Skärande bearbetning FL7

Beskriv egenskaperna hos fräsning

• Fräsning används främst för att generera plana ytor, ansatser och spår.

• Karakteristiskt för fräsning är det intermittenta skärförloppet, vilket bl.a. medför att skären utsätts
  för slag när skären går i ingrepp. Det intermittenta skärförloppet innebär också att skären utsätts för temperaturväxlingar

• Vid fräsning genereras oftast tunnare spåntjocklek

• Spåntjockleken är ej konstant utan varierar under ingreppstiden

• Fräsning är en effektiv bearbetningsmetod som erbjuder hög ytjämnhet och noggranhet

Vilka riktningar finns vid fräsning

Beskriv planfräsning

• Vid planfräsning utförs bearbetningen i huvudsak av skäreggen på verktygets periferi.
  En viss del av bearbetning sker av eggarna på verktygets ändyta.

• Fräsverktygets rotationsriktning n bildar rät vinkel med den radiella matningen

• Planfräsning är den vanligaste typen av fräsning

Beskriv Valsfräsning

• Vid valsfräsning används de skärande eggarna på verktygets perferi.

• Verktygets rotationsriktning n är parallell med den tangentiella matningen

Beskriv Axiell Fräsning

• Vid axiell fräsning utförs bearbetningen av fräsens ändyta.

• Verktygets rotationsriktning bilda rät vinkel med den axiella matningsriktningen.

Vad innebär matning per tand?

• Fräsen är ett flerskärigt verktyg

• Matningen per tand är dne linjära sträcka som verktyget förflyttas under den tid en viss egg
  är i ingrepp

Beskriv fräsmtetoden medfräsning

• Fräsen roterar med arbetstyckets matningsriktning

• Vi har gynsamm spånbildning vid medfräsning, spåntjockleken är stor vid ingreppets
  början för att sedan minska till noll

• Metoden nöter mindre på skären och risken för lössegg är mindre

• Resulterande skärkraften F är riktad mot arbetstycket

Beskriv fräsmetoden motfräsning

• Fräsen roterar i motsatt riktning mot arbetsstyckets matningsriktning

• Vid motfräs är spåntjockleken i början noll för att sedan öka.
  Detta medför att innan eggen formår att skära i materialet uppstår höha skärkrafter pga. trycket mellan skäret
  och arbetstycket. Vilket skapar stora friktionskrafter och därmed höga temperaturer

• Ogynsamm spånbildning

• Metoden nöter mer på skäreggen

• Resulterande skärkraften F är ritktad ut ut arbetstycket

Beskriv sambandet mellan ställvinkel och spåntjocklek vid fräsning

• Stor ställvinkel ger en tjockare och kortare spåna, höga skärkrafter

• Liten ställvinkel ger en tunnare och längre spåna

Krävs generellt mer eller mindre effekt för fräsning än svarvning?

I allmänhet är spånavverkningen vid fräsning högre och kräver mer effekt än vid svarvning

Beskriv ingreppsförhålllanden - ingång i ingrepp

• Spånbildningen är beroende av positioneringen av verktyget och skärlivslängden påverkas av ingreppsförhållandet

• A: Fräsens centrumlinje är långt utanför arbetstycket: Mycket belastning längst ut på skäreggen
  där dem är som kännsligast.

• B: Fräsens centrumlinje är i linje med kanten på arbetstycket: Stor stötbelastning vid ingång
  

• C: Fräsens centrumlinje är långt innanför arbetsstycket: fördelaktig då hela verktygsdiametern
  utnytjas maximalt. Den initiala belastningen tas upp längre in på skäreggen, inte vid känsligaste spetsen.

Beskriv ingreppsförhållanden - utgång ur ingrepp

• Utgången ur arbetstycket har i praktiken visat sig vara det känsligaste delen av fräsningen.
  När eggen lämnar arbetstycket frigörs skärkrafter plötsligt. För att minimera
  krafterna som frigörs vid spånbrytningen måste vi sträva efter tunnaste möjliga spånan vid utgången.

• A: Fräsens centrumlinje är långt utanför arbetstycket:

• B: Fräsens centrumlinje är i linje med kanten på arbetstycket: mest ogynsamma

• C: Fräsens centrumlinje är långt innanför arbetsstycket: Mest fördelaktig

Vad innebär dubbel negativ fräsning och när används det?

• Både axiell och radiell spånvinkeln är negativ

• Ger starka skäreggar

• Lämplig vid bearbetning som involverar kraftiga slagpåkänningar, ex härdat stål och gjutgärn

• Stora skärkrafter så stor motoreffekt och stabilitet krävs

Vad innebär dubbel positiv fräsning och när används det?

• Både axiell och radiell spånvinkel är positiv

• Låga skärkrafter, låg effektförbrukning

• Används vid bearbetning av mjukt stål och aluminium och i vissa rostfria stål där
  tendens för löseggsbildning finns

• Fördelaktig spånbildning

Vad innebär positiv negativ fräsning och när används det?

• En positiv axiell spånvinkel och en negativ radiell spånvinkel

• Medel effektförbrukning

• Hög skärhållfasthet

• Fördelaktig spånbildning

• Används vid bearbetning med höga matningar och skärdjup

Beskriv borrning

• Borrning omfattar alla metoder att med spånskärande verktyg ta upp cylindriska hål

• Spånkontrollen och spånavgången är mycket viktig och påverkar hålkvaliten, verktygetslivslängd
  och stabiliteten

• Huvudrörelsen utförs vanligen av verktyget och matningen är verktygets relativa rörelse mot arbetstycket
  i axiell riktning

Vilka krav ställs på hål?

• Dimensionstolerans

• Rundhet

• Rakhet

• Parallelitet

• Ytjämnhet

• Positionsnoggranhet

Vilken är den vanligaste borrtypen och hur är den uppbyg

• Spiralborren

• Spiralborren är oftast av snabbstål (HSS)

• Två huvudeggar och ett tvärreegg, tvärskäret förbinder de två huvudskären i centrum

• Två spiralspår