbar fördel, men miljöpåverkan och platsbegränsningar gör det nödvändigt att noga överväga användningen av vattenkraft och, när det är möjligt, att integrera den med andra förnybara energikällor för att minska dess negativa effekter.
vindkraft
Vinden får rotorbladen på vindkraftverket att snurra. Rotorbladen driver en generator där rörelseenergin omvandlas till el. Generatorn och annan utrustning sitter i maskinhuset, i den så kallade nacellen, högst uppe i vindkraftverkets torn.
Genom att placera vindkraftverk i områden med mycket vind kan vi dra nytta av vindens rörelseenergi och omvandla den till elektricitet.
Fördelar med vindkraft:
Ren energi: Vindkraft producerar ingen luftförorening eller koldioxidutsläpp, vilket bidrar till att minska klimatförändringar och luftföroreningar. Det är en viktig del av övergången till en mer hållbar energiproduktion.
nackdel
Landskapsförändring: Vindkraftverken och deras infrastruktur kan påverka landskapet och naturmiljön. Vissa människor anser att vindkraftparker förstör utsikten och påverkar det lokala ekosystemet negativt.
Ljud- och ljusstörningar: Vindkraftverk kan generera ljud och ljus som kan vara störande för människor som bor i närheten. Detta har gett upphov till klagomål och hälsoproblem hos vissa människor.
kärnkraftverk fungerar genom att utnyttja processen känd som kärnklyvning, där atomkärnor delas upp i mindre fragment. Denna process frigör stora mängder energi i form av värme. Den frigjorda värmen används sedan för att värma vatten i en kylvatten krets. Detta vatten omvandlas till ånga och används för att driva en ångturbin. Ångturbinen är ansluten till en generator. Ångan som kommer från den upphettade vattenångan får ångturbinen att rotera, och rotationen driver generatorn. Generatorn omvandlar roterande rörelse till elektrisk energi billig el ingen co2 utsläpp mycket energi. radioaktiv t avfall förändringar i havs temperatur
Vad en Översiktsplan och detaljplan är
En översiktsplan,Översiktsplanen ger en övergripande riktning och kan vara mer flexibel när det gäller specifika projekt. Den kan ändras över tid för att anpassa sig till förändringar i samhället.
Detaljplan: Detaljplanen är vanligtvis mer strikt och specificerar exakta krav som måste uppfyllas vid utveckling. Ändringar kräver ofta en omfattande process.
vad de innehålla
Översiktsplan: Översiktsplanen täcker normalt ett större geografiskt område och innehåller generella riktlinjer för markanvändning, miljöskydd, transport och ekonomisk utveckling.
Detaljplan: Detaljplanen är mycket mer specifik och appliceras på ett mindre område. Den bestämmer exakt vad som får byggas, var det får placeras och hur det ska utformas.
vad etik ´är
Etik är studien av moraliska principer och värderingar som styr mänskligt beteende. Det handlar om att fundera över vad som är rätt eller fel och hur människor bör agera i olika situationer.
Varför etik kan vara bra att diskutera i samband med teknik och teknikutveckling
Mänskliga värderingar: Etik hjälper oss att utforska hur tekniken påverkar och formas av våra moraliska värderingar och övertygelser, och det låter oss bedöma om tekniken är förenlig med våra samhällsändamål.
Social påverkan: Tekniken har breda sociala konsekvenser, inklusive arbetsmarknadsförändringar och påverkan på integritet, mänskliga rättigheter och samhälleliga normer. Diskussionen om teknisk etik hjälper oss att förutse och mildra negativa påverkningar.
Rättvisa och rättvisa: Tekniken kan förstärka ojämlikheter. Etik belyser dessa orättvisor och strävar efter att främja rättvisa och jämlikhet i teknikens användning.
Sekretess och säkerhet: Etik är viktig för att fastställa hur personlig information hanteras för att skydda privatliv och säkerhet.
Vad ett etiskt dilemma är
Ett etiskt dilemma är en situation där du står inför två eller flera handlingsalternativ, men alla alternativ innebär att du måste fatta ett svårt moraliskt val. Ofta är det en konflikt mellan olika moraliska principer eller värderingar, och det är svårt att avgöra vad som är det "rätta" att göra.