Biologi Cellens genetik (Sida 26-36)

Cellkärna

Cellkärna

Den del i cellen där det finns DNA(arvmassan) Omgiven av cellmembranet med små porer.

Cellmembran

är cellens "hud" och skyddar cellens inre, och är cellens kontakt med omgivningen. Byggd av fosfolipider

Cellskelett

nätverk av olika slags proteintrådar inne i cellen. Som ger stöd till cellen och gör den stadig.

Cytoplasman

En trögflytande vätska som kallas för alltså "Cellvätska". Består av vatten, salter, näringsämnen och proteiner.

Organeller

Cellens olika "organ". Exempel är mitokondrier, ribosomer och lysosomer.

Ribosomer

Cellorgan som tillverkar proteiner

Prokaryot cell

En encellig enkel organism som saknar cellkärna istället har dem cellvägg. Dem har en kromosom, ingen cellkärna samt saknar dem flesta organeller men dem har ribosomer och plasmider. Tillhör bakterier och arkeér.

Eukaryota celler

Är celler som har en eller flera komplexa organeller arvsmassan återfinns i en cellkärna avgränsad av ett cellmembran. Dessa celler är också relativt stora. Exempel är djur, växter, svampar, samt protister. Dem har cellmembran som agerar som deras hud eller cellvägg för växter. Kromosom antal kan variera.

Mitokondrier

"Energifabriker" i cellerna där omvandling av energiämnen och syre för att bilda ATP

Fosfolipid

är en grupp av fetter som tillsammans med en mindre mängd kolesterol bygger upp cellernas membran.

Plasmider

där DNA sitter i bakterien som en molekyl.500 baspar existerar i den ringformade molekylen.Informationen i är liten. Alltså "ringformade DNA-molekyler"

Lysosomer

Cellens reningsverk. De gör det genom att använda sig av enzymer som kan bryta ner olika sorts partiklar som cellen har tagit upp. När cellen dör går organellens membran sönder och dess enzymer sipprar ut och bryter ner cellen.

Golgiapparat

Lagring, bearbetning och sortering av proteiner för vidare transport ut i cellen. Alltså färdigställer proteiner.

Hydrofil

betyder ungefär "vattenälskande", och är till exempel en molekyl eller ett protein som gärna löser sig i vatten. Exempel på är de kemiska alkoholerna.

Hydrofob

Är en molekyl eller molekyldel som tenderar att inte komma i kontakt med vatten. Detta kan yttra sig genom att de till exempel inte löser sig i vatten. Exempel på ämnen är teflon, vissa typer av silikon, fetter och kolväten.

Fosfolipider

är en grupp av fetter som tillsammans med en mindre mängd kolesterol bygger upp cellernas membran.

Membranproteiner

Kan vara enzymer, receptorer, strukturella proteiner eller försvarsproteiner. Transport av viktiga proteiner

Proteintrådar

Aktinfilament eller aktintrådar är den vanligaste typen av proteintrådar i cellskelettet. De är tunnare än både mikrotubuli och intermediära trådar. De består av proteinet aktin. Tråden bildas av aktinmolekyler vilka är hopfogade i spiral. Bildar cellskellet och är böj bara

Pilus

är tunna trådliknande utskott som finns på cellytan hos vissa typer av bakterier.

Kapsid

Många prokaryoter har ett klibbigt yttersta lager som kallas kapsel och som vanligtvis består av polysackarider (sockerpolymerer). Kapseln hjälper prokaryoter att hålla fast vid varandra och vid olika ytor i sin omgivning och förhindrar också att cellen torkar ut.

Cellvägg (prokaryot cell)

En cellvägg är en stödjande vägg i en cell, i huvudsak bestående av cellulosa. Väggen, som består av flera olika lager, finns endast hos växter, svampar och bakterier, dock ej hos mykoplasma-bakterier. Väggarna ger skydd och stadga till växtens stam och blad och innehåller lignin.

Cellmembran (prokaryot cell)

Plasmamembranet, även kallat cellmembranet, är det membran som finns i alla celler och som skiljer cellens inre från den yttre miljön. I bakterie- och växtceller är en cellvägg fäst vid plasmamembranet på dess yttre yta.

Nukleoid (prokaryot cell)

Finns i prokaryota celler den region i cytoplasman där cellens arvsanlag förvaras, eftersom prokaryota celler i motsats till eukaryota saknar cellkärna.

Cytoplasma (prokaryot cell)

Prokaryoterna saknar cellkärna och har DNA fritt i cytosolen.

Flagell (prokaryot cell)

En gissel är ett extracellulär organell som förekommer på vissa eukaryota och prokaryota celler. Flagellen liknar en piska till formen, därav namnet.

Deoxiribonukleinsyra

makromolekyl av två långa, spiralvridna kedjor sammanbundna till en dubbelspiral som är bärare av arvsanlagen hos alla levande organismer (hos vissa virus fylls denna funktion av RNA, men virus definieras vanligen inte som "levande").

Aminosyror

En syra som är en kemisk förening som innehåller både en aminogrupp och en karboxylgrupp. Inom biokemin syftar ordet oftast på de 20 aminosyror som proteiner bildas av hos däggdjur (det totala antalet kända naturliga aminosyror överstiger 300).[1] Proteiner är polymerer av alfa-aminosyror, som hålls ihop av peptidbindningar mellan kolet i en karboxylgrupp och kvävet i aminogruppen på nästa aminosyra.

Antikodon

är den del av tRNA som binder till kodonet på mRNA. Antikodonet har en specifik sekvens av tre nukleotider som har en motsvarande frekvens hos mRNA, så att tRNA transporterar aminosyran till ribosomen som syntetiserar proteinerna.

DNA

Deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen, i samtliga av världens kända organismer. DNA-molekylen finns i identiska kopior i varje cell i en organism. Dess huvudsakliga funktion är att långtidsförvara information som påverkar organismernas utveckling och funktion. DNA bildar ett dubbelsträngad DNA spiral i eukaryota cellers cellkärna. Bygger upp arvsmassa i form av gener. I varje cell byggs DNA:t upp av 3 miljoner kvävebaser .DNA:t innehåller både kodande del och icke-kodande del.

Exoner

De kodande delarna av en gen, som innehåller information om hur ett protein ska tillverkas.

Introner

är en del av nukleotid-sekvensen i DNA som transkriberas men sedan redigeras bort genom splitsning före translationen. De delar av nukleotidsekvensen som verkligen kodar delar av proteinet kallas exoner.

Genetiska koden

Hur kvävebaserna/nukleotider C, G, U (T), A i en serie om tre, som ett "ord", kodar för en bestämd aminosyra. Den koden som beskriver hur en sekvens av nukleotid-baser i en DNA-molekyl eller RNA-molekyl skall översättas till en sekvens av aminosyror i ett protein. Olika ordningar på tripletter kan koda samma aminosyra till exempel CCU, CCC, CCA och CCG som kodar Prolin.

Det finns tre stopp kodoner UAA, UAG och AGA.

Det finns bara tre positioner i en kodon.

Epigenetik

Är den del av genetiken som behandlar förändringar i genuttryck eller fenotyp som är oberoende av förändringar i DNA-sekvensen. Handlar om hur DNA läses av och hur DNA uttrycks.

Gen

är en enhet för information om ärftliga egenskaper, som ärvs från föräldrar till avkomman. En biologisk gen kodar för ett visst protein; genen är ett slags recept på ett visst protein. Människan har ca 22 000 gener, fördelade på de olika kromosomerna. En gen består av en viss sekvens nukleotider som genom den genetiska koden beskriver en sekvens av aminosyror, vilka i sin tur bygger upp ett protein. Informationen i DNA-molekylen översätts, transkriberas, till olika former av RNA, som styr tillverkningen, syntesen, av proteinet i cellens ribosomer. Ibland räknas även vissa DNA-sträckor som har regulatoriska funktioner, det vill säga bestämmer när det ska tillverkas protein och hur mycket, till genen.

Kodon

Triplett av nukleotider i DNA som kodar för en viss aminosyra. är en följd av tre kvävebaser i nukleotiderna i en RNA-molekyl. Kvävebaserna i RNA kan vara en av adenin, guanin, cytosin eller uracil.

Kvävebaser

Kvävebaser är olika sorters kemiska byggstenar, bland flera andra, som bygger upp DNA och RNA. Om man liknar DNA vid en spiraltrappa är kvävebaserna de enheter som motsvarar trappstegen.

Adenin (A), Cytosin (C), Guanin (G), Tymin (T) bara RNA, Uracil (U) bara DNA

Proteiner

Stora molekyler i levande celler, uppbyggda som långa kedjor av mindre enheter, aminosyror.

Replikation

Den process som dubblerar DNA-molekylen (arv massan) vid celldelningen så att en kopia av molekylen kan hamna i varje dottercell sker i mitos och meios. På så sätt förs den genetiska informationen vidare från cellgeneration till cellgeneration. Replikationen är en omfångsrik och komplex process. Flera enzymer deltar.

tRNA

Transfer-RNA är RNA som har till uppgift att transportera aminosyror till ribosomerna i cellen för att användas i proteinsyntesen. Det finns en sådan transfer-RNA-molekyl för varje kodon i den genetiska koden.

mRNA

En typ av RNA eller budbärar-RNA är en sorts RNA. är ett viktigt steg i cellens tillverkning av alla dess olika proteiner.

rRNA

Ribosom-RNA, eller rRNA, är RNA-kedjor som utgör beståndsdelar i ribosomer. Tillsammans med olika proteiner bildar rRNA ett par så kallade nukleoproteinkomplex som tillsammans formar sig till en ribosom. DNA som kodar för ribosom-RNA kallas ribosom-DNA. Ribosomernas uppgift är att samordna mRNA, tRNA och aminosyror under proteinsyntesen. I ribosomerna fogas aminosyror till varandra med peptidbindningar.

Ribonukleinsyra (RNA)

en syra, som förkortas RNA, är en makromolekyl som finns i alla levande organismer. Hos levande celler finns det genetiska materialet i form av den besläktade, mer stabila molekylen DNA, medan RNA återfinns i mer kortlivade molekyler. En del virus, exempelvis hiv, har sitt genom uppbyggt av ribonukleinsyra. En enkel strängad molekyl som överför information mellan DNA och proteiner hos människor.

Translation

är den process i cellerna där ribosomerna använder mRNA för att bygga protein. Efter att DNA har transkriberats till mRNA, transporteras mRNA till en ribosom utanför cellkärnan. Ribosomen sätter sig runt mRNA och läser av kvävebaserna tre och tre. En tripplet till exempel AAG motsvarar en aminosyra.

Transkription

Även kallat för RNA-syntes, är den process varmed genetisk information i cellens DNA översätts till information i RNA. Vid transkriptionen byggs mRNA upp med DNA som mall. Det enzym som står för översättningen från DNA till mRNA heter RNA-polymeras II.

Watson och Crick

DNA innehåller ritningar för att bygga alla kroppens proteiner, inklusive alla enzymer. En ny förståelse av ärftlighet och ärftliga sjukdomar blev möjlig när Watson och Crick kom fram till att DNA består av två molekylkedjor tvinnade runt varandra, en dubbelspiral. Kedjorna består av sockerarten deoxiribos och fosfat.

DNA och RNA byggstenar

Både DNA och RNA är nukleinsyror men till skillnad från DNA som är dubbelsträngat, består RNA av en enkel sträng. DNA och RNA skiljer sig även åt genom att DNA har nukleotiderna adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G), men hos RNA har uracil (U) ersatt tymin (T).

Nukleotider

Kemiska föreningar som består av en sockerdel, en kvävebas och minst en fosfatgrupp. I DNA binds adenin (A), till tymin (T), och guanin (G) till cytosin (C). Hos RNA binds adenin (A) till uracil (U) och guanin (G) till cytosin (C).

DNA-molekylen

Den genetiska koden. Det är en kod som beskriver organismens utseende och uppbyggnad. Den är uppbyggd av bara 4 nukleotider hos människan. Hos männinskan finns det 25 000 gener som bygger up den genetiska mångfalden.

I DNA binds adenin (A) till?

tymin (T)

I DNA binds guanin (G) till?

cytosin (C)

I RNA binds adenin (A) till?

uracil (U)

Sambandet mellan DNA och protein

Generna sköter om att protein bildas. Man kan säga att generna innehåller receptet för proteinerna. Proteinerna har många olika uppgifter i kroppen, de både bygger upp olika delar och transporterar olika ämnen. Generna, som alltså sköter om att proteiner funkar rätt, finns i det man kallar DNA.

DNA-polymeras

Läser av DNA strängar i två ritningar.

Helikas

Enzym som öppnar DNA-spiralen under replikationen.

Primas

är ett RNA-polymeras som bildar primrar. Primas är viktigt vid replikationen eftersom DNA-polymeras måste ha en redan existerande dubbelsträng för att kunna jobba. bildar med hjälp av nukleotider en RNA-primer som sätter sig på den enkelsträngade DNA-molekylen. Tillhör en grupp proteiner som kallas primosomer.

Okazakifragment (Släpande sträng)

fragment som är korta sekvenser av DNA-nukleotider som syntetiseras diskontinuerligt och senare kopplas samman av enzymet DNA-ligas för att skapa den eftersläpande strängen under DNA-replikation.

Ledande sträng

Den ena strängen, den s.k. ledande strängen syntetiseras i ett svep, utan avbrott. På den andra strängen, den s.k. släpande strängen (eng. lagging strand), syntetiseras nytt DNA i korta stycken, som i efterhand binds samman.

Semikonservativ replikation

Replikation eller replikering är den process som dubblerar DNA-molekylen vid celldelningen så att en kopia av molekylen kan hamna i varje dottercell. På så sätt förs den genetiska informationen vidare från cellgeneration till cellgeneration.

Semikonservativ replikation

Replikation eller replikering är den process som dubblerar DNA-molekylen vid celldelningen så att en kopia av molekylen kan hamna i varje dottercell. På så sätt förs den genetiska informationen vidare från cellgeneration till cellgeneration.

RNA-polymeras

enzym som katalyserar bildningen av RNA med nukleotider som byggstenar i den process som kallas transkription.

Triplett

I arbetskopian mRNA finns information om vilka, och i vilken ordning, aminosyror ska monteras ihop till ett protein. mRNA består liksom DNA av nukleotider. Tre och tre översätts nukleotiderna i ett mRNA till en viss aminosyra. En triplett kallas för ett kodon.

Den genetiska koden

Den koden som bildar tripletter av A,T,C, G varje triplett är namnet på en aminosyra och tripletternas sekvenser bestämmer vilken ordningsföljd aminosyrorna ska ha i proteinet.

Promoter

Genes början

Terminator

Genes slut

Trimmat mRNA

mRNA då intronerna har klippts bort

Initiering (translation)

Start

Elongering (translation)

Förlängning

Terminering (translation)

Stop

Aminogrupp

en kväveatom och två väteatomer

Aminer

inom kemin organiska ammoniakderivat som har en eller flera av sina väteatomer ersatta med en organisk grupp (aminogrupp), exempelvis ett kolväte.

Karboxylgrupp

Är en funktionell grupp ingående i molekyl som består av en kolatom, två syreatomer och en väteatom En annan typ av organiska ämnen som kan bildas från kolvätena (eller organiska syror som de också kallas). Är ett kolväte där en eller flera syror (-COOH) har lagts till. Dem är i regel svaga syror och spelar en viktig roll i levande organismer. De har bland annat viktiga funktioner i ämnesomsättningen och det är lite mer avancerade varianter av syrorna (så kallade aminosyror) som utgör byggstenarna för proteiner. Molekylmodellen till höger föreställer en etansyramolekyl, som är en typisk syra.

Ligaser

Enzymer som fogar samman DNA-bitar(Ozaki Fragment)

SSB Protein

Single strand binding protein (Bindningsprotein för en enda sträng) som förhindrar dem enkla dna strängarna att sättas ihop.