no prov

Evolution

Evolution

Evolution innebär att arter förändras på grund av deras omgivning. Evolution bygger på att de bäst anpassade arterna överlever och för vidare sina egenskaper till nästa generation. De arterna som är sämre anpassade dör så småningom ut.

Naturligt urval

Det innebär att de individer som är bäst anpassade till miljön de lever i har störst chans att överleva och på så sätt också störst chans att fortplanta sig.

Cell

Allt levande består av celler. Det är alltså grunden för allt liv. Inuti varje cell finns många olika organeller med olika uppgifter. Längst in i cellen finns cellkärnan där kromosomer med arvsanlag finns. Celler förökar sig genom celldelning.

Mitos (vanlig celldelning)

Mitos är när celler delar på sig. Vid mitos kopieras först kromosomerna, vilket gör att cellen får 92 kromosomer. När cellen sedan delar på sig får de två dottercellerna 46 kromosomer vardera. När detta sker hos encelliga organismer, exempelvis bakterier, blir antalet organismer fler eftersom de bara består av en cell. När det sker hos flercelliga organismer får istället individen fler celler och växer. Celler dör dock hela tiden vilket gör att man inte alltid blir större.

Meios (reduktionsdelning)

Meios är celldelning som bildar könsceller. Cellerna som bildar könsceller finns i äggstockarna eller testiklarna och innehåller 46 kromosomer, Som vanligt kopieras kromosomerna i cellen och det finns nu 92 kromosomer i cellen. Därefter delas cellen till två celler med 46 kromosomer i varje. I könsceller finns det bara 23 kromosomer jämfört med de andra cellerna i kroppen som har 46. Därför sker det ännu en celldelning och två celler blir fyra. Nu finns det alltså fyra könsceller med 23 kromosomer vardera.

Rekombination* (överkorsning)

Överkorsning/Rekombination sker i meiosen. I steget när två celler blir fyra byter kromosomparen plats med varandra på ett slumpmässigt sätt. Det gör att de fyra nya könscellerna är olika varandra. Detta är nyckeln för att man inte ser likadan ut som sina syskon och att variation inom arten skapas.

Könscell

Könscellerna bildas genom reduktionsdelning. Mannens könsceller kallas för spermier, medans kvinnans kallas för äggceller.

Kromosom

Kromosomer är långa DNA-molekyler som ligger tätt packade. I kromosomerna finns generna-arvsanlagen.

Gen

De delarna av DNA som innehåller arvsanlag kallas för gener. Gener innehåller ritningar för kroppens proteiner och de ärvs från sina föräldrar.

DNA

DNA-molekyler är uppbyggda av två långa strängar som sitter ihop med hjälp av kvävebaserna adenin (A), tymin(T) guanin(G) och cytosin(C). A binder med T och G med C. Det är ordningen på dessa kvävebaser som styr vilket protein som ska bildas i cellen. 

Replikation (första steget i celldelning)

Replikation sker lite innan en celldelning och innebär att antalet kromosomer i cellen fördubblas.

RNA

RNA är en kopia av DNA.

Transkription

I DNA finns gener som kodar för olika proteiner. När genen i DNA kopieras och skrivs om till RNA kallas det transkription.

Protein

Det är proteinerna som gör dig till den du är. De kallas för byggnadsmaterial och sköter även de flesta uppgifterna i kroppen som till exempel sammandragning av muskler och transport av syre i blodet. Proteiner är uppbyggda av aminosyror (20 stycken).

Aminosyra

Aminosyror är det som bygger upp protein. Det finns 20 olika aminosyror som kan ingå i våra protein.

Translation

Efter transkriptionen förs RNA ut till ribosomerna  i cellen. RNA innehåller information som används för att sätta ihop aminosyrorna till särskilda proteiner.

Ribosom

Ribosomerna är kroppens proteinfabrik, där byggs de proteiner som cellen behöver.

Genreglering/ epigenetik*

Genreglering handlar om att gener är olika och gör olika saker. Genreglering gör att generna är aktiva eller uttrycks i olika celler vid olika tillfällen. Det är olika molekyler i arvsmassan som påverkar hur aktiva våra gener är. Alla gener uttrycks inte hela tiden utan under vissa tillfällen eller i vissa celler.

Arv och miljö

Arv och miljö är de två sakerna som påverkar en persons egenskaper. Arvet är de egenskaperna man får ärvt av sina föräldrar och de kan man inte ändra på. Miljön är hur man påverkas av sin omgivning och sina erfarenheter. Exempel på det är att när man lär sig saker anpassar sig hjärncellerna. Kroppen förändras alltså även om inte den genetiska koden gör det.

Mutation

Mutationer är förändringar i arvsmassan som blir bestående. Det sker när kopieringen blir fel, det kan innebära att någon del av den genetiska koden faller bort eller byts ut. De flesta felen upptäcks och repareras av cellerna och även om en mutation sker kan den vara helt ofarlig. Vissa mutationer kan dock innebära en förhöjd risk för exempelvis cancer. Sker mutationen när könscellerna bildas kan det föras vidare till nästa generation. På så sätt kan egenskapen spridas vidare, vilket på lång sikt kan förändra arten. Mutationer som minskar en individs chanser att överleva och fortplanta sig sorteras bort av det naturliga urvalet.

Dominant & recessivt anlag

I ett kromosompar finns två kromosomer som innehåller gener, anlag för samma egenskap. Anlag är antingen dominanta eller recessiva. Om man har olika anlag för en egenskap bestäms egenskapen hos individen av det dominanta anlaget. För att ett recessivt anlag ska visa sig hos avkomman måste alltså båda anlagen för egenskapen vara recessiva.  De flesta egenskaperna styrs dock av många olika gener som samspelar, så detta är en förenklad modell. Denna modell stämmer dock helt med sjukdomar som blödarsjuka och färgblindhet då det bara är en gen som styr det.

Genotyp & fenotyp*

Genotyp: Den genetiska uppsättningen hos en individ. Vanligen avses en eller flera bestämda gener. Termen används ofta inom biologin för de genetiska faktorer som påverkar en individs utseende och egenskaper (fenotyp). Fenotyp: En individs utseende och egenskaper. Bestäms till stor del av genetiska faktorer (genotyp), men även av miljöfaktorer.

Könsbundet arv*

Könsbundet arv är det som man ärver från sina föräldrar. Till exempel sjukdomsanlag som sitter på antingen x eller y kromosomen kan orsaka sjukdomar som ärvs könsbundet. För att det ska ärvas könsbundet måste det sitta på könscellerna. Färgblindhet är ett exempel, vilket kön man får är inte ett exempel.

Förädling & avel

Människor har på ett traditionellt sätt styrt vilka djur som ska överleva utifrån vad som är bäst för människan. Att man tex lät kossor som gav mycket mjölk få kalvar men att man istället kanske åt upp de som inte ger så mycket mjölk. Samma sak skedde med växter, man tog frön från de växter som växte snabbast och gav mest frukt eller grönsaker.  De växter som inte gynnade människan brydde man sig inte om.

Bioteknik

Bioteknik är när man förändrar eller tillverkar olika saker, exempelvis mat, med hjälp av levande celler. Det finns enorma användningsområden för bioteknik. Ett exempel är när man bakar bröd och använder levande jästsvamp för att få degen att jäsa. Två till användningsområden för bioteknik är när man framställer läkemedel eller har en kompost i trädgården. I framtiden kan olja komma att ersättas som bränsle av biogas som skapas med hjälp av bioteknik.

Genteknik

En typ av bioteknik är genteknik. Det handlar om att man justerar och undersöker gener hos olika organismer för att framställa exempelvis läkemedel. Eftersom att alla organismer har DNA-molekyler med liknande struktur kan man flytta gener mellan olika organismer. Med gentekniken finns möjligheter som används för att göra olika organismer särskilt motståndskraftiga. Det har till exempel skapats laxar som växer lika fort och fryståliga tomater. Sådana här djur och växter där man har förändrat arvsmassan kallas genmodifierade organismer (GMO). En till möjlighet med genteknik är kloning, detta kan dock vara ett riskfyllt moment.

GMO

GMO eller genmodifierade organismer är organismer som har en konstgjord förändrad arvsmassa.

CRISPR/Cas9

CRISPR/Cas9 är en så kallad gensax. Detta verktyg utvecklade gentekniken till en helt ny nivå. Med CRISPR kan man nämligen förändra gener på ett mycket mer exakt sätt än vad man kunde innan.

Hybrid-DNA*

Hybrid DNA är när gener från två olika organismer förs samman, för att det ska vara hybrid DNA måste det ske utanför en levande cell. Detta skapar en DNA molekyl som får namnet hybrid dna.

Kloning

Kloning är när man skapar en genetisk identisk kopia av en organism. Kloner är organismer med exakt samma arvsmassa, enäggstvillingar är ett exempel på biologiska kloner. Man kan även skapa en klon, genom att ta DNA från en organism och sätta in den i en äggcell som inte har en cellkärna.

Charles Darwin

Darwin kom på evolutionsteorin. Han hade förstått att världen förändras och när miljöer ändras bildas det nya arter. Han listade ut att människor av samma art kunde ha olika egenskaper, och att organismer kunde anpassa sig efter naturligt urval.

Gregor Mendel

Han upptäckte att egenskaper ärvs mellan generationer, han upptäckte genetiken. Han listade ut att det fanns dominanta och recessiva anlag, och att de dominanta anlagen bestämmer över de dominanta.

Watson, Crick, Wilkins och Franklin

De listade ut hur en DNA-molekyl såg ut och hur den var uppbyggd. Alltså att  en DNA- molekyl är uppbyggd av  två stänger som går i en spiral, dessa snören sitter ihop med hjälp av kvävebaserna adenin, tymin, cytosin och guanin.

Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier

De fick nobelpris i kemi år 2020 för deras nya gensax CRISPR/cas9. Med hjälp av den nya gensaxen kan man klippa och klistra i generna och förändra levande organismers DNA. Man kan ta gener från en organism och sedan sätta in den i en annan. CRISPER används om man på exakt sätt vill förändra växter, djur och människor.

Homo sapiens evolution  - vilka egenskaper har gjort vår art så framgångsrik? Vilka konsekvenser har Homo sapiens dominans haft? Hur ska/kan vi hantera de problem som vår art har orsakat för jordens levande organismer?

Egenskaper Homo sapiens har stor hjärna vilket leder till att vi har en mer avancerad intelligens. Vilket har gynnat oss mycket. Vi är också långt fram i utvecklingen, en stor del till det är att vi har en bra social förmåga. Förr i tiden behövde människor ta hjälp av varandra vilket gjorde att vi fick öva på våra sociala kunskaper. Detta har under senare år lett till att vi människor har kunnat bygga upp samhällen och kulturer. Vi har även kunnat bygga byggnader med hjälp av vår förmåga att kunna använda redskap och tillverka.  Konsekvenser Människor och vårt sätt att leva på har stor påverkan på klimatet. De stora utsläppen och att vi tar mer än nödvändigt av naturens resurser påverkar klimatet mycket. För att vi ska kunna leva ett bra och “enkelt” liv påverkar vi andra levande organismer mycket. Vi tar av den biologiska mångfalden, vilket gör att vi förstör lite för oss själva, d¨den biologiska mångfalden är förutsättningen för allt liv.  Åtgärder Eftersom att människan har så stor negativ påverkan på miljön måste vi hitta en lösning till den stora klimatpåverkan. Vi måste försöka skydda den biologiska mångfalden och minska utsläppen, även tänka på vad vi människor kan göra för att minska utsläppen och miljöpåverkan. Att hitta ett sätt där fler än bara vi lever bekvämt på jorden, lagar och regler hur naturens resurser ska användas kan hjälpa.

Gentekniken utvecklas i ett högt tempo. Vilka möjligheter innebär det? Vilka risker? Vem ska bestämma om hur ny teknik ska användas?

Med hjälp av den snabba utvecklingen kan vi snabbare förändra arter i människans fördel. Till exempel göra att en lax blir dubbelt så stor dubbelt så snabbt än en vanlig lax. Detta skulle innan ta flera generationer att få igenom, men med hjälp av gensaxen går det mycket snabbare. Den kan även hjälpa oss att minska klimatpåverkan men också att bota farliga sjukdomar (hitta läkemedel). 

Det finns lite olika åsikter om vem som borde bestämma hur de nya teknikerna ska användas. Men en forskare som kan mycket om det, men samtidigt inte gynnar något på att den används mer eller mindre. Till exempel att den som skapade den inte ska få bestämma, då det enkelt kan bli så att den tycker att den ska användas mycket då personen får mer pengar av det.