periodiska systemet

Elektron

En del av atomen. Den har negativ laddning och cirkulerar runt atomkärnan.

Proton

En av atomens delar. Den finns i atomkärnan och har en positiv laddning.

Neutron

En av atomens delar. Den finns i atomkärnan och har en neutral laddning.

Elektronskal

Ett skal runt kärnan på ett visst avstånd där det får plats ett bestämt antal elektroner som cirkulerar runt kärnan.

Valenselektron

Elektroner i atomens yttersta elektronskal.

Periodiska systemet

En sammanställning (tabell) av alla grundämnen. Utvecklad av ryssen Dmitrij Mendelejev.

Grundämne

Naturens byggstenar. Det finns 118 olika. 92 av dessa finns naturligt.

K-skal

Så kallas det innersta elektronskalet. Det innehåller max 2 elektroner.

Isotop

Samma grundämne men med olika antal neutroner kallas isotoper.

Radioaktiv

Ett ämne som har en instabil atomkärna och därför faller sönder.

Period

En rad (vågrät) i det periodiska systemet. Dessa grundämnen har lika många elektronskal.

Grupp (periodiska systemet)

Alla grundämnen i en kolumn (lodrät). De har samma antal valenselektroner och därför liknande egenskaper.

Metall

Ett grundämne som leder ström, värme och kyla. Det kan smidas, formas och det glänser.

Halvmetall

Ett grundämne som både har metalliska egenskaper och icke metalliska egenskaper.

Ickemetall

Ett grundämne som saknar metalliska egenskaper.

Grundämnesfamilj

Grundämnen i en kolumn i det periodiska systemet som har tydliga gemensamma egenskaper.

Alkalimetall

Grundämnen med en valenselektron. De finns i grupp 1: Litium, Natrium, Kalium.

Basisk

Så kallas en vätska med pH över 7.

Atomnummer

Det visar hur många protoner det finns i grundämnets atomkärna.

Halogen

En grundämnesfamilj. De saknar alla en valenselektron för fullt yttersta elektronskal. De är bra på att bilda salter.

Ädelgas

Ett grundämne med fullt yttersta skal i sin naturliga form. Gruppen längst till höger i periodiska systemet.

Ädelgasstruktur

Ett grundämne som har maximalt med elektroner i sitt yttersta elektronskal.

Jonbindning

En kemisk bindning mellan atomer som betyder att atomer tagit upp eller gett bort elektroner. Salter har denna bindning.

Molekylbindning

När atomer binder till varandra genom att låna elektroner av varandra. De har gemensam vårdnad över elektronerna.

Metallbindning

Sättet metallatomer binder till varandra. Metaller släpper sina valenselektroner till ett elektronmoln så att alla metallatomer får ädelgasstruktur.

Kemisk förening

När två eller fler grundämnen sitter ihop.

Salt

En positiv jon och en negativ jon bundna till varandra med jonbindning. Till exempel NaCl.

Jon

En atom som tagit upp eller gett bort minst en elektron.

K-skal

Det innersta elektronskalet. Det innehåller max 2 elektroner.

Halogen

En grundämnesfamilj. De saknar alla en valenselektron för fullt yttersta elektronskal. De är bra på att bilda salter.

Kristallstruktur

När atomerna i ett ämne ligger i en ordnad struktur. Så kallas den struktur som salter har i fast form.

Jonladdning

Den laddningen atomen får när den tagit upp eller gett bort elektroner och blivit jon.

Periodiska systemet

En sammanställning (tabell) av alla grundämnen. Utvecklad av ryssen Dmitrij Mendelejev.

Reaktionspil

Den används när man skriver kemiska reaktioner. Den finns för att skilja på vilka ämnen som finns före och efter reaktionen.

Jonlösning

Ett salt som är löst i en vätska, vanligtvis vatten.

Sammansatt jon

När en jon består av flera grundämnen. Det är vanligt att negativa joner är sammansatta.

Reagens

Ett ämne som används för att bevisa att ett annat ämne existerar.

Fällning

När två lösningar (med joner från salter) blandas och det bildas ett nytt svårlösligt salt. Det nya saltet kallas fällning.

Svårlösligt salt

Ett salt som inte löser sig i vatten.

Syra

En vätska med pH lägre än 7. Den innehåller vätejoner H+.

Bas

En grupp kemiska föreningar med pH över 7.

Vätejon

H+. Den jon som gör syror sura.

Hydroxidjon

OH-. Den jon som gör något basiskt.

Neutralisation

När en syra och bas blandas och pH närmar sig 7.

Protolys

När en syra löser sig i vatten och då "lossnar" vätejoner (H+). (Egentligen reagerar syran med vattnet och bildar H3O+-joner)

H

Väte

He

Helium

Li

Litium

Be

Beryllium

B

Bor

C

Kol

N

Kväve

O

Syre

F

Fluor

Ne

Neon

Na

Natrium

Mg

Magnesium

Al

Aluminium

Si

Kisel

P

Fosfor

S

Svavel

Cl

Klor

Ar

Argon

K

Kalium

Ca

Kalcium

Sc

Scandium

Ti

Titan

V

Vanadin

Cr

Krom

Mn

Mangan

Fe

Järn

Co

Kobolt

Ni

Nickel

Cu

Koppar

Zn

Zink

Ga

Gallium

Ge

Germanium

As

Arsenik

Se

Selen

Br

Brom

Kr

Krypton

Rb

Rubidium

Sr

Strontium

Y

Yttrium

Zr

Zirkonium

Nb

Niob

Mb

Molybden

Tc

Teknetium

Ru

Rutenium

Rh

Rodium

Pd

Palladium

Ag

Silver

Cd

Kadmium

In

Indium

Sn

Tenn

Sb

Antimon

Te

Tellur

I

Jod

Xe

Xenon

Cs

Cesium