Nervsystemet, sinnena och huden

Synaptisk kommunikation

Cellkommunikation i nervsystemet med hjälp av transmittorsubstans. Sker mellan två nervceller eller en nervcell och tex. en muskelcell

Endokrin kommunikation

Cellkommunikation då vissa körtlar insöndrar hormoner till blodet. Hormonerna påverkar de celler som har receptorer för det utskickade hormonet

Parakrin kommunikation

Cellkommunikation mellan celler inom ett begränsat område med hjälp av lokala hormoner eller cytokiner som transporteras i ISV

Direkt kommunikation

Cellkommunikation då celler “vägg i vägg” med varandra skickar joner och andra ämnen genom exempelvis gap junctions

Autokrin kommunikation

Cellkommunikation då en cell frisätter ett lokalhormon cell som

CNS

Centrala nervsystemet. Består av hjärnan och ryggmärgen. Bearbetar information och fattar beslut om åtgärder

PNS

Perifera nervsystemet. Består av 12 kranialnerver och 31 spinalnerver. Samlar in information till CNS och vidarebefordrar beslut från CNS till kroppen.

Grå substans

Vävnad i hjärna och ryggmärg bestående av nervcellskroppar. Täcker hjärnans yta och finns som kärnor (basala ganglier) i vita substansen

Vit substans

Vävnad i hjärna och ryggmärg bestående av axon

Ryggmärg

Består av vit och grå substans. Den vita omger den grå och innehåller ledningsbanor till och från hjärnan. 

Tre skyddande hinnor runt hjärna och ryggmärg

Hårda hinnan (dura mater) som beklär skallens och ryggradskanalens insida, spindelvävshinnan som finns mellan mjuka och hårda hinnan (araknoidea) och mjuka hinnan som beklär hjärnans och ryggmärgens yta (pia mater).

Cerebrospinalvätska/likvor

Vätska som hjärna och ryggmärg flyter i under araknoidea. Skyddar och förser med näring.

Somatiska nervsystemet

Viljestyrt

Autonoma nervsystemet

Icke viljestyrt. Består i sin tur av ett sympatiskt och ett parasympatiskt nervsystem.

Parasympatiska nervsystemet

Har förhöjd aktivitet vid vila, återhämtning och matspjälkning. Frisätter acetylkolin från bägge neuron och har på postganglionära neuronet nikotinreceptorer. Effektorerna har både nikotikreceptorer och muskarinreceptorer

Sympatiska nervsystemet

Har förhöjd aktivitet vid kroppsarbete och kamp- eller flyktsituation. Frisätter acetylkolin från preganglionära neuronet och har nikotinreceptorer på postganglionära neuronet. Arbetar på två sätt:

1. skickar impulser via neuroner som påverkar kroppen lokalt

2. skickar hormoner till celler överallt. Binjuremärgen används som postganglionärt neuron och producerar adrenalin och noradrenalin vilket frisätts till blodet som hormoner och då påverkar samtliga celler som har passande receptorer

Afferenta nerver

Nerver som går inåt, mot CNS. Nervcellskroppen befinner sig i ganglion (samling av nervcellskroppar)

Efferenta nerver/motoriska nerver

Leder impulser från CNS till muskelceller, körtelceller och fettceller. Leder besluten/åtgärderna som togs i CNS. Har sina cellkroppar i CNS

Effektorer

De muskler som ska utföra CNS beslut

Gliaceller

Hjälpceller, tillsammans med nervceller utgör de nervvävnad

Astrocyter

En typ av gliacell. Bläckfiskliknande som håller fast i nervceller och kapillärer → ger stadga

Med glatta muskelceller pericyter tätar de till kapillärväggar för att skydda nervcellerna från kemiska substanser i blodet. 

Reglerar miljön runt nervcellerna

Bildar ärrvävnad om nervceller dör

Blod-hjärnbarriären

Hinder som finns mellan blod och nervceller för att skydda nervceller

Oligodendrocyter

Bildar isolering runt axon, myelin. Utan myelin kan nervimpulser spridas till andra nervceller och skapa ryckiga rörelser

Mikroglia

Städarceller i centrala nervsystemet. Fagocyterar utslitna celler och mikroorganismer

Ependymceller

Beklär hjärnans och ryggmärgens vätskefyllda hålrum.

Fungerar även som stamceller och kan ge upphov till nya nerv- och gliaceller

Schwannceller

Förekommer i PNS. Myeliniserar nervcellers axon

Nervceller/neuron

Tar emot och förmedlar elektiska impulser. Består av soma (cellkropp) med cellkärna och organeller samt olika utskott:

• Dendriter som tar emot och leder elektriska impulser till cellkroppen

  • Axon som leder impulser bort från cellkroppen eller dendriterna

Perifert axon

Delen av afferent axon innan det passerar nervcellskroppen

Centralt axon

Delen av afferent axon efter cellkroppen (då det vidarebefodrar impulser till CNS)

Sensoriska nerver

Buntar av afferenta axon

Motoriska nerver

Består av buntar av motoriska/efferenta axon

Interneuron

Finns i CNS och kopplar mellan olika nervceller

Sensoriska receptorer

Är dendritändar eller receptorceller. De samlar in data om kroppens inre (interoceptorer) och yttre miljö (exteroceptorer), samt kroppens lägen och rörelser (proprioceptorer)

Mekanoreceptor

Typ av sensorisk receptor. Bildar impulser vid mekanisk inverkan tex. uttänjning. Registrerar bland annat ljud, kroppsläge, blodtryck och beröring

Termoreceptorer

Tyr av sensorisk receptor som registrerar temperaturförändringar

Fotoreceptor

Sensorisk receptor bestående av tappar och stavar som stimuleras av elektromagnetisk strålning

Kemoreceptorer

Sensorisk receptor som registrerar förändringar i den kemiska miljön, tex. syrgas, koldioxid och vätejoner i blodet.

Nocireceptorer

Sensoriska receptorer som registrerar smärta. Vävnadsskada eller förändringar som kan skapa vävnadsskada

Receptorpotential

När en sensorisk receptor stimuleras och vilomembranpotentialen förändras, kan leda till aktionspotential

Adaption

Då receptorer slutar skicka impulser vid oförändrad stimulering

Synaps

Överföringstället mellan två nervceller eller nervcell och receptor-, muskel- eller körtelfeber

Presynaptiskt neuron

Vid synaps mellan två nervceller kallas den innan synapsen presynaptisk neuron

Postsynaptisk cell

Vid synaps mellan två nervceller kallas den efter synapsen postsynaptiskt neuron

De tre stegen av synaptisk överföring

1. Frisättning av transmittorsubstans

2. Receptorsvar i postsynaptiska neuronet

3. Nedbrytning av transmittorsubstans

Frisättning av transmittorsubstans

Aktionspotential når terminalen i axon → spänningstyrda kalciumkanaler öppnas → stimulerar vesiklar i terminalen → transmittorsubstans frisätts i synapsklyftan. I PNS frisätts acetylkolin eller noradrenalin, i CNS frisätts acetylkolin eller någon av många andra transmittorsubstanser, tex. dopamin, serotonin och GABA

Receptorsvar i postsynaptiska neuronet

Transmittorsubstans från presynaptiska neuronet binder till receptorer hos de postsynaptiska dendriterna eller cellkroppen. Receptorerna svarar med att EPSP (exitatoriskt postsynaptisk potential) eller IPSP (inhibitoriskt postsynaptisk potential). Transmittorsubstanser och receptorerna avgör om det ska uppstå EPSP eller IPSP

IPSP

Inhibitorisk (hämmande) postsynaptisk potential. Innebär att receptorer på nervcellens cellkropp tar emot transmittorsubstanser och svarar med att postsynaptiska neuronet hyperpolariseras eller strävar efter att hålla kvar vilomembranpotentialen. Det sker genom att kloridkanaler öppnas och Cl diffunderar in i cellen → mer negativ → motverkar inflödet av Na → svårare att bilda aktionspotential

Kan även svara med att kaliumkanaler öppnas och K diffunderar ut ur cellen → mer negativ insida

EPSP

Exitatorisk (stimulerande) postsynaptisk potential. Receptorer på dendriten eller nervcellskropp tar emot transmittorsubstans och svarar med att öppna receptorstyrda natriumkanaler → na diffunderar in i cellen → mindre negativ insida. Om de spänningsstyrda natriumkanalernas tröskelvärde uppnås utlöses en aktionspotential

Spatial summation

Flera EPSP från olika presynaptiska neuron samverkar föra att utlösa en aktionspotential

Temporal summation

Flera EPSP från samma presynaptiska neuron utlöser tillsammans en aktionspotential

Nedbrytning av transmittorsubstans

Transmittorsubstanser bryts ner för att synapsen ska fungera igen. Bryts ner på olika sätt:

• enzymer i synapsklyftan

• återupptas av presynaptiska cellen

• diffunderar ut i blodet och bryts där ner av enzymer

Acetylkolin bryts ner av enzymet acetylkolinestas

Från sensorisk receptor till CNS

Tre neuron:

Första finns i spinalnerverna och leds från receptorcellen till ryggmärgen

Andra består av två ledningsbanor, bakstränsbanan (mediala systemet) och sidosträngsbanan (laterala systemet). I dessa banor korsar impulser medellinjen och leds till talamus

Tredje börjar i talamus där de kopplas om till motsatt hjärnhalva (det som känns på höger sida kroppen registreras på vänster storhjärnhalva och tvärtom). De har sina första synapser på olika platser och korsar medellinjen på olika ställen. Neuronet har sin cellkropp i talamus och axonet leder till storhjärnsbarken

Somatosensoriska cortex

Centrum i hjässloben (storhjärnsbarken) där impulser registreras

Skyddsreflex

Börjar när nocireceptorer ger upphov till impulser i sensoriska neuron → leds in i ryggmärgens bakhorn → internering leder impulserna till skelettmuskulatur → drar ihop muskeln och drar undan kroppen från det som orsakar smärta

Skyddsreflexen ”räddar” handen innan smärtimpulserna hinner nå hjärnan

Sensorisk bearbetning

Efter att information registrerats i primära sensoriska centra sker en bearbetning i associationscentra där informationen jämförs med tidigare erfarenheter (minnen) och även i PTO-arean

Det som inte är primära sensoriska centra är associationscentra

Retikulära systemet ( formatio reticularis)

Ledningsbanors förgreningar genom hjärnstammen som sorterar bort oviktiga impulser

Limbiska systemet

Ett överordnat centrum för bearbetning av signaler från kroppen och omvärlden

Minne

Skapas när limbiska systemet bearbetar sensorisk information. Impulser från sensoriska centra leds via delar av det limbiska systemet tillbaka till sensoriska centra med order om synapsförändringar; tillfälliga synapsförändringar ger korttidsminne och bestående förändringar ger långtidsminnet.

Upplevelseminne

Bevarar personligt upplevda händelser, skadas lätt och försvinner med stigande ålder

Kunskapsnivåer

Lagrar generell kunskap om omvärlden och aktiveras medvetet

Färdighetsminnet

Lagrar information om färdigheter, finns på en omedveten nivå

Igenkänningsminnet

Att kunna identifiera objekt i omgivningen

Posturala muskler

De muskler som gör att vi kan gå på och hålla balansen

Motorisk enhet

Ett motoriskt neuron med sina axonförgreingar som är kopplade till ett antal muskelceller.

Finmotoriska rörelser

Styr med motoriska neuron med få axonförgreningar → krävs fler neuron är för större rörelser

Reflexbåge

Muskelkontraktioner som startas av impulser från sensoriska receptorer. De för impulserna till hjärnan eller ryggmärgen där de genom ett interneuron kopplas till motoriska neuron och vidare till skelettmuskler

Reflexcentrum

Platsen för omkopplingen mellan sensoriskt och motoriskt neuron. Består av synapser

Reciprok hämning

Då en led böjs måste den muskel som vanligen sträcker leden relateras vilket reciprok hämning ger

Sympatiska och parasympatiska nervbanor

Består av två neuroner; presganglionära och postganglionära. Det preganglionära har cellkroppen inne i CNS i ganglier i anslutning till eller i det organ som de påverkar. Det postganglionära har sin i ett ganglion utanför, oftast i de sympatiska gränssträngarna.

Effektatorer i det autonoma nervsystemet

Glatta muskelceller, hjärtmuskelceller, körtelceller och fettceller

Kolinerga neuron

Neuron i parasympatiska nervsystemet som frisätter transmittorsubstansen acetylkolin, både pre- och postganglionära.

Nikotinreceptor

Receptor i det postganglionära neuronet i det autonoma nervsystemet som påverkas av acetylkolin men även nikotin

Muskarinreceptor

Receptor i parasympatiska nervsystemet som påverkas av både acetylkolin och muskarin (ett svampgift)

Adrenerga neuron

De postganglionära neuronen. De frisätter transmittorsubstanser noradrenalin

Ortosömn

Utgör större delen av sömnen

Parasömn/REM-sömn

• Låg muskelaktivitet i hela kroppen utom ögonen - REM för rapid eye movement

• hög aktivitet i hjärnan

• Längre och längre perioder (från 10 min till 50 min)

Smaksinnet

• Det vi upplever som smak är egentligen en blandning av smak och lukt

• De flesta av våra smakreceptorer finn spå tungan och är kemoreceptorer

• Från smakreceptorerna skickas impulser genom kranialnerver 7 och 9 (n. facialis och n. glossopharyngeus)

Luktsinnet

• I näsan finns kemoreceptorer som stimuleras av partiklar i luften som vi andas in

  • Medvetna luktsinnet har receptorer i nästaket och via kranialnerv 1 (n. olfactorius) och luktbulben leds impulser till temporalloben och frontalloben samt det limbiska systemet

  • Det omedvetna luktsinnet är lukter som inte ger någon smakupplevelse

  • Det är feromoner, dessa bär istället budskap mellan individer 

Synsinnet

Registrerar elektromagnetisk strålning av olika våglängd.

Ögat består av tre olika skikt; yttersta, mellersta och innersta. Dessa omger glaskroppen

Ögats yttersta skikt

Består av en hornhinna (cornea) och senhinnan (sclera)

Hornhinnan/cornea

En skyddshinna som har ljusbrytande egenskaper. Denna övergår till ögonvitan, senhinnan (sclera)

Senhinnan/sclera

En kraftig hinna som omsluter ögat och hjälper ögongloben behålla formen

Kammarvatten

Sköter närings- och avfallstransport till och från cellerna i hornhinna och lins som inte har någon blodförsörjning

Bakom sclera finns främre ögonkammaren som är fylld av kammarvatten och bakom regnbågshinnan finns bakre ögonkammaren som får nytt kammarvatten från blodet. Vätskan cirkulerar till främre ögonkammaren som då gör sig av med kammarvatten till blodet

Tårvätska

Skyddar ögat mot uttorkning. Innehåller vatten slem, antikroppar och enzymer. Vätskan kommer från tårkörtlar ovanför ögonen och rinner bort genom avflödeskanaler, en i varje öga, som finns på ögonlockskanten nära näsan.

Ögats mellersta lager

Hit räknas regnbågshinnan (iris), ciliarmuskeln och åderhinnan (choroidea).

Regnbågshinnan/iris

Är mellan ögonkamrarna. Hinnan ger ögat sin färg och reglerar ljusinflödet in i ögat.

Ljuset regleras genom att hålet i hinnans mitt (pupillen) kan vidgas (dilateras) eller dras ihop (kontraheras) med hjälp av två muskler; en för att vidga vid mörker och en för att kontrahera vid starkt ljus

Ciliarmuskeln

En ringformad muskel som har trådar som håller i linsen. När muskeln spänns blir trådarna slappa och linsen dras ihop och blir tjockare. När muskeln istället slappnar av spänns trådarna och linsen dras ut och blir tunnare

Sedan övergår ciliarmuskeln till åderhinnan. Den förser ögat med syre och näring

Ögats innersta skikt

Består av näthinnan (retina)

Näthinnan/retina

Innehåller fotoreceptorer, stavar och tappar.

Stavar

Fotoreceptorer som finns utbredda över hela näthinnan

De innehåller pigmentet rodopsin som bland annat innehåller A-vitamin. Pigmentet gör dem ljuskänsliga och ger mörkerseende. De bryts ner av starkt ljus vilket minskar deras ljuskänslighet och tvärtom i mörker, då blir de mer ljuskänsliga. Detta kallas ljus- respektive mörkeradaption

Tappar

Finns främst i gula fläcken. I gula fläckens mitt, centralgropen, finns störst koncentration av tappar för att kunna ge en tydlig bild av det man ser.

Blinda fläcken

Ett område som saknar tappar och stavar, där synnerven går ut ur ögat

Ljus till bild

• För att fotoreceptorerna ska ge upphov till bilder krävs att ljuset bryts så att bilden täcker ett lagom stort område på näthinnan. Detta regleras av pupillen som genom autonom reflex vidgas eller dras ihop.

• För att bryta ljuset ger hornhinnan, glaskroppen och främre kammarvattnet en konstant brytning.

• För att se på både kort och långt håll justeras linsens tjocklek. En tjock lins bryter ljus på nära håll för att skapa en skarp bild. För seende på långt håll blir linser plattare och ljusbrytningen mindre.

• Ögats rörelser styrs via kranialnerv 3, n. oculomotorius.

• Impulser från fotoreceptorerna går med kranialnerv 2, n. opticus (synnerven), via synapser i talamus till primära syncentrum i occipitalloben. Impulser från höger ögas laterala (yttre) näthinnedel och vänster ögas mediala (inre) näthinnedel leds till höger hjärnhalva och tvärtom

Hörselsinnet

Registrerar snabba lufttrycksvariationer och tryckvågor i kroppsvävnad.

Örat består av yttre-, mellan- och innerörat

Ytterörat

Ytterörats syfte är att fånga upp ljud, örat är trattformat för att fånga upp ljud och det finns ett på vardera sida för att kunna placera var ljudet kom ifrån.

Via en hörselgång leds de uppfångade ljudvågorna till trumhinnan

Trumhinnan

Gränsen till mellanörat. Den vibrerar av ljudvågorna från hörselgången och överför då vibrationerna till de tre hörselbenen i mellanörat.

De tre hörselbenen

Hammaren, städet och stigbygeln.

Hammaren fäster i trumhinnan och för vidare dess vibrationer till städet som för vidare till stigbygeln som påverkar ovala fönstret

Mellanörat

• Består av de tre hörselbenen och örontrumpeten

• Förstärker svaga ljud och dämpar starka. För att dämpa används två muskler; stapediusmuskeln som minskar vibrationerna i stigbygeln när den spänns, den andra fäster i hammaren och minskar vibrationerna i hammaren och trumhinnan