Fysiologi, nervsystemet

Centrala nervsystemet, CNS

Hjärnan och ryggmärgen som kontrollerar kroppen genom att ta emot, bearbeta och tolka info från sinnes och skicka ut signaler för att styra kroppens funktioner och reaktioner.

Autonoma nervsystemet, ANS

Del av nervsystemet som styr icke-viljestyrda funktioner som andning, hjärtslag och matsmältning. Delas in i sympatiska och parasympatiska.

Perifera nervsystemet, PNS

Kroppens nervsystem utanför det centrala. Delas upp i somatiska som kontrollerar motoriska (efferenta) och sensoriska (afferenta) nerver och autonoma nervsystemet.

Afferenta neuron

Sensoriska neuron som skickar signaler till CNS.

Efferenta neuron

Motoriska neuron som skickar signaler från CNS.

Gliaceller

Stödceller som omger nervceller, näringsförskörning, stabil miljö, modulera nervimpulser och reparera skador.

Neuron

Nervcell.

Afferenta) cellkropp i mitten.

Efferenta) cellkropp i ena änden.

I CNS) extra många dendriter.

Dendriter

Tar emot inkommande signaler, en graderad potential startar.

Nervcellskropp

Innehåller cellkärna och många organeller.

Axon

Leder elektrisk signal (aktionspotential) till axonterminalen.

Axonterminal

Där aktionspotentialen frisätter neurotransmittor från axonets ändterminal via exocytos.

Jonkanaler

Gated som öppnas och stängs som svar på olika signaler och öppna. När laddade partiklar flödar över cellmembranet uppstår en elektrisk signal i nervcellerna.

Membranpotential

Elektrisk spänning över neuronets membran, alltså en skillnad i laddning mellan utsidan och insidan.

Vilomembranpotential

-70 mV, membranpotentialen hos en ostimulerad nervcell. Många K+ som åker ur cellen i relation till Na+ som åker in.

Depolarisation

Membranpotentialen ökar.

Repolarisation

Membranpotentialen går tillbaka till -70 mV från att ha varit högre.

Hyperpolarisation

Membranpotentialen blir lägre än -70 mV.

Retningströskel

Om den graderade potentialen har tillräcklig stor amplitud när den når nervcellens trigger zone startas en aktionspotential. “Allt eller inget”-principen.

Graderad potential

Startar hos dendriter/nervcellskroppen, amplituden varierar med stimuleringens styrka och längd, kan summeras, är depolariserande eller hyperpolariserande. Amplituden minskar medan signalen vandrar genom cellen, och bara om den är tillräckligt hög när den når trigger zone skickas en aktionspotential vidare.

EPSP

Tillfällig, liten ökning av spänning (depolarisering) i den postsynaptiska nervcellens membran som uppstår då neurotransmittor binder till receptorer och öppnar jonkanaler. Gör membranet mer positivt.

IPSP

Hämmande signal i nervsystemet under hyperpolarisering i den postsynaptiska nervcellen.

Spatial summation

Flera signaler från olika synapser kan adderas för att nå retningströskeln.

Temporal summation

Flera nervimpulser från samma nervcell kommer snabbt efter varandra. Deras effekt kommer att adderas med tiden.

Aktionspotential

Leds längst axonmembranet, “allt eller inget”-principen, kan inte summeras, varierar inte i amplitud men kan göra det i frekvens beroende på stimuleringens styrka, har retningströskel och refraktärperiod.

Relativ refraktärperiod

Period då en kraftigare stimulering kan starta en ny aktionspotential.

Absolut refraktärperiod

Hindrar aktionspotentialen från att leda baklänges och från att summeras.

Synaps

Elektriska) Skickar vidare aktionspotentialen till nästa nervcell.

Kemiska) Depolariserar axonterminalen så att Ca2+ kanaler öppnas. Ca2+ triggar exocytos av vesiklar innehållande neurotransmittorsubstans som diffunderar ut i den synaptiska klyftan och stimulerar nästa nervcell genom att binda in till dess receptorer.

Neurotransmittor

Signalsubstans som står för att stimulera nästkommande nervcell och på så sätt föra vidare aktionspotentialen. Efter att substansen bundit till receptorerna rensas klyftan genom att substansen återvänder till axonterminalen, enzymer inaktiverar eller diffunderar ut ur klyftan.

Agonist/antagonist

Bidrar till receptorns aktivering/bidrar till att hämma receptorn.

Konvergens/divergens

Nervcell(er) skickar signal till en nervcell/nervcell skickar signal till många nervceller.

Skydd av CNS

Skyddar mekaniskt av skallben, ryggrad, hjärnhinnor och CSF. Blod-hjärn barriär är en selektiv barriär som skyddar hjärnan från skadlig påverkan från partiklar som transporteras i blodet.

Cerebrospinalvätska, CSF

500 ml/dygn, lyftförmåga och mekaniskt skydd av hjärnan.

Stora hjärnan

Cerebrum, två hjärnhalvor som kopplas ihop av nervbunten som är hjärnbalken. Grå för tänkande och vit för nervtrådar.

Lilla hjärnan

Cerebellum, koordination av rörelser.

Ryggmärgen

Del av CNS som leder signaler mellan hjärnan och perifera organ. Spinalreflexer då sensorisk info från sinnesreceptorer går till ryggmärgen utan att passera hjärnan. Signalen kopplas om i ryggmärgen till efferenta neuron som leder till målvävnaden.

Dorsala gangliet

Struktur i PNS i den den bakre roten av ryggmärgsnerven. Tar hand om all sensorisk info som ska till ryggmärgen och hjärnan.

Stora hjärnans bark (cortex)

Ytan av stora hjärnan, kraftigt vecklad för att skapa större ytarea. Mest utvecklade delen som ansvarar för tänkande, planering, språk, syn, hörsel och medvetna rörelser.

Hjärnstammen

Styr alla funktioner som inte är viljestyrda. Förbinder storhjärnan och ryggmärgen. Mitthjärnan (ögonrörelse, pupilstorlek) , pons (andning), förlängda märgen (blodtryck, andning, kräk och sväljreflexer) och retikulära formationen (medvetenhet, vakenhet och sömn).

Mellanhjärnan

Innehåller talamus (kopplar signaler rätt), hypotalamus, hypofysen och tallkottkörteln (utsöndrar melatonin i mörkret).

Hypotalamus

Osmolaritet, kroppstemp, hunger, reproduktiva funktioner och reglerar hormonell frisättning genom hypofysen.

Hypofysen

Sköter hormonutsöndringen. Främre som är körtelvävnad och bakre som är neurovävnad.

Autonoma nervsystemet, ANS

Styr kroppens ofrivilliga funktioner, hjärtfrekvens, blodtryck, andning, matsmältning. Består av en sympatisk del och en parasympatisk som turas om att aktiveras.

ANS-antagonistisk kontroll

Hur kroppen styrs genom aktivering av e två motverkande sympatiska och parasympatiska systemen.

Sympatikus

CNS → preganglionärt neuron → synaps (ACh) → postganglionärt neuron som släpper noradrenalin.

Binjuren

Del av ANS (sympatikus) och frisätter adrenalin till blodet.

Adrenalin

En neurotransmittor som har en central roll i fight-or-flight responsen genom att aktivera det sympatiska nervsystemet.

Parasympatikus

CNS → preganglionärt neuron → synaps (ACh) → postganglionärt neuron som släpper ACh.

Preganglionära/postganglionära neuron

Nerv i ANS som kopplar CNS till synaps/ nerv som kopplas synaps till målvävnad.

Nikotina receptorer

Typ av acetylkolinreceptorer som är jonkanalkopplade.

Muskarina receptorer

Typ av acetylkolinreceptorer som finns i parasympatiska nervsystemet.

Somatiskt motorneuron

Kontrollerar kontraktion av skelettmuskulaturen, startar en muskelaktionspotential.

Acetylkolin

Neurotransmittor hos somatiska motorneuron.

Motorändplatta

Del av skelettmuskelfiberns cellmembran med hög koncentration ACh-receptorer.