Nk1b - Genetik, genteknik

DNA

Arvsmassa i form av en molekyl.

Gen

En del av DNA som kodar för ett visst protein.

Kromosom

DNA lindas in i dessa, vi har 46 stycken.

Mendel

Munk och vetenskapsman som studerade ärtor.

Kvävebaser

Bygger upp DNA, kodar för ett visst protein. Finns A, T, C, G. Binds samman med vätebindingar.

Vad sitter kvävebaserna på?

Fosfatgrupp + Sockergrupp (deoxyribos)

Y kromosom

Kan leva utan, triggar testosteronproduktion. Utvecklas några veckor in.

Downs syndrom

Att ha tre av kromosom 21 (trisomi)

Histoner

Man rullar DNA runt dessa i kromosomerna.

DNA i växter

I kloroplaster/mitokondrier, sitter i en ringform.

Mitokondrierna

Är bara maternellt nedärvda.

Skräp-DNA

DNA som inte kodar för något protein.

Ribosom

Tillverkar proteiner.

RNA

Omvänd kopia av DNA som kodar för protein.

Transkription

DNA som tolkas till RNA.

Translation

RNA som blir till protein.

Aminosyror

Finns 20 stycken, bygger upp proteiner.

mRNA

Messenger RNA, kodar för protein

tRNA

Transport RNA, hämtar och transporterar aminosyror till ribosomen

rRNA

Byggstenarna i ribosomer.

Centrala dogmat

Att DNA blir RNA till protein.

Triplett

3 aminosyror

Kodon

Tripletter av nukleotider på mRNA som översätts med en aminosyra.

Antikodon

Är en del av tRNA som kopplas till kodonet.

Nukleotid

Byggstenarna i DNA, en kvävebas, fosfatgrupp och sockermolekyl.

Mutation

En felavkodning av DNA.

Replikation

Kromosomerna dubbleras

Systerkromatid

En av två identiska delar av en kromosom

Dotterceller

Cellerna som skapar när cellen har delat på sig.

Överkorsning

Kromosomerna byter gener med varandra slumpvis.

Haploida celler

Celler med en enkel kromosomuppsättning.

Diploid cell

En cell med dubbel kromosomuppsättning.

Meios (reduktionsdelning)

Sker när det bildas könsceller eller sporer.

Mitos

Vanlig celldelning.

Mendels första lag

Lagen om segregering. Det homologa paret delas vid meios.

Mendels andra lag

Nedärvningen sker slumpartat. 50% sannolikhet för generna.

Mendels tredje lag

Vissa anlag (alleler) är dominanta över andra.

Alleler

Varianter på olika gener.

Monogen

Bara en gen kodar för något.

Polygen

Flera gener som kodar för samma sak.

Fenotyp

Det i arvsmassan man fysiskt kan se.

Genotyp

Det är alla anlag som vi bär på.

ABO-systemet

Systemet vi använder för blodgrupper

Vad påverkar vår blodgrupp?

Proteinet som sitter på röda blodkroppar. A, B eller ingen.

Intermediär

när två anlag är lika starka i en gen. Resultatet blir ett mitt i mellan av anlagen i en egenskap

Epistasi

Albino, att en gen förstör all pigment.

Zygot

Befruktat ägg

Anlagsbärare

Har recessiva anlag för en egenskap/sjukdom

Baspar i DNA

A-T, C-G

Baspar i RNA

A-U, C-G

Homozygot

Två likadana alleler av en gen

Heterozygot

Två olika alleler av en gen

X-bundet

Anlag på X kromosom

Autosomal

Anlag som inte sitter på X kromosom