nervsystemet

vad har nervsystemet för funktion?

Nervsystemet kallas en av de två system som sköter kroppens inre kommunikation och samordning. (Det andra heter hormonsystemet). Nervsystemet tar emot information från kroppens inre och omgivningen. Informationen som kommer från omgivningen tas emot genom sinnesreceptorer. Dessa receptorer sitter på vissa celler i sinnena. Därefter bearbetar nervsystemet informationen och skapar en respons (svar). Sedan förklarar nervsystemet för kroppen hur den ska agera för att svara. Boken ger exempel: Du behöver spotta ut något som inte smakar bra. Detta har nervsystemet tagit in och bearbetat. Svaret som formuleras sedan är att matspjälkningskanalen behöver mer blod för att spotta ut. Nervsystemet säger då till en viss muskel som spänner sig och i sin tur leder till att mer blod tillförs. Observera att nervsystemet även kan säga till hormonsystemet att frisätta hormoner som ett svar.

Okej så nervsystemet e som mellanhanden. Nervsystemet samlar all info från sinnesorganen (sinnena) och svarar. Säg att du slår i lilltån. Du får då ont, aj aj känner huden (ett sinne → ett sinnesorgan) och ropar på storebror. Storebror, även kallt nervsystemet, bearbetar informationen (det gör ont, aj aj huden) och säger till kroppen hur den ska göra för att inte slå i lilltån och/eller lätta på smärtan.

Vilka 2 typer av celler består nervsystemet av?

Nervsystemet består av två celltyper. Dessa typer är nervceller och gliaceller. Det finns ungefär lika många gliaceller som nervceller (100 miljoner vardera).

Hur ser nervceller ut?

Nervceller, eller neuroner som de med kan kallas, är den grundläggande enheten i nervsystemet. Nervcellerna tar emot, bearbetar och skickar vidare information. Det finns olika typer av nervceller men alla kan skapa och leda impulser. Sensoriska nervceller leder till CNS. Motoriska nervceller leder från CNS. Interneuroner kopplar samman nerver till varandra.

Utseendet på nervcellerna varierar men alla har samma uppbyggnad. Alltså en cellkropp som omges av dendriter, axonkägla, axoner som sedan slutar med synapser. I cellkroppen finns en cellkärna, mitokondrier, golgiapparaten och ER. Axonkäglan är den som summerar alla de intryck som kommer från dendriterna. Om intrycken är så pass stora så skickas en impuls. Sedan kommer axonen. Axonen omges av något som kallas myelinskidor. Myelinskidor består av ett isolerande lager av gliaceller (fettrika), vilket ökar nervimpulsens hastighet. Den högsta hastigheten är uppemot 120 m/s. Denna hastighet möjliggörs då impulsen tack vare myelinskidornas ranviers nod. Myelinskidorna sitter inte ihop utan har lite avstånd mellan varandra. Detta avstånd kallas Ranviers nod. Man säger att impulsen hoppar från myelinskidan till en annan myelinskida, tack vare Ranviers nod. Efter axonen med myelinskidor kommer axonterminalen, alltså synapserna. I synapserna frisätts neurotransmittorer till den anslutna mottagande cellernas receptorer. Myelinskidor är vita och dendriter samt cellkroppen är grå. 

Vilka signaler finns i nervsystemet?

Nervsystemet är alltså en kombo av kemiska och elektriska signaler. Signalerna rör sig som en elektrisk impuls. Dessa impulser kallas nervimpulser och är extremt snabba. Tack vare hastigheten kan nervsystemet svara extremt snabbt. När en nervimpuls når nervcellens ände frisätts ett signalämne mellan änden och den mottagande cellen. Dessa signalämnen kallas neurotransmittorer. Men den mottagande cellen kan inte vara vilken cell som helst utan antingen en nervcell, en muskelcell eller en körtel. Om det är en nervcell bildas en ny impuls, är det en muskelcell så kontraheras (spänna) muskeln och är det en körtel frisätts hormon, svett, saliv eller galla.

Vad är vilopotential och aktionspotential?

I nervcellerna finns det ett membranpotential, alltså en spänningsskillnad. Vilopotentialen i nervcell är -70 mV. Aktionspotential kallas det när det plötsligt sker en kort förändring och positiva joner tillkommer. Potentialen utspelar sig på spänningsskillnaden som finns över membranet. När man snackar om över membranet menar man att man jämför membranets insida, membranets utsida. Man tittar alltså på vävnadsvätskan och cytoplasman. I cellmembranet finns det proteiner som beter sig om pumpar. De ämnen som förekommer är natrium (Na⁺), kalium (K⁺), kalcium (Ca²⁺) och klorid (Cl^-). Den viktigaste är natrium-kaliumpumpen. Denna pump pumpar ut natrium och in kalium. Det finns alltså en högre koncentration av natrium utanför och en högre koncentration av kalium inne.

Vilka tre typer stimuli öppnar pumpar?

Det finns olika typer av pumpar. De pumpar som ständigt är öppna och öppningsbara. De öppningsbara öppnas vid en stimuli och det finns tre typer. Det är följande…

Receptorstyrda, öppnas vid bindning av molekyler.

Mekaniska, behöver en mekanisk påverkan ex tandläkare som borrar i tandnerv eller beröring. 

Spänningsstyrda, öppnar sig vid förändring i membranpotential.

Vad menas med depolarisering, hyperpolarisering och repolarisering?

Depolarisering 

När det flödar ex positiva natriumjoner in i cellen så höjs membranpotentialen. Detta kallas för depolarisering. Membranpotentialen blir alltså mindre negativ. 

Hyperpolarisering

När det flödar ex ut kaliumjoner ut ur cellen så ökar spänningsskillnaden. Membranpotentialen blir alltså mer negativ. Detta kallas för hyperpolarisering.

Repolarisering 

Repolarisering kallas det när membranpotentialen går från ett positivt värde till ett negativt värde.

Vad menas med refraktärperioden?

Refraktärperioden kallas det som sker precis efter repolariseringen. I denna period kan det inte skapa en ny signal (aktionspotential). Perioden medför även att nervimpulser endast kan färdas åt ett håll i axonen. Storleken på aktionspotentialen (signalen) är alltid densamma. Det är frekvensen, alltså hur täta de är som bestämmer ex smärtan. ‘

Vad är retningssummation?

Retningssummation innebär att det är en sammansättning av alla retningar som tillkommer från synapserna som avgör om det ska skickas en ny signal eller inte. En nervcell kan vara sammankopplad till många celler samtidigt. Det är alltså signaler sammanlagt som avgör om en ny signal eller inte.

Vad är gliaceller, nämn de tre olika gliaceller som har olika funktioner.

Gliaceller kallas den andra typen av celler som bygger upp människans nervsystem. Dessa celler kan inte skapa eller leda en impuls. De har istället en stödjande funktion såsom transport av näring från blodet till celler och avfall från celler. Det finns olika gliaceller som har olika funktioner. 

Astrocyter har en skyddande funktion. De tar bort neurotransmittorer från synapser och bildar ärr på skadad nervvävnad. Astrocyter och hjärna kapillärerna skapar sedan blodhjärnbarriären, som hindrar farliga ämnen i blodet att komma till hjärnan och ryggmärgen. 

Ependymceller kallas de gliaceller som täcker hålrum i det centrala nervsystemet. 

Mikrogliaceller har en aktiv funktion i immunförsvaret men även ständigt i det centrala nervsystemet. De bryter ner skadade nervceller och angriper organismer som inte ska ta sig förbi blodhjärnbarriären.

Vad är neurotransmittorer? nämn de vanligaste.

Neurotransmittorer kallas de kemiska signaler som frisätts vid synapserna. Det finns ungefär 50 kända olika typer. De vanligaste är…

Glutamat, alltid stimulerande och vanligaste i CNS 

GABA, viktigaste hämmande i nervsystemet 

Serotonin, gör en lugn och tillfredsställd. 80% av serotonin finns i ENS, ev koppling till IBS. 

Acetylkolin, förekommer vid nerv och muskelceller. 

Noradrenalin, förekommer vid det sympatiska nervsystemet ex stress. 

Vad är sinnesceller, vilka är de tre olika typerna?

Sinnesceller kan även kallas receptorceller. Dessa innehåller en stimuli och utgör basen för vad vi kallar sensorisk nerv. Det finns tre olika typer. Det är inte hur stark en signal är utan hur många av signalen det är.

Kemoreceptorer: Vid stimuli ger detta upphov till en aktionspotential inne i cellen. 

Fotoreceptorer: Vid stimuli leder signalen till en nervimpuls (aktionspotential) hos nervcellen. Fotoreceptorer är alltså kopplade till en nervcell. 

Mekanoreceptorer: Vid stimuli ger dessa direkt upphov till nervimpulser och varianter av dem släpper även ut neurotransmittorer. 

Adaption kallas det när vi vänjer oss vid grejer.

Förklara reflex

Vi har något som kallas reflex. Reflex är ett inlärt/standard rörelsemönster som ofrivilligt sätts igång av ett sensoriskt stimulus. Stimulus är en retning, kan även förklaras som påverkning. Ex på sådan reflex är ett slag vid knäskålen. Slag vid knäskålen beskriver en av grundprocesserna av människans nervsystem. 

Knäreflexen slås igång omedvetande då man får ett slag under knäskålen. Vad som sker då är att muskelspolarna (sinne signaler i lårmuskeln) känner av slaget och skickar en signal (sensorisk nerv) till ryggmärgen. Sedan skickas ett svar från ryggmärgen till muskeln som sedan agerar. Det som sker är att en sensorisk signal skickas via nervsystemet och det blir sedan en motorisk signal. Viktigt att veta är att nervsystemet är enkelriktat. Sensorisk = in och motoriskt = ut.  

Sedan finns det även interneuroner. Dessa går mellan sensoriska och motoriska. Antalet interneuroner har stor betydelse för fenomenet reflex, det vill säga högre funktioner i nervsystemet. Vilket påverkar inlärnings, beslutfattande och planerings förmågor hos människan.

Vilka två delar människans nervsystem upp i?

Människans nervsystem delas upp i två, CNS och PNS.