Socialpsykologi och kognition

social kognition

hur vi upppfattar, minns och tolkar informtion om oss själva och andra.

Det handlar om människor och relationer till människor. Hur jag ser mig själv och hur jag ser på andra.

Social kognition + social perception+ attribution = byggklossar i socialpsykologiska processer

• Eva är avundsjuk. envis, kriisk, impulsiv, flitig, intelligent

• Mia är intelligent, flitig, impulsiv, kritisk, envis, svundsjuk

Primäreffekten (primacy effect)- det som vi ser ^ Vi får ett bättre intryck av Mia då de bättre egenskaperna presenteras hos hennes först. Alltså den informationen vi får först påverlar hur vi tolkar information vi får senare.

Negativbias

Vi har en tendens att vid frånvaro av info utgå ifrån att personen är ok/god/bra.

Negativ information uppmärksammas däremot mer och ges större vikt än den positiva informationen.

Det är svårare att förändra ett negativt helhetsintryck till det bättre än ett positivt helhetsintryck till det sämre

Evoutionär funktion: negativ infromation signalerar potentiellt hot.

Implicita personlighetsteorier

Hur vi tänker att personlighetsegenskaper hänger ihop med varandra. Till exempel om man tycker att en person upplevs som en varm person då tänker man att den troligtvis är snäll mot sina barn. Eller en tråkig perosn tänker man också är fantasilös.

Haloeffekten/ gloriaeffeten

Om vi läser en positiv sak hos en person vi gärna ser har fler bra egenskaper, och vice versa. Vi vill väldigt gärna ha der svart eller vitt. Det är jobbigt för att se det komplexa, att en person kan både ha bra och dåliga egenskaper

Autonomiska processer

Det är två typer av kognitiva processer:

System 1 = intuition, tex om vi kör bil och endå kan prata med någon

• snabbt

• känslomässigt

• omedvetet

• automaiskt

• associativt

• ej ansträngning av parallela processer

System 2 = reflektion, ex lösa matte talet 17×25 kräver ansträngning och koncentration

• Långsamt

• analytiskt

• medvetet

• kontrollerar

• regelstyr

• kräver ansträning

• seriella processer

Först intrycket

Snabba, spontana slutsater om personens egenskaper. Det går inte att kontrollera.

Främst kopplat till “dominans”/ tillförlitlighet. efter en tiondels sekund har vi bestämt oss om hur dominant eller tillförlitlig en person är om vi ser en blid på en person. Det händer altså automatiskt, innan vi kan reflektera över varför vi tror så. Kan spekuleras att det är evolutionärt, detta måste föra ett snabbt intryck om någon vill mig väl eller inte

Första intrycket 2

“thin slices of behaviour”

Korta ljudlösa filmklipp (2-10 sekunder)

Tämligen korrekta bedömningar av:

• lärares framtida utvärderingar (r = .76)

• relationsstatus (r = .46)

• sexuell orientering (r = .58)

Längre klipp ökar inte korrektheten

Korespondensbias

Det fundamentala attrubitionsfelet

vi attribuerar i allt för stor utrsträckning andras beteende till inre orsaker, personlighet, läggning och egenskaper

vi fäster alltföt lite avseende vid hur situationen kan påverka

gäller både positivt och negativt beteende

Scheman

“kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett begrepp (person, grupp, händelse etc). inklusive dess egnesakper och sambanden mellan egenskaper”

Det hjälper oss hushålla med kognitiva resurser ex spara uppmärksamhet (“fyller på” med redan inhåmtad kunskap, sådant som “borde” bara där)

Gör det lättare att lagra och plocka fram minnen

• … är ofta kulturellt bundna (skiljer sig mellan kulturer

• … innehåller ofta (men inte alltid) en värderande komponent (=attityd)

Olika typer av scheman

Script

• egenskaper etc. förknippade med typiska händelseförlopp ex restaurangbesök

Självscheman

• egneskaper etc. som jag förknippar med mig själv.

Personscheman

• Egenskaper etc. förknippade med specifika personer. ex din syster, Donald Trump osv

Rollscheman

• egenskaper etc. förknippade med social a rollelr ex yrken, förälder, middagsvärd. Tex en person med västtraffiksväst. Vi förväntar oss att den ska kontrollera biljetten.

  • Stereotyper: när det börjar bli extremt förenklat ex hur en psykolog brukar vara.

exempel: Vi ser något som ser ut somen bil, vi ser egenteligen bara ett hjul men pga schemat tror vi att det är ett hjul endå.

Eller

En semester, vi har en bild av hur en semester ser ut. man har lagrat minnet tillsammans med det schemat som jag ar osm semster. Kan du ex berätt a om en rolig semester du haft? Då plockar du fram minnet du har sparat i schemat för semester och pratar om detta.

Vad innebär tillgänglighet (accessibility) i scheman?

Kategorisering som är lättilgänliga eller aktiva i minnet användes oftare

Vad är tillgällig aktivering av scheman?

Scheman aktiveras av situationer, de är alltså situationsbundet, ex schemat för kriminell aktivitet efter att ha sett en maifafilm.

vad är kronisk aktivering av scheman?

Scheman som är konstant aktiva, baseratt på egna värderingar ex kan könsscheman vara kroniskt aktiverade för genusvetare, eller scheman för olika etniciteter kroniskt aktiverade för rasister.

Hur påverkar humör personbedömningar?

Generell tendens: Mood congruence

Gott humör→ positiv bedömning

Dåligt humöt→ negativ bedlmning

Vad är Mood- Congruent memory?

Sinnesstömningen aktiverar minnen och samma känslolassning, vilket påverkar bedömningar.

Bedömningar baseras ofta på de aspekter som är mest lättlillgänliga. Om jag är på gott humör och någon frågar vad jag tycker om Kalle kommer de positiva minnerna ligga närmast på ytan. Om jag är på dåligt humör kommer de dåliga minnen vara mest lättillgängliga.

Vad innebär modd av information?

Vi använder vår sinnesstämning som informationskälla.

“hur känner jag för det här?” =Affektheuristisk

Sinnesstämning kan dock felattribuera

• ex om någon frågar om en restaurang så kansje jag har en bra känsla av den och talar gott. Men sinnesstämningen kan vara en felatribution om det kanske var något bra som hände innan restaurangen, men det gör att jag kopplar det till nåt positivt.

vad är en stereotyp?

Det är ett slags schema.

Socialt delatde generaliseringar ommedlemmar i en social grupp- kan alltså inte bara vara su som tycker något om någon.

det är inte nödvändigtvis negativt och är ofta funktionella baserat på erfarenheter och förändras långsamt.

Stereotyper kan vara mer eller mindre komplexa. ex att norrmän är glada är en enkel stereotyp men tex att en business women är en mer komplex stereotyp.

De är oftast negativa.

Hur skiljer sig en personlig åsikt från en stereotyp?

En stereotyp delas av flera; en personlig åsikt är en individuell och inte socialt förankrad.

Vad menas med att stereotyper kan vara funktionella?

De hjälper oss att snabbt kategorisera och förstå sociala situationer, men förändras långsamt.

Vad innebär värme och kompetens i stereotyper enligt Fiske (1957)?

Stereotyper bedöms ofta utifrån hur varma och kompetenta vi uppfattar en grupp.

Vad leder kategoriseringsprocesen till enligt tjafel (1957)?

Ökas upplevd skillnad mellan grupper och ökas upplevd likhet inom grupper

Vad visade Tajfels linjeexperiment?

Deltagare som såg linjer med etiketter överskattade skillnader mellan grupperna A och B

Vad är attribution inom socialpskyologi?

Hur vi tillskriver orsaker till vårt eget och andras beteende

Franz Heider

La grunden för attrubutionsforskningen

människor söker stabila orsaker till beteenden för att kunna predicera/kontrollera omvärlden

Vad menade Franz Heider med “person- as scientist”?

människor observerar beteende metodiskt för att förstå och förutsäga omvärlden

Vad är skillnaden mellan inre och yttre orsaker enligt Heider?

Inre orsaker: personliga egenskaper

Yttre orsaker: situationella faktorer

Beteende kan vara avsiktligt eller oavsiktligt

vi kan bara dra slutsatser om inre orsaker om beteendet inte bara uppenbara, möjliga yttre orsaker.

Vad är correspondant inference?

En teori som beskriver under vilka förhållanden individer kommer fram till att en persons beteende reflekterar deras underliggande personlighet.

När drar vi slutsatser om en persons egenskaper enligt Jones & Davis?

När beteendet är frivilligt, oväntat, socialt oacceptabelt, har unika effekter eller påverkar oss direkt.

Vad är ett exempel på “non- common effects”?

Producerade unika effekter av beslut som inte överlappar med de konsekvenser av alternativa beslut. De här effekterna hjälper observatöreran att ta reda på de sanna motiven och disposition bakom en persons beteende.

Exempel: jag väljer att plugga psykologi på GU istället för juridik i Stockhol eller konst i Paris.

• Common Effect: Alla alternativ ger en utbildning, resa och personlig växt

• Non- common effects: psykologi ger kanske djupare insikt i det mänskliga beteendet, GU kanske är närmare till familjen och programmet kanske samstämmer med mina värderingar.

  • observatörer kanske tar detta som att jag värdesätter fömågan att förstå människor och att stanna nära hemma, eftesom dessa effekter är unika för min valda väg.

  • Jones & Davis menar att människor är mer sannolika att göra Correspondent inferences, “Jag är nog empatiskt”, när mitt beteende är fritt. Mina handlingar har non- common effects och att beteendet är sociat undesirable or unexpected.

Kellys samvariationsteori (1972)

Förklarar hur vi avgör om ett beteende beror på inre och yttre orsaker.

Vilka 3 faktorer avgör attributioons enligt Kelly?

Samstämmighet, distiskthet och regelbundenhet

Vad innebär samstämmighet?

Consenssus- jag iaktar ett visst beteende

Sammanfaller beteendet med hur andra beteer sig (eller skulle betee sig) i samma/ liknande situation

Vad innebär distinkthet?

sammanfaller beteendet med en viss ty av situation, ex ett visst objekt/person/stimuli?

Vad innebär regelbundenhet?

Om beteendet är återkommande eller en engångsföreteelse.

Exempel på Kellys samvariationsteori

Enligt Kelly pusslar vi ihop bitarna på ett sätt. “det här beteendet ser jag. Har det med Leo att göra eller situationen att göra?”

Är det alltså en inre faktor eller en yttre faktor som är bakom beteendet?

Ofta har det med båda att göra men uppfattar det som att teorin fokuserar mer på antingen eller….

• Leo somnar under matte lektionen:

  • Om andra också somnar (hög samstämmighet), det händer bara på matten (hög distinkthet) och det händer ofta (hög regelbundenhet)→ yttre orsak. Om bara Leo gör detta → inre orsak

Attributionsbias

Delbedömningar (eller “snevridningar”) vi ofta gör oss skyldiga till när vi drar slutsatser om orsakssamband

Noise= slumpmässiga fel

Bias= systematiska fel “snevridning”

Hur kan korrespondensbias förklaras?

Den har en perceptuell effekt som fokuserar på atören, situationella faktorer sjunker in i bakgrunden och uppfattas som statiska.

Attribution av andras beteende sker i en tvåstegsprocess:

1. Observation av beteende→ automatisk attribution till inre orsaker

→ ej distrakion leder till steg 2

2. analys av möjliga yttre orsaker→ attribution till inre eller yttre orsaker (eller kombination)

→ distraktion (tidspress, kognitiv belastning) → attribution itll inre orsaker kvarstår

Attributionsbias för eget beteende

• aktör/ observator- asymmetri

• Self-serving biases (självbetjänande)

• Ingroup- serving biases (eller “ethnocentrism”)

Aktör/observation - asymmertri

Extern attribuering vanligare för eget beteende än för andras

• gäller negativt beteede, ingen tydlig effetör positivt

Self-serving biases ( självbetjänande)

self- enhancing (självfrämjande)- jag vill se mig själv som en bra människa, lyckats med nåt som jag inte kan ta äran över men gör det endå

Self- protecting (självskyddande)- tvärtom, jag är usel på allt, känns jobbigt fr självkänslan, letar efter andra orsaker, externa.

• Ex självkyddande bias “Self- handicapping”

  • deprimierade fungerar detta inte på, blir tvärtom, bra grejer läggs externt men negativa läggs på en själv

Ingroup - serving biases ( “ethnocentrism”)

för outgroup attribueras negativt beteende internt och positivt beteenden externt “det ultimata attributionsfelet”

• outgroup- de som jag inte identiferar mig mer

för ingroup attribueras negativt beteende externt och positivt beteende internt

• ingroup = gruppenjag indentifierar mig med.

Vad fokuserar Weiners attributionsteori på?

Hur vi förklarar framgångar och misslyckanden, särskilt vårt eget beteende

Vilka vanliga orsaker attribueras till framgång/misslyckande?

• Begåvning, fallenhet

• Anträngning

• Uppgiftenssvårighet

• Tur/otur

Vilka 3 dimensioner används för att klassificera orsaker?

Locus of Casuality: inre ←> yttre

Sability: Stabil ←> förenderlig

Controllability: Kontrollerbar ←> okontrollerbar

Vad är ansträngning enligt Weiners teori?

Inre, föränderlig och kontrollerbar orsak

Vad är tur enligt Weiners teori?

Yttre, förädnerlig och okontrollerbar orsak

Hur påverkar attributin motivation enligt Weiner?

Om orsaken upplev som kontrollerbar ökar motivationen att förändra beteendet.

Sammanfattning

Beteende kan attribueras till inre (dispositionella) eller yttre (situationella) orsaker.

Tidiga attrubitionsteorier betonar systematisk analys av ledtrådar, men senare forskning visa att attrubution till stor del sker automatiskt

våra attributioner är oftas korrekta men systematiska snevridningar har identifierats ex självfrämjande vias och det fundamentala attrubutionsfelet.

Attribution ingår i social kognition och spear en viktig roll i socialpsykologiska processer.