Astrofysik

studied byStudied by 0 people
0.0(0)
Get a hint
Hint

zenit

1 / 36

encourage image

There's no tags or description

Looks like no one added any tags here yet for you.

37 Terms

1

zenit

Den punkt på himlavalvet som ligger rakt över våra huvuden.

New cards
2

1 Astronomisk enhet [AU]

Medelavståndet mellan jorden och solen.

New cards
3

1 ljusår [ly, lå]

Den sträckan ljuset hinner färdas på ett år.

New cards
4

1 parallaxsekund [pc]

En längdenhet vid en speciell metod för avståndsätning, parallaxmetoden.

Den motsvarar 23,264 ly.

New cards
5

1 bågesekund ['']

1° = 60' = 3600''

New cards
6

Parallaxmetoden

r=1/p då p är parallaxen mått i bågsekunder. Enheten för r blir då parsec.

<p>r=1/p då p är parallaxen mått i bågsekunder. Enheten för r blir då parsec.</p>
New cards
7

Magnitudskalan (ljusstyrka)

En logaritmisk skala på olika ljusstyrkeklasser, eller magnituder os stjärnor.
Ju högre magnitud desto ljussvagare stjärnen är. Magnitud 5 är gränsen för vad som kan ses med blotta ögat en mycket mörk natt på landet.

M = m + 5 - 5 lg r

M = m då r = 10 pc

New cards
8

Apparent magnitud (m)

Den observerade magnituden.

M = m + 5 - 5 lg r

New cards
9

Absolut magnitud (M)

Den "verkliga" ljusstyrkan..

M = m + 5 - 5 lg r

New cards
10

Stjärnans utstrålade effekt (luminositet)

P = Psol <b> 10^(-0.4M + 1.932) där Psol = 3.90 </b> 10^26 W

New cards
11

Spektralklass

En uppdelning av temperatur. (O, B, A, F, G, K, M)
Ex. A0 ≈ B9

New cards
12

Luminositetsklass

Beror av spektralklassen och den absoluta magnituden. Visas på HR-diagram.
Hyperjättar
Ia (x6 gånger större än solen=
I - Superjättar
Ib
II - Ljusa jättar
III - Jättar
IV - Subjättar
Solen
V - Huvudserien
D - Vita dvärgar

New cards
13

Standardspektra

Typiskt representation på hur intensiteen för olika våglängder varierar för olika spektralklasser.

New cards
14

Varför finns det svarta linjer i spektret från en stjärna?

Grundämnen och mokelkyler i stjärnans atmosfär absorberar vissa våglängder.

New cards
15

Om man jämför två stjärnor med samma absoluta magnitud, men med olika spektralklass, vilken av stjärnorna är störst?

Den med lägst temperatur är störst. (dvs den längst till höger i HR-diagrammet)

New cards
16

Om man jämför två stjärnor med samma spektralklass men med olika obsolut magnitud, vilken av stjärnorna är störst?

Den med lägst magnitud är störst.

New cards
17

Varför har bara spektralklass O linjer från joniserat helium?

O-stjärnorna är de enda stjärnorna tillräckligt varma för att helium ska joniseras.

New cards
18

Vad innebär det kosmiska kretsloppet?

1. Resterna från en stjärna som brunnit slut (slocknad stjärna)
2. Gravitationen klumpar ihop resterna
3. Stjärnan tänder (då den centrala klumpen är tillräckligt stor och innehåller tillräckligt med bränsle)
3b. Ringen med stoft kan klumpa igop sig till planeter som kretsar kring stjärnan.
4. Massutkastning: när stjärnans bränsle har nått en för låg nivå slocknar den och materiale sprids som ett softmoln.
5. Upprepa. För varje varv blir mängden bränsle lägre och mängden restprodukter högre.

New cards
19

Nebulosa

Ett stoftmoln. Ett stoft av gas och gasmoln.

Exempel på nebulosor:
Hästhuvudnebulosan, Orionnebulosan, Trifidnebulosan, Kattöga-nebulosan, Krabbnebulosan

New cards
20

Beskriv stjärnornas utveckling från födelsefas till slutfas.

Födelsefas
1. Stoft av gas och gasmoln.
2. Protostjärna bildas då gravitationen drar ihop stoftet och skapar tätare områden.
2a. Runt protostjärnan samlas en roterande skiva med stoft.

Stabil fas
3. Huvudseriestjärna
Om mängden stoft är tillräcklig kommer till slut protostjärnan att tändas. Tryck och temperatur i stjärnans centrum har då blivit så höga att fusionsprocessen där väte blir helium kan starta. När stjärnan tänds skapas en chockvåg som låser bort löst stoft från planetsystemet.

Jättestjärnefas
Fusionsprocessen startar längre ut, stjärnan växer, blir kallare, blir röd, krymper ihop, och hela den här processen upprepar tills stjärnan blir betydligt större. Temperaturen inuti stjärnan ökar och temperaturen i ytan förminskar.
4. Röd jätte (< 8 solmassor)
ELLER
4. Röd superjätte (>= 8 solmassor)

Slutfas
5. Planetarisk nebulosa
När bränslet tar slut i den röda jättestjärnan kommer kärnan och de inre lagren att kollapsa på grund av gravitationen.
6. Vit dvärg
ELLER (>= 8 solmassor)
5. Supernova
6. Neutronstjärna ELLER svart hål.

New cards
21

Vilka två krafter kämpar mot varandra då en protostjärna har tänt?

Fusionsreaktionen i stjärnans centrum skapar ett strålningstryck som trycker ut från mitten.
Gravitationen, å andra sidan, trycker in mot mitten.
Dessa båda krafter gör att stjärnans diameter ställer in sig i ett jämviktsläge.
Minskad diameter = ökad tryck och fusionsreaktionens hastighet ökar
Större diameter = minskad tryck och långsammare fusion som gör att gravitationen tar överhand

New cards
22

Vad är den grundläggande fusionsprocessen i en stjärna?

Vätefusion: väte slås samman till helium.

New cards
23

Vad består stjärnor av för zoner?

En kärna, konvektionszon, strålningszon.
Små stjärnor saknar strålningszon.

New cards
24

Vad är bränsleförbrukningen proportionell mot?

m^(3.5) då m = massan av solen

New cards
25

Vad är trippelalfa processen?

Där tre heliumkärnor slås gop till en kolkärna.
3^4He -> ^12C + ^2gamma

New cards
26

Vad är heliumblixt?

Då över hälften av kärnans helium förbrukas under bara några sekunder.

New cards
27

Vad är en pulsar?

En blinkande stjärna. En roterande neutronstjärna som genererar regelbundna pulser av strålning med våglängder från radiostrålning till gammastrålning.

New cards
28

Vad är flykthastighet?

Hastigheten som krävs för att kasta iväg ett föremål från en himlakropp.

New cards
29

Vad är ett svart hål?

Materialet som återstår efter de allra tyngsta stjärnornas "död" kan packas ännu mer än i en neutronstjärna. Då bildas svarta hål. De svarta hålens gravitation är så stark att inte ens ljuset kan inte kommaundan.

New cards
30

Vad är en neutronstjärna?

Den materia som inte slungas ut under en supernovaexplosion kan pressas ihop (på grund av gravitation) till en neutronstjärna. I denna är trycket på atomerna så stort att elektronerna pressas in i atomkärnorna. Där förenas elektronerna med protonerna och blir neutroner.

New cards
31

Vad är en exoplanet?

En planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.

New cards
32

Den beboeliga zonen

Ett område runt en stjärna där temperaturen är mellan 0°C och 100°C (alltså där vatten är i flytande form, vilken är tänkt att uppfylla en av kraven för liv).
The habitable zone.

New cards
33

Metallicitet

En stjärnas järnhalt.

New cards
34

Vad snurrar vi runt egentligen?

Solsystemets masscentrum.

New cards
35

HARPS - High Accuracy Radial Velocity Planetary Search

Se Majgurt

New cards
36

LOFAR - LOw Frequency Array

Ett sätt att studera upptäckta planeter, stjärnor och nebulosor geno radiointerferometri.

New cards
37

Vad är speciel med Schawrzschildradien?

Om ett föremåls hela massa. finns innanför Schawrzschildradien är föremålet ett svart hål.

New cards

Explore top notes

note Note
studied byStudied by 14 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 16 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 30 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 29 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 10 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 44 people
... ago
5.0(3)
note Note
studied byStudied by 7 people
... ago
5.0(1)

Explore top flashcards

flashcards Flashcard (245)
studied byStudied by 9 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (32)
studied byStudied by 3 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (75)
studied byStudied by 2 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (71)
studied byStudied by 32 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (26)
studied byStudied by 7 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (36)
studied byStudied by 75 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (36)
studied byStudied by 26 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (141)
studied byStudied by 38 people
... ago
5.0(1)
robot