Kemi 1 Begrepp

Materia

Allt som har både massa och volym. Universum är uppbyggt av materia.

Rent ämne

Rent ämne är motsatsen till blandning. Rent ämne kan vara ett grundämne eller en kemisk förening.

Blandning

Består av två eller flera sorters kemiska föreningar eller atomer som är mer eller mindre fria.

Homogen blandning

I en homogen blandning (t.ex. saft, luft) kan man inte urskilja att det finns fler än ett ämne. En homogen blandning kallas också lösning.

Heterogen blandning

I en heterogen blandning är inte alla ämnen jämnt fördelade i blandningen, man kan se att den består av mer än ett ämne. Exempel på detta är t.ex. vatten i matolja, flingor i mjölk eller fisksoppa.

Grundämne

Ett ämne som endast består av ett atomslag

Metall

En metall är ett grundämne som har metalliska egenskaper. Några av de många egenskaper metall har är att det leder värme och elektricitet mycket bra, samt att det är formbart. Metaller är t.ex zink, guld, silver, koppar och järn.

Ickemetall

Ickemetaller står till höger i periodiska systemet, t.ex ädelgaserna och halogenerna, men också syre och kol. De är grundämnen som saknar metalliska egenskaper.

Halvmetall

Grundämne som ligger emellan metallerna och ickemetallerna både vad gäller egenskaper och var de finns i periodiska systemet.

Kemisk förening

En kemisk förening är ett ämne som består av atomer från flera olika grundämnen som är bundna till varandra. Har ofta helt andra egenskaper än de ingående grundämnena.

Jonförening

Jonföreningar eller salter är uppbyggda av positiva och negativa joner. De bildas vanligen vid reaktioner mellan metall och ickemetall. Vanligt bordsalt, natriumklorid är en jonförening som består av joner från natrium (en metall) och klor (en ickemetall).

Molekylförening

Molekylförening är när två eller flera atomer från ickemetaller delar valenselektroner med varandra och bildar en molekyl.

Aggregationsform

Ett ämne kan förekomma i olika former, dessa former kallar man aggregationsformer. De är gas (g), vätska (l) samt fast form (s). (Även plasma!)

Smältpunkt

Den temperatur då ett fast ämne övergår till flytande.

Kokpunkt

Den temperatur då vätskan går över till gasform.

Smältning

Smältning är övergången från fast form till vätska.

Stelning

När ett ämne går från flytande till fast form.

Kokning (förångning)

Förångning är övergången från vätska till gas.

Kondensering

Det är fasövergången från gas till vätska. T.ex. när det regnar så kan man säga att vattenångan i molnen kondenserar och gasen blir till vatten som regnar ner.

Sublimering

Sublimering är när ett fast ämne går direkt från fast till gasform och skippar mellanstadiet som är flytande. Den omvända processen när ett ämne går från gasform till fast form kallas också sublimering.

Legering

En fast lösning av två eller flera metaller. T.ex brons, mässing eller rostfritt stål.

Reaktant

Det ämne/de ämnen som finns från början i en kemisk reaktion.

Produkt

Det ämne/de ämnen som bildas i en kemisk reaktion.

Proton

En proton är en positivt laddad partikel. Protoner finns i atomkärnan. Antal protoner i en atom bestämmer vilket grundämne det är.

Neutron

En neutron är en oladdad partikel. Neutroner finns tillsammans med protoner i atomkärnan.

Elektron

En elektron är en negativt laddad partikel som finns utanför atomkärnan.

Masstal

Summan av antalet protoner och neutroner som finns i en atom.

Atomnummer

Antalet protoner i kärnan.

Atom

Den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. En atom har en kärna som består av protoner och neutroner. Runt kärnan finns de negativt laddade elektronerna.

Isotop

Isotoper är variationer av ett grundämne med olika antal neutroner. De har alltså samma atomnummer men olika masstal.

Elektronstruktur (elektronkonfiguration)

Hur elektronerna är fördelade i de olika skalen.

Valenselektron

De elektroner som sitter i det yttersta skalet. Det är dessa elektroner som är inblandade i kemiska reaktioner.

Jon

En "atom" med olika antal protoner och elektroner och är därför laddad.

Periodiska systemet

Det periodiska systemet är en slags tabell där grundämnena sorterats upp i grupper och perioder. Grundämnena är ordnade efter atomnummer.

Period

De horisontella raderna i periodiska systemet. En period samlar atomer som har lika många elektronskal. T.ex har alla grundämnen i period 1 ett skal, K skalet, medan alla grundämnen i period 3 har tre skal. Grundämnena i samma period reagerar inte på liknande sätt.

Grupp

En grupp är en vertikal kolumn i periodiska systemet. Ämnen som har lika många valenselektroner finns i samma grupp. T.ex. har grundämnena i grupp 1 en valenselektron och de i grupp 3 har tre valenselektroner.

Alkalimetaller

Grundämnena i grupp 1 (utom väte). Mycket reaktiva. Ingår ofta i jonföreningar.

Alkaliska jordartsmetaller

Grundämnena i grupp 2. Ingår ofta i jonföreningar.

Övergångsmetaller

Ämnena i grupp 3-12 i periodiska systemet. De kan ofta bilda stabila joner med olika laddningar.

Halogen

Grundämne i grupp 17. Har 7 valenselektroner och reagerar gärna med metaller från grupp 1 eller 2 för att bilda jonföreningar.

Ädelgas

Grundämne i grupp 18. Reagerar inte med andra atomer utan förekommer vanligen som enstaka atomer eftersom att de redan har 8 valenselektroner.