Ekologi, klimat, enegi, hållbar utveckling (NK1b 2025)

Hållbar utveckling

Handlar om att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina.

De tre dimensionerna av hållbarhet

1. Ekologisk hållbarhet (naturens resurser används i balans med vad som kan återskapas. T.ex. välmående ekosystem, en giftfri miljö och bevara en biologisk mångfald)

2. Social hållbarhet (den hållbara utvecklingen ska värna hälsa, utbildning, trygghet och rättvisa)

3. Ekonomisk hållbarhet (ekonomi som stödjer människor och miljön långsiktigt genom hållbart resursutnyttjande, rättvisa arbetsvillkor och miljövänlig teknik)

Agenda 2030

FN:s globala mål för hållbar utveckling, ska vara uppnådda till 2030. 17 stycken mål.

Mål 13

Bekämpa klimatförändringarna genom att införa klimatanpassningar, öka kunskap, fler politiska åtgärder och att hjälpa fattigare länder att uppnå dessa mål.

Mål 14

Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt genom mindre föroreningar, motverka havsförsurning, hindra överfiske och skydda havsområden.

Mål 15

Skydda, återställa och främja hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem.

Förnybara energikällor

Energi från naturligt påfyllbara källor som sol, vind, vatten, biomassa.

Icke-förnybara energikällor (fossilbaserade)

Har lagrats under mycket lång tid och förbrukas mycket långsamt – olja, kol, naturgas, metaller.

Fördelar med sol/vindkraft

Kan ersätta fossilt snabbt, obegränsat, billigt i drift

Nackdelar med sol/vindkraft

Beroende av väder, påverkan på ekosystem, ej planerbar.

Fördelar med fossilbaserade energikällor

Billigt, stor tillgång, tar upp lite markyta, planerbart

Nackdelar med fossilbaserade energikällor

Ekosystem påverkas, utsläpp av växthusgaser, förorenar luften

Nackdelar med kärnkraft

Dyrt att bygga, långsamt, restprodukter (kärnavfall), risker för olyckor.

Kärnkraft fungerar

Klyver uranatom för att frigöra energi i form av värme. Värmen kokar vatten, skapar ånga som driver en turbin kopplad till en generator som producerar energi.

Kärnenergi → värmeenergi → rörelseenergi → elektriskt energi

Ekologiskt fotavtryck

Mäter hur mycket resurser en person/land/företag använder för sin konsumtion. Detta mäts i globala hektar (gha) som motsvarar 10,000m2 produktiv mark som kan producera naturresurser, rena avfall och ta upp koldioxid.

Jorden biokapacitet

Jordens totala förmåga att producera resurser och ta hand om avfallet.

Planetära gränser

Gränser mänskligheten bör hålla sig inom för att livet på jorden ska vara stabilt. (t.ex. klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, kväve- och fosforutsläpp).

Växthuseffekten

Solens strålningsenergi tas emot av jorden och omvandlas till värme. Växthusgaser i atmosfären gör att denna värme stannar kvar, vilket leder till ökad global uppvärmning.

Viktiga växthusgaser

Koldioxid (CO₂), metan (CH₄), lustgas (N₂O).

Klimatförändringarnas konsekvenser

Stigande havsnivåer, ökad risk för konflikter, fler extrema väderlägen, minskad biologisk mångfald, kraftigare oväder, ökad sjukdomsspridning, hotad matproduktion.

Kolens kretslopp

Växter tar upp koldioxid och omvandlar det till syre och glukos. Växterna konsumeras av djur och genom cellandning frigörs kol ut till atmosfären. När organismer dör bryter nedbrytbare ner dem och kol frigörs eller lagras i marken som organiskt material; en del av detta blir till fossila bränslen. Havet tar även upp koldioxid; en del används av alger medan en annan del blir till kalksten eller sediment på havsbotten.

Närsalter

Samlingsnamn på oorganiskt material (t.ex. kväve, fosfor, kalcium) som växter behöver för att upprätthålla sina biologiska funktioner.

Närsaltets kretslopp

Närsalter tas upp av växternas rötter, växternas konsumeras av en konsument. Toppkonsumenter äter upp konsumenter. När konsumenter (även topp) där bryts de ner av nedbrytare (bakterier, svampar, maskar) och lagras i marken. Det tas sedan åter upp av växternas rötter.

Livscykelanalys

Analys av en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel.

1. Utvinning och förädling av råvaror

2. Produktion

3. Transport

4. Användning

5. Avfall

Cirkulär ekonomi

Ett "icke-linjärt" ekonomiskt system där råvaror och produkter återanvänds/återvinns.

Ekologi

Studerar hur organismer samspelar med varandra och den icke-levande miljön.

Fotosyntes

Koldioxid + vatten + ljusenergi → glukos + syre

6CO2 + 6H2O + ljusenergi → C6H12O6 + 6O2

Cellandning

Glukos + syre → koldioxid + vatten + energi

C6H12O6 + 6O2 → 6CO2 + 6H2O + energi

Abiotiska faktorer

De icke-levande faktorerna i ett ekosystem.

Biotiska faktorer

De levande organismerna i ett ekosystem.

Producent (autotrof)

Tillverkar sin egen energi genom fotosyntes.

Konsument (heterotrof)

Måste konsumera andra organismer för att få energi.

Nedbrytare (destruenter)

Organismer som utvinner energi från dött organiskt material.

Näringskedja

Visar hur näringsämnen och energi överförs mellan organismer.

Näringsväv

Ett nätverk av näringskedjor där flera organismer kan ha samma plats.

Energipyramid

Visar hur energin minskar med 90% för varje trofisk nivå.

Mutualism (+/+)

Båda parterna tjänar på samarbetet.

Symbios

När två arter lever nära tillsammans och påverkar varandra.

Kommensalism (+/0)

Den ena vinner, den andra påverkas inte.

Predation (+/-)

En art äter en annan.

Parasitism (+/-)

En organism drar nytta av en annan utan att döda den direkt.

Konkurrens

Då två eller flera individer tävlar om samma resurs.

Biologisk mångfald

Variationen inom arter, mellan arter och mellan ekosystem.

Ekosystemtjänster

Produkter och tjänster från naturen som gynnar oss människor. Finns fyra stycken typer:

• Försörjande: mat, vatten, råvaror

• Reglerande: pollinering, koldioxid

• Stödjande: fotosyntes

• Kulturellt: friluftsliv, inspiration

Hot mot biologisk mångfald

Förlust av livsmiljö, överfiske, klimatförändringar, invasiva arter.

Argument för bevara biologisk mångfald

• Etiska: vi har ett ansvar

• Estetiska: naturens skönhet

• Ekonomiska: resurser, turism, medicin

• Ekologiska: mindre variation kan hota ekosystem

Överexploatering

Utnyttjande av en gemensam resurs så att den tar slut.

Våtmarker

Områden som städning eller periodvis är blöta. Exempel är myrar, sjöar, floder och tullängar. Dessa områden renar vatten genom att mikroorganismer tar upp näringsämnen och föroreningar, minskar översvämningar, lagrar kol i stället för att det blir koldioxid och gynnar den biologiska mångfalden genom att arter kan leva i och runt dem.

Skydd av arter

Den Svenska Rödlistan bedömer hur pass hotad en art är.

Mossa

Växt, grön, kräver fukt, cellväg av cellulosa. Den lever i tusentals år, eftersom den har förmågan att bilda torv (tjocka lager av mossa) ovanpå gammal mossa som inte bryts ner, på grund av den låga syresättningen i myrmarken. Bygger upp myten och har en läkande effekt på sår.

Lav

Multilistiskt förhållande (symbios) mellan svamp och alg, grå-grön färg, cellväg av kretin. Man kan ha detta i adventsljusstaken.

Myrkorrhizza

Symbios mellan växtens rötter och svamparnas mycel. Träden ger svamparna socker och svampar ger närsalter till träden, eftersom svampar är destruenter.

Tall (barrträd)

Asp. Runda dallrande blad

Björk. Vit stam

Ek. Stora träd, stor biologisk mångfald

Rönn. Röda bär, ytliga rötter

Lönn. Grå undersida på bladen

Cellulosa

Mossans cellvägg

Kretin

Lavens cellvägg

Mycel

Svampens rötter