Judendom

studied byStudied by 2 people
0.0(0)
get a hint
hint

Vilka olika inriktningar finns det inom judendomen idag?

1 / 114

Tags and Description

115 Terms

1

Vilka olika inriktningar finns det inom judendomen idag?

Ortodoxa, liberala och konservativa

New cards
2

Vad betyder ordet ortodox för de ortodoxa judarna?

Ortodoxa (= renläriga)

  • Orto = rätt, doxa = lärosats → De med de rätta lärosatserna.

New cards
3

Hur länge har de ortodoxa judarna funnits? När uppstod den ortodoxa judendomen, och vad skiljer den från “tidigare” judendom?

De har funnits genom hela historien.

Den uppstod på 1800-talet i Tyskland. Nu börjar man se judendomen som en religion - tidigare hade man ansett att religion och samhälle gick hand i hand desto mer.

New cards
4

Vad är det som alla ortodoxa judar måste följa, och utifrån vilket alla levnadsregler dras? var finns dessa i judarnas bibel?

De 613 buden

New cards
5

Vilken är judendomens viktigaste plats?

Västra muren i Jerusalem är judendomens viktigaste plats. Muren är det enda som återstår av det gamla templet som förstördes av romarna 70.e.Kr.

New cards
6

Vad är Kanaans land? Vem fick budskapet av landet, och vad innebar det?

  • Abraham

    • Gud sa till Abraham att han och hans familj skulle bege sig till Kanaans land

  • Kanaans land

    • Det förlovade landet (nuvarande Israel och Palestina). Gud slöt ett förbund (överenskommelse) med Abraham.

  • Förbundet

    • Innebar att Gud skulle skydda judarna som hade blivit utvalda att sprida budskapet om Gud i hela världen.

    • Överenskommelsen innebar också att judarna skulle följa Guds lag

New cards
7

Vem räknas som judarnas stamfader?

I Bibeln berättas om en man som hette Abraham. Gud uppenbarade sig för Abraham och utsåg honom och hans efterkommande till sitt utvalda folk.

Abraham och hans ättlingar gav därefter upphov till Israels tolv stammar. Abraham räknas därför som judarnas stamfader

New cards
8

Vad anser judar om livet efter döden?

  • Olika uppfattningar

    • Inom judendomen råder olika uppfattningar om livet efter döden.

    • I Toran (de fem Moseböckerna) finns inget alls skrivet om ett liv efter döden.

    • Judendomen fokuserar på livet här och nu. Eftersom den värld som Gud har skapat är god, så bör inte människorna avstå från livets goda.

New cards
9

Vem räknas som jude enligt den ortodoxa tolkningen? Kan man konvertera?

Strikt etnisk

Bara den som har en judisk mor räknas som jude, även om personen själv inte är religiös.

Går ej att konvertera!

New cards
10

Var finns de 613 buden netecknade? Vad sker om man följer de?

I Toran (de fem Moseböckerna)

613 bud och förbud. Genom att följa dem blir man Guds medhjälpare i hans strävan att göra världen god.

New cards
11

Vad kallas den judiska bibeln för, och vilken är den viktigaste delen?

  • Tanak

    • Den judiska bibeln kallas Tanak (Gamla testamentet i de kristnas bibel).

  • Tora

    • I Tanak utgör Tora (de fem Moseböckerna) den viktigaste delen. Tora beskriver bland annat Mose liv och gärningar.

New cards
12

Nämn några exempel på de bud som ortodoxa judar följer!

  • Sabbaten

    • Från fredag kväll till lördag kväll, pga Gud har sagt åt människorna att vila

    • Varken djur eller människor ska arbeta

  • Kippa för män

    • Män ska ha huvudbonad för att visa respekt inför Gud.

  • Sjal för kvinnor

    • Man får inte visa det vackra håret Gud skapat, och bär då sjal eller peruk. Man ska dölja sin individuella (Guds) skapelses hår.

  • Omskärelse

    • Vid 8 dagars ålder.

New cards
13

När uppkom de liberala judarna? Vad låg bakom emancipationen?

  • Emancipation 1800-talet

    • Vissa judar, ex. i Polen, Tyskland, England och Frankrike ansåg att man levde för traditionellt: man behövde bli moderna och tänka rationellt, inte bara på uråldriga urkunder.

  • Judarna hade länge levt åtskilda från resten av världen i getton. Men när de mötte den moderna världen på 1800-talet började vissa förändra sig. De gamla reglerna och lagarna var skriva för en annan tid.

\n

New cards
14

Vad är två saker som är väldigt viktiga för en liberal jude?

  • Förnuftet

    • Större tonvikt vid förnuftet än vid Guds ord.

  • Individens frihet

    • Man ska göra ett eget livsval.

New cards
15

Om man som liberal jude inte är jude “helt och hållet” religiöst, hur kan man då märka av sin judiska härkomst?

  • Kultur, identitet, historia

    • Många festligheter med judisk grund: man väljer ut de man vill fira.

    • I sin identitet är man judisk - det kan man visa genom språk etc. utan att vara särskilt religiös. Även ateister kan identifiera sig som judar, kanske särskilt då det är en etnisk religion.

    • Även om man inte tror på religionen kommer man inte undan från arvet

    • Kultur, identitet & historia = judiskt!

New cards
16

Hur ser liberala judar på att konvertera till religionen?

  • Går att konvertera

New cards
17

När uppstod de konservativa judarna? Vad kan ses som en faktor till dess uppkomst? Hur såg man på de ortodoxa resp. liberala judarna?

Varför uppkom den konservativa judendomen? Hur anser man att Toran är nedtecknad?

  • USA 1900-talet

    • Uppstod sist, den yngsta.

    • Vid tiden fanns redan ortodoxa judar i NY, men dessa ansågs för gammalmodiga och omoderna

  • Amerikanska pionjärandan

    • Kanske påverkade denna utfallet: man ville röra sig framåt, inte bakåt eller fastna i ett statiskt tillstånd

    • Man ansåg dock att de liberala var alltför liberala, och blev oroliga för att det skulle sudda ut judendomen och hela den judiska identiteten.

  • Uppkomst

    • Blev en reaktion på den liberala - men ville inte att den judiska identiteten skulle gå förlorad. Man håller sig till de mest värdefulla traditionerna, men inte till alla. Man menar att Toran är av gudomligt ursprung, men att det är människor som skrivit den.

New cards
18

Hur kan man beskriva den konservativa inriktningen inom judendomen, och deras syn på religionen?

  • Syntes av ortodoxa och liberala

    • Mellanting, hybrid, syntes

  • Svårt med tydliga svar

    • Det är svårt att säga vad de konservativa egentligen tycker och vill: de plockar lite från bägge sidor. Går ej att vara sylvass och riktskarp.

    • Följer sakens natur att olika personer och församlingar följer olika regler, lägger tungpunkten vid olika saker.

New cards
19

Hur ser de konservativa judarna på den judiska identiteten?

Man är stark i sin judiska identitet och vill inte att den ska gå förlorad (som man räddes att den liberala hållningen skulle sluta i); religionen måste bevaras.

New cards
20

Hur ser ortodoxa på vilka som kan vara rabbiner? De liberala?

  • Ortodoxa

    • Enbart män kan vara rabbiner

  • Liberala

    • Både män och kvinnor kan vara rabbiner.

New cards
21

Vad är några exempel på regler/religiösa ståndpunkter som konservativa kan “plocka lite som de vill” från (kan skilja sig olika församlingar emellan)?

  • Vem får vara rabbin?

  • Vilken språk ska gudstjänsten hållas på?

  • Hur ska man sitta under gudstjänsten?

  • Var ska man bo?

New cards
22

Vilket språk anser ortodoxa judar att gudstjänsten ska hållas på? Liberala?

  • Ortodoxa

    • Gudstjänsten måste hållas på hebreiska

  • Liberala

    • Gudstjänsten ska hållas på nationalspråket (modernt förhållningssätt - modern liv anpassas efter modern kultur)

New cards
23

Hur anser liberala att man ska sitta i synagogan/under gudstjänsten? Ortodoxa?

  • Liberala

    • Man sitter familjevis

  • Ortodoxa

    • Män och kvinnor separeras i synagogan/under gudstjänsten.

New cards
24

Vilka högtider firar ortodoxa resp. liberala judar?

  • Ortodoxa firar alla högtider

  • Liberala firar vissa högtider

New cards
25

I vilken stad i Israel bosätter sig vanligtvis ortodoxa resp. liberala judar?

  • Ortodoxa

    • Vanligtvis, Jerusalem.

  • Liberala

    • Vanligtvis, Tel Aviv

New cards
26

Hur/när väljer man som ortodox jude att bli det? Skillnad mot liberal? Konservativ?

  • Man föds i princip in i det - man förväntas sedan heller inte lämna eller undvika gemenskapen.

  • Också liberala judar påverkas självklart av familjen (det gör vi alla), men förmodligen i mindre utsträckning.

  • Konservativ - mer likt den ortodoxa “inskolningen”

New cards
27

Vilken roll spelar det för en jude vilken inriktning denne har?

Mycket stor roll → man identifierar sig ofta väldigt starkt med sin identitet.

New cards
28

Hur många steg får en ortodox jude ta under sabbaten, innan det räknas som arbete? Får man tända lampor, eller gå på toa som vanligt? Vad gör man på sabbaten?

  • Ca 400 steg

  • Tända lampor räknas som arbete

  • Riva toapapper räknas som arbete - man har färdigrivna papper

  • På sabbaten vilar man, är med familjer, läser ur judarnas bibel, är på gudstjänst, äter mat etc.

New cards
29

Hur kan man känna igen en ortodox jude?

Man känner igen männen på deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar och bönekapslar. En bönekapsel är en liten dosa med bibelcitat i, som de fäster på armen och pannan med läderremmar.

New cards
30

Varför kallas judendomen, tillsammans med kristendomen och islam, ibland för de abrahamitiska religionerna?

Eftersom judendomen också utgör grunden för kristendomen och islam brukar de tre religionerna tillsammans kallas för de abrahamitiska religionerna.

New cards
31

Hur uppfattar judendomen Gud?

  • Strikt monoteistisk religion.

  • Uppfattar Gud som personlig, men inte i den betydelsen att Gud skulle se ut som en människa.

  • Gud är en ande, anser judarna.

  • Gud är god och kräver av människorna att de också ska vara goda.

New cards
32

Hur är människan skapad, menar judarna? Hur påverkas hon av sin gudfruktighet? Har hon en fri vilja?

  • Människan är enligt judendomen skapad till Guds avbild.

  • Människan består av kropp och själ, som utgör en helhet.

  • Hon är Guds medarbetare. Hon har en fri vilja och kan välja mellan gott och ont. De som följer Guds bud kommer att belönas för detta. De som är onda kommer att straffas.

  • Människan är också liten och bräcklig - ingen annan än Gud är fullkomlig.

New cards
33

Vad är det viktigaste i synagogan? Hur läser man torarullarna?

  • Ark (Arken i bestämd form)

    • Det viktigaste i synagogan är arken som är skåpet där torarullarna förvaras. Det står mot den vägg som vetter mot Jerusalem.

    • Här finns De fem Moseböckerna (Tora) nedskrivna på rullar - torarullarna.

    • Man läser torarullarna varje gudstjänst efter en viss ordning, tills alla har lästs, och sedan börjar man om.

New cards
34

Vad gör en rabbin?

Det är rabbinen som leder gudstjänsten. Han är församlingens ledare och lärare.

New cards
35

Varför följer man sabbaten?

Enligt Bibeln skapade Gud världen på sex dagar. Den sjunde dagen vilade han. Den dagen var enligt judendomen en lördag, och därför ska människorna också vila på lördagar.

New cards
36

När infaller judarnas vilodag, och vad kallas den?

  • Sabbat - vilodag

  • Fredag kväll 19:00 - lördag kväll 19:00

New cards
37

Vad gör man under sabbaten, mat- och familjemässigt?

  • Sabbatsmåltid : familjen

    • Familjen samlas, och disken lämnas orörd fram tills kl 19 på lördagen.

    • Familjen ska samlas, och ortodoxa judar förväntas verkligen närvara - banala ursäkter tolereras inte utan man förväntas göra tid för sabbatsmåltiden.

    • Sabbatsmåltiden och familjen är dock prioriterad inom alla inriktningar av judendomen.

New cards
38

Vem är det som sköter maten och hemmet enligt judarna? (Särskilt de konservativa/ortodoxa)

  • Hur ser man på kvinnans roll för uppfostran?

  • Skillnad mot mannens roll i hemmet/samhället?

  • Modern = drottning i hemmet, skapar atmosfär

    • Mer traditionella kvinnor drar ett större last när det kommer till mat och hem. De arbetar i regel inte, utan detta blir en form av arbete

    • Andra mer moderna kvinnor kan ha ett förvärvsarbete

  • I hemmet styr kvinnan, i församlingen styr mannen

    • Kvinnan bestämmer naturligtvis inte allt, men det är hon som är i centrum och ska skapa atmosfären. Man ensat att kvinnan ska skapa en atmosfär av godhet för familjen och barnen: “En man blir god om kvinnan gör honom god.”

New cards
39

När har man gudstjänst under sabbaten? Vad ägnas förmiddagen åt?

  • Lördag förmiddag: gudstjänst i synagogan

    • Strikt ortodoxa får inte resa till synagogan ens med bil/kollektivtrafik (eld/någon annan arbetar). Man ska helst gå till fots, dock måste man i regel försöka bo nära synagogan.

    • Liberala kan välja mer fritt om de vill närvara, när och hur

New cards
40

Vad ägnar man eftermiddagen åt under sabbaten?

  • Lördag eftermiddag: umgänge med familjen

    • Man ska ha trevligt och umgås med varandra. Läsa ur judarnas bibel (Tanak) eller liknande kan man också - men det är viktigt att undvika allt som har att göra med/liknar arbete. Ex. inte läsa något arbetsrelaterat.

    • Därför sker heller ingen läxläsning under sabbaten

New cards
41

Hur ser judarna på G(u)ds helighet?

  • G-uds helighet

    • Man får varken säga eller skriva Guds namn: han är så stor, vördnadsvärd, helig. I religiös mening för stor för människorna att uttala hans namn: går inte att rymma honom i ett ord.

    • Gud är radikalt annorlunda allt som funnits och som finns, han är absolut. Nästan så att man ska skaka inför Guds helighet.

  • JHVH “Jahve” → Adonaj = herren

    • JHVH är det som står i Tanak, på hebreiska. Då språket saknar vokaler har man transkriberat det till att man tror att ordet “Gud” uttalas Jahve

    • Genom historien har man dock hållit sig till att säga Adonaj, vilket betyder ungefär herren.

New cards
42

Hur kan ortodoxa “motivera” deras strikta tillämpning av buden och de 613 levnadsreglerna?

Eftersom Gud är absolut, innebär det också att hans bud är absoluta.

New cards
43

Vad betyder ordet och uttrycket kosher?

  • Kosher = tillåtet

    • Samma sak som islams halal. Har inte enbart med mat att göra, utan även andra saker, såsom klädsel och hygien.

New cards
44

Hur ser matreglerna ut för en jude som vill leva/äta kosher? Tankar bakom förbuden(t)?

  • Ej fläsk

    • Förmodligen den första regeln kring griskött i religiös mening (dvs innan islam)

  • Ej blodmat

    • Grundtanke: Livet finns i blodet - och livet får man inte ta.

    • I vår kultur har ex. hjärtat länge symboliserat livet - det är en blodpump = symboliken finns ännu kvar

  • Kött och mjölk får ej blandas

    • Man kan inte steka kött i smör, eller ha gräddsås till.

    • Hos ortodoxa judar behöver man i princip ha två kök, med två uppsättningar köksutrustning: köttet och mjölkprodukterna får inte komma i närheten av varandra.

  • Ej äta skaldjur

    • De anses orena.

New cards
45

Hur ska ett djur slaktas inom judendomen? Hur ser svensk lagstiftning på detta? Skillnad mot islam?

  • Skäktning

    • Speciell slaktform, oftast nöt eller får. Man menar att metoden inte är förenlig med någon smärta för djuret, men det håller inte vetenskapen med om. Religionen är alltså inte utan djuretik, utan det finns även påbud kring att man måste ta hand om djuret.

    • Judar är inte förtjusta i begreppet.

    • Halspulsådern skärs av djuret, det hänger upp och ned. Bedövning får ej ske, vilket är olagligt i Sverige.

      • I Sverige är denna slaktmetod förbjuden, och det förbjöd 1933 (Tyskland?…)

      • Skäktning som slaktmetod är tillåtet i England, varför judiska skolan i Sthlm, och mer strikta judar importerar kött därifrån. Anledningen till att man inte tillåter bedömning är för att det inte finns skrivet i texten, vilken man läser bokstavligt.

    • Islam

      • Inom islam tillåts bedövning, annars är det samma metod.

New cards
46

Hur ser judar (ortodoxa resp. liberala) på de naturvetenskapliga förklaringarna vilka stöttar kosher?

  • Exempelvis gällande blodmat

    • Det finns vetenskapliga förklaringar som kan stötta de påståenden/påbud som förbjuder en jude från att äta blodmat. Dessa kan en liberal jude använda sig av för att “stärka” religionen

    • En ortodox jude bortser dock från de naturvetenskapliga förklaringarna, och menar att det endast är den religiösa kontexten som är den viktiga.

New cards
47

Ungefär hur många judar finns i Sverige? Av dessa, hur många bor i Stockholm? Var bor de ortodoxa, och var bor de liberala/konservativa?

Av ca 20.000 judar, bor 18.000 i Stockholm

  • De ortodoxa bor främst på Södermalm, och går till den mindre ortodoxa synagogan som finns där: Adat Jisrael

  • Konservativa och liberala “delar” synagoga vid Kungsträdgården: Stora synagogan i Stockholm

New cards
48

Hur ser reglerna kring klädsel ut för en judisk kvinna? Vad är kosher, och vad är det inte?

  • Modest, ej vågad klädsel för kvinnor. Prydhet.

    • För unga kvinnor: inget över knät, ej nyckelben, ej överarm (“trekvart”)

    • Man visar respekt inför Gud genom att vara pryd

New cards
49

Hur ser reglerna kring klädsel ut för en judisk man? Vad är kosher, och vad är det inte?

  • Huvudbonad för män. Respekt inför Gud.

    • Huvudbonad: finns en mängd olika hattar, kulturellt vilken man väljer

    • Går tillbaka till Guds helighet: man ska visa respekt inför Gud

  • Frisyr: tinninghår för män

    • Kulturellt om man lockar håret, eller har det rakt - men det ska inte klippas.

New cards
50

Varför har inte kristendomen något som judendomens kosher/islams halal?

I kyrkomötet 49 “förkortades” budorden, och det tionde (?) som beskrev matregler/liknande togs bort

New cards
51

Vilken roll och betydelse har övergångsriter inom judendomen?

Väldigt starkt markerade inom judendomen. Ceremonier som markerar olika delar av livet.

New cards
52

Vid vilka tidpunkter sker de stora övergångsriterna inom judendomen?

  1. Födelse

  2. Vuxenblivande

  3. Giftermål

  4. Begravning

New cards
53

Vilken övergångsrit gäller för en judisk pojke när han föds? Vad ska “handlingen” symbolisera?

  • Pojkar: Omskärelse 8:e dagen, förhuden skärs bort

    • Omskärelsen betonas mycket starkt inom judendomen. Det är en ytterst liten minoritet som inte blir omskurna, även liberala judar omskär sig och sina barn.

    • Religiöst → Abrahams barn; Guds folk

      • Med omskärelsen visar man att man är barn av Abraham och därmed att man tillhör det judiska folket, Guds folk.

      • Ritualen grundar sig i att Abraham fick löftet från Gud att gå till Kanaans land och där få ett stort folk. Som ett tecken på att han litade på Gud, skulle hans son Isak och resten av pojkarna som föddes omskäras.

    • Kulturellt och historiskt

      • Liberala judar kan också argumentera för omskärelsen ur hygienisk och naturvetenskaplig synvinkel, det gör absolut inte ortodoxa.

      • Att vara omskuren innebär också att man är del av den judiska kulturen och historien (gemenskap och grupp), en tradition som sträcker sig ca 4000 år tillbaka i tiden.

New cards
54

Varför är riterna vid födelsen så viktiga?

De markerar det nya livet, att ett helt och fullständigt nytt liv har kommit till jorden. Då judendomen inte är linjär innebär det ju att man inte tror att barnets själ för alltid har existerat.

New cards
55

Sker samma övergångsrit vid födelsen samt vuxenblivande för både pojkar och flickor? Hur kan man tolka detta?

Nej, två olika ceremonier/övergångsriter.

  • Ev. tecken på att religionen är patriarkal i och med hur upphaussat pojkarnas omskärelse är i omskärelse med flickornas namngivning.

  • Även att Bat Mitzva inte funnits förrän de liberala judarna introducerade det.

New cards
56

Vilken övergångsrit gäller för en judisk flicka när han föds?

  • Flickor: Namngivning i synagogan

    • Mindre ceremoni, mindre uppståndelse än omskärelsen.

New cards
57

När får judiska pojkar ett namn om de inte har en sådan namngivning som de judiska flickorna?

De får ett namn i samband med omskärelsen.

New cards
58

Vad är det absoluta markörer för den judisk pojke och hans omskärelse?

Ett nytt Abrahams barn har kommit till världen och till folket

New cards
59

Vilken/vilka övergångsriter hänger inom judendomen ihop med vuxenblivandet? Vid vilken ålder räknas man som vuxen, inom judendomen?

  • Bar Mitzva (Budets son)

    • Pojkar blir vuxna vid 13 års ålder

  • Bat Mitzva (Budets dotter)

    • Flickor blir vuxna vid 12 års ålder

Åldern har förmodligen biologiska förklaringar, att flickor snabbare kommer in i puberteten.

  • Övergångsriterna innebär att man blir religiöst myndig

New cards
60

Vad sker vid en Bar Mitzva?

  • Bar Mitzva: 13 år, läsning, 613 bud

    • Bl.a. → Läsning ur Toran, helst vid full församling. På hebreiska. I princip ska pojkarna vid denna ålder redan kunna texten i Toran, samt för ortodoxa de 613 buden.

    • Pojken läser ett stycke ut Toran, sedan firar man med gåvor och en fest att han nu är vuxen och kan ta ansvar över sina handlingar

New cards
61

Firar ortodoxa både Bar och Bat Mitzva?

  • Nej, endast Bar Mitzva (den för pojkarna)

New cards
62

Vad betyder Bar och Bat Mitzva

  • Bar - Budets son

  • Bat - Budets dotter

New cards
63

Vad sker vid en Bat Mitzva?

  • Endast liberala, 12 år, läsning.

    • Att ex. kunna de 613 buden är inte lika nödvändigt för flickorna, som inte följer buden lika strikt.

    • Det är inte en lika tydligt fastställd ceremoni - kvinnor deltar inte lika tydligt som pojkar i synagogans gudstjänst (det ingår inte i hennes plikter)

New cards
64

När kom ceremonin Bat Mitzva till och vilka firar den?

  • Endast liberala

    • Det är bara liberala som firar Bat Mitzva

    • Är en ca 200 år gammal liberal tradition som infördes för att göra religionen mer jämställd

New cards
65

Hur ordnas ett judiskt äktenskap för ortodoxa judar?

Giftermål

  • Arrangerade äktenskap?!? (Ortodoxa)

    • Traditionellt sett har papporna haft en viktig roll gällande att sammanfoga en flicka och en pojke inför ett giftermål, till viss del är detta idag mer moderniserat.

    • Vanligtvis sker giftermålet mellan 18-25 års ålder (ortodoxa)

  • Ingen fysisk kontakt (Ortodoxa)

    • Man får ej ha fysisk beröring innan äktenskapet.

  • Förlovningsceremoni

    • Ortodoxa par har kanske mötts 1-2 ggr innan detta, en slags markering inför giftermålet

New cards
66

Hur hittar liberala judar sin nästa/näste?

Giftermål

  • Liberala dejtar på ungefär samma sätt som väst/anpassar sig efter den kultur de lever i. Därav är giftasåldern också högre

  • Förlovningsceremoni

    • Markering inför äktenskapet

New cards
67

Vilka traditioner vid giftermålet delar såväl ortodoxa som liberala?

  • Förlovning

    • Markering inför äktenskapet

  • Vigselceremoni, baldakin, krossat glas

    • Baldakin: ett tält med tak, men utan väggar (typ som ett partytält). Symbolik: Man ska bygga en familj och ett hem tillsammans, detta ska vara öppet och inbjudande, vilket de öppna väggarna symboliserar.

    • Det krossade glaset (ett vanligt glas) symboliserar templet som förstördes av romarna 70 e.Kr

    • När glaset är krossat brukar man säga “Nästa år i Jerusalem” men numera “krävs” det egentligen inte iom att staten Israel bildades 1948. Dock finns det ca 1900 års symbolik bakom handlingen eftersom man ej haft tillträde till Israel.

New cards
68

Vilken del har barnafödandet inom ett judiskt äktenskap, och varför?

  • Barn = Guds gåva, Folkets framtid

    • Väldigt viktigt att man ska få barn. Ortodoxa är t.o.m. emot preventivmedel, varför de kan få en mycket stor barnaskara

    • Då religionen är etnisk innebär det att det är barnen som föds inom den som kommer garantera dess framtid. Att försäkra barnens framtid innebär också att man försäkrar Folkets framtid.

      • Detta är extra viktigt för ortodoxa, som ju menar att barnen måste ha en judinna till moder för att räknas som judar

New cards
69

Varför är det så viktigt för ortodoxa att modern är judinna, för barnet att räknas som jude?

Särskilt förr i tiden kunde man inte alltid vara säker på vem som var pappan till ett barn - med modern visste man ju i princip nästan alltid

New cards
70

Hur begravs man inom judendomen? Vilka tankar ligger bakom ritualen vid begravningen?

Begravning

  • Jordfästelse

    • En jude måste jordfästas, kremering tillåts inte. Skepsis, särskilt hos ortodoxa, mot organdonation.

    • Detta då människan kommer från jorden, och ska dit återvända.

  • Hel fysisk kropp

    • En jude måste komma till jorden i helt fysiskt skick: som en hel fysisk människa.

  • Kropp, själ, ande är evig

    • Man ska vara Guds originalskapelse

    • I himlen uppstår man som sig själv i fysisk gestalt, fast fulländad (samma som kristendom)

New cards
71

Vilken kroppsuppfattning följer man inom judendomen, och hur kan man se att detta påverkar begravningsriterna? Hur påverkar det synen på sexualitet och drickande?

  • Positiv kroppsuppfattning

    • Man har en positiv syn på kroppen: den har ett egenvärde och får därför ej brännas upp. Det innebär också att man måste samla ihop alla kroppsdelar så gott det går innan en begravning äger rum, om personen ex. dör i en olycka eller terrorattack

    • Man uppfattar det materiella som gott, varför man också bejakar sexualiteten - finns inga nunnor eller munkar inom judendomen.

    • Eftersom allt materiellt är gott innebär det också att alkohol är tillåtet - men man måste supa med måtta

New cards
72

Vad dricker man under sabbatsmåltiden på fredagen?

  • Bl.a. vin

    • Vinet symboliserar det goda livet och man får dricka ett par glas, men man får inte bli full och redlös.

    • Full får man endast bli en gång/år

New cards
73

Hur ser judar på själen och kroppen, i jämförelse med hinduer?

Hinduer anser att själen är evig, medan kroppen bara är ett skal. För judar är både själ och kropp eviga och originala. Hinduismen har inte en positiv kroppsuppfattning/ser inte positivt på det materiella.

New cards
74

Vilka stenar brukar finnas på en judisk begravningsplats? Varför?

  • Enkla stenar

    • Man har inga glamorösa och påkostade stenar.

    • Man får lägga pengar på saker i livet och där visa på lyx och status, men i döden är alla lika inför Gud

    • Man får ej markera status i döden

New cards
75
New cards
76

Hur ser man på ansvar inom judendomen?

Man lägger stor vikt vid människans ansvar.

  • Människan ska inte fly undan världen, och strunta i den.

  • Människan ska vårda världen och Guds skapelse - ta hand om djur och natur

New cards
77

Varför finns det varken nunnor eller munkar i judendomen? Hur beskriver det uppfattningen judendomen har kring livet i sin helhet?

Man anser att familjegemenskapen, sexualiteten och det vanliga livet är en gåva från Gud, som allt annat.

  • Judendomen = praktisk, positiv och livsbejakande

    • Livet ska levas här och nu - och man klarar av det!

New cards
78

Vad betyder ordet kosher?

Brukar översättas med ren, men betyder egentligen rituellt rätt.

New cards
79

Var och när firas den judiska gudstjänsten? Vem leder gudstjänsten, och vem predikar?

I synagogan - lördagar.

Den som leder gudstjänsten = kantor

Den som predikar = rabbin

New cards
80

Vad krävs för att en gudstjänst ska kunna firas? Måste kvinnor närvara?

10 män måste vara närvarande.

Kvinnor har ingen plikt att gå till synagogan. Enligt ortodox tradition får de sitta på läktaren, om de kommer. Andra synagogor separerar kvinnor och män på olika sidor.

New cards
81

Vilken högtid firar en jude varje vecka?

Sabbaten.

New cards
82

Vilken roll har böcker i den judiska traditionen och varför?

Under sabbaten ska man vila, läsa och gå till synagogan. Det har alltid varit viktigt att studera och läsa för judarna - därför är böcker viktiga.

Man läser Bibeln, och Talmud.

New cards
83

Vilka är de viktigaste högtiderna inom judendomen? Är de alltid samma datum?

  • Påsk - Pesach (uttåget ur Egypten)

  • Veckohögtiden - Shavuot (lagen på Sinai berg)

  • Nyårsdagen - Rosh Hashana (Världens skapelse)

  • Försoningsdagen - Yom Kippur (försoning)

  • Tempelinvigningsfesten - Chanukka - befrielsen av templet

Kalendern baseras på månen = traditonerna vandrar.

New cards
84

När börjar det judiska året?

Två traditioner:

  1. Gammal tradition som inte praktiseras längre. Påsken markerar början på året.

  2. Nyare. Nyårsdagen är den första dagen.

New cards
85

Vilka uppfattningar rådet kring att det judiska folket skulle vara utvalt av Gud?

Beroende på vilken jude man är så finns det olika uppfattningar kring huruvida man ännu idag tillhör Guds utvalda folk.

  • Vissa menar att utvaldheten är ett avslutat projekt. Det hade sitt värde i en annan tid och situation. Finns en skepsis mot tanken att judarna tillhör ett folk som på ett särskilt folk skulle representera Gud på jorden. Man menar att man kan tro på Gud ändå.

  • Andra menar att en jude kan förneka att den tillhör folket, men att den ändå inte kommer undan sin uppgift. Historien har gång på gång bevisat att judarna behandlas annorlunda - de behandlas inte som “annat folk” - varken av Gud eller av andra folkgrupper (icke-judar). Alla folk har dessutom försetts med en uppgift från Gud - därför är det inget konstigt.

  • Ortodoxa ser ingen anledning alls att ifrågasätta etnicitetsaspekten i religionen, heller inte uppdraget.

New cards
86

Hur uppkom förklaringen att den som är född av judisk mor är jude?

På 400-talet f.Kr togs frågan upp av en judisk profet. Han menade att männen behövde skilja sig från de kvinnor som inte räknades som judar. En del grupper av judar hade blivit kvar i Juda rike under den babyloniska fångenskapen, och de kvinnor som härstammade från dessa grupper skulle enligt denna profet inte betraktas som judar. (Profeten hette Esra). Härifrån kommer definitionen att den som är född av judisk mor är jude.

New cards
87

Betraktas en som konverterat också som en jude?

Den som har konverterat, d.v.s. frivilligt bytt religion, till judendomen betraktas också som jude. Dock rådet det olika åsikter kring vem som får leda en ceremoni och utbildning för den som vill konvertera.

New cards
88

Vem ansvarar för utbildningen för en konverterande?

Den som ansvarar för utbildningen för en konverterande är rabbinen.

New cards
89

Hur inleds processen för den som vill konvertera till judendomen?

Man inleder med att avråda från en konvertering. Detta p.g.a. den svåra aspekten och den utsatta rollen det innebär att vara jude. Beslutet bör därför mogna under lång tid.

New cards
90

Hur firas Chanukka?

  • Tempelinvigningsfesten - Chanukka - befrielsen av templet

    • Under 8 dagar

    • Man tänder ett ljus varje dag för att minnas “den eviga lågan” som brann i tempet när man slängde ut en Zeusstaty som hade orenat Jerusalems tempel. Oljan till lampan var slut men ljuset brann i 8 dagar.

New cards
91

Vilken är den största högtiden inom judendomen?

  • Försoningsdagen - Yom Kippur (försoning)

    • I början av hösten.

    • Då försonas vänskapen med Gud och medmänniskor.

New cards
92

Hur firas påsken inom judendomen?

  • Påsk - Pesach (uttåget ur Egypten)

    • Påsk = “gå förbi”. Anspelar på dödsängeln som passerade israeliternas hus då den sista plågan drabbade Egypten.

    • En av de stora högtiderna. Man samlas hela släkten - ingen jude ska fira påsk ensam.

    • Maträtterna symboliserar olika händelser i Egypten, och religiösa föreställningar. Brödet är ex. ojäst pga man han inte jäsa det innan flykten. En kvist persilja symboliserar den magra och sparsamma kosthållningen i Egypten.

New cards
93

Var återfinns de judiska lagarna? Hur kan de delas upp?

  • De judiska lagarna finns både i den hebreiska bibeln och i den muntliga traditionen. Kan delas på två.

  • Grupp 1: Etiska regler - inte stjäla, inte ljuga, inte vara otrogen m.m. De finns bl.a. samlade i de tio budorden och är allmängiltiga för nästan alla religioner.

  • Grupp 2: Regler kring högtider, ceremonier och vardagsliv. Dessa är 613 st (med de tio buden inkluderade). Hur tvister ska lösas, hur håret ska vara.

New cards
94

Ska en jude missionera? Vad ledde det fram till? Vilket budskap bygger den judiska lagen på?

  • En jude ska inte missionera. Man ska dock, genom sitt levnadssätt, visa att Gud är den ende Guden. Man ska vara ett levande exempel och en förebild och vittna om Gud på jorden.

  • För att klara av det uppdraget fick judarna lagar och regler att följa. I Toran (de fem Moseböckerna) finns grunden för lagen och läran.

  • En judisk lärare, Hillel, sammanfattade lagen som att “Det som inte är förhatligt mot dig, ska du inte heller göra mot andra - resten är kommentarer”. Därav återfinns budskapet om att älska fi nästa såsom dig själv.

New cards
95

På vilket sätt är judarna som det utvalda folket en grundpelare i den judiska tron?

En grundpelare i den judiska tron men också i identiteten handlar om att det judiska folket är Guds utvalda folk. De har som uppgift att representera Gud, här på jorden. Trots att folket (det judiska) var både litet och envist, så valdes det ut av Gud.

New cards
96

Vad betyder ordet rabbin och hur ser den historiska aspekten av titeln ut?

Rabbin = en hederstitel = “Min mästare”

Titeln bärs av judiskt lärde. Under det första århundradet efter Kristus blev rabbin en officiell titel - man fick den i samband med en speciell ceremoni (ordination).

New cards
97

Hur skiljer sig rabbinens roll från prästens i kyrkan?

Rabbinen är ingen förmedlare mellan Gud och människa, utan en lärare.

New cards
98

Hur ser ortodoxa på liberala rabbiner, och vilken praktisk konsekvens har det fått?

Ortodoxa har många gånger underkänt liberala rabbiner, och därigenom också de som konverterat genom dessa. Därför har vissa judar inte fått medborgarskap i Israel, eftersom de inte är “rätt” konverterade.

New cards
99

Hur lyder den judiska trosbekännelsen? Vad innebär den för den som tror på den?

  • “Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en.”

  • Trosbekännelsen kallas “schema” = hör (på hebreiska)

  • Det betonas att religionen är monoteistisk, och att man ska lyssna till Gud.

New cards
100

Hur lyder det första budet för en jude, och vad innebär det?

  • “Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig”

  • Man ska bara ha en gud, och det finns inget att jämföra med honom. Gud är suverän, odelbar, unik - det är judendomens enda dogm (=fasta lärosats)

New cards

Explore top notes

note Note
studied byStudied by 5 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 10 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 8 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 5 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 12 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 5 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 14 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 26493 people
Updated ... ago
4.8 Stars(224)

Explore top flashcards

flashcards Flashcard74 terms
studied byStudied by 20 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
flashcards Flashcard24 terms
studied byStudied by 27 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
flashcards Flashcard36 terms
studied byStudied by 17 people
Updated ... ago
5.0 Stars(2)
flashcards Flashcard25 terms
studied byStudied by 3 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
flashcards Flashcard74 terms
studied byStudied by 24 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
flashcards Flashcard38 terms
studied byStudied by 23 people
Updated ... ago
4.3 Stars(3)
flashcards Flashcard84 terms
studied byStudied by 35 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
flashcards Flashcard68 terms
studied byStudied by 89 people
Updated ... ago
5.0 Stars(3)