preception och minne, psykologi 1

Stimuli

är något i omgivningen som väcker ens egen reaktion. Det kan vara något vi ser, hör, luktar eller känner.

Uppmärksamhet

innebär koncentration och ens medvetna/riktade fokus. Det finns två olika sorters uppmärksamhet ; sitt viljestyrda (kontrollerat) och stimulus-driven (ett intryck).

Det finns andra aspekter som påverkar vår uppmärksamhet som exempelvis ens vakenhetsgrad, ålder, intresse, förståelse och ambition. 

Några av våra intryck vi uppmärksammar påverkas av inre och yttre förhållanden.

Sensoriska registret

handlar om våra sinnen - alltså de sätt vi tar in information från omvärlden. Våra 5 sinnen är syn, hörsel, känsel, lukt och smak.

Dessa sinnen skickar hela tiden information till hjärnan, där den först lagras under kort tid i det sensoriska registret.

Sensoriska registret (dvs. vilka är våra sinnen) och i vilken ålder fungerar

människans sinnen som bäst? 

i ung vuxen ålder mellan 20 årsåldern.

Då är exempelvis synen som skarpast, hörseln som mest käslig eller reaktionsförmågan som snabbast. Därefter börjar vissa sinnen gradvis försämras.

Preception

är grunden för vårt tänkande och en förutsättning för att vi ska överleva. 

 Ett Intryck samlas i hjärnan via ens sinnen, och sedan  tolkas, bearbetas och används i hjärnan. (en egens uppfattningar) 

Perceptionen är selektiv, man gör ett urval av intryck att uppmärksamma.

 Medveten perception= koncentration.

Ens preception påverkas av kultur och normer, tidigare upplevelser och mentala tillstånd.

Perception process

 innebär att man får ett sinnesintryck som leder till en handling/reaktion som och/eller en lagring i minnet. Går fort och oftast tänker vi inte när den pågår.

Preceptionens fyra steg

Stimulering, organisering, tolkning, minne

Vi ser/hör (stimulering), sorterar (organisering), förstår (tolkning) och kommer ihåg (lagring) informationen. 

gestaltlagar

är lagar för hur våra sinnesintryck organiseras för att skapa ording och mening. 

de fem gestaltlagar: figur/bakgrund, närhet, likhet, avstånd och konstans.

Inre faktorer

som påverkar perceptionen är personliga egenskaper och mentala tillstånd hos individen som styr hur sinnesintryck tolkas och vilka delar av omgivningen vi väljer att uppmärksamma.

Dessa faktorer gör att två personer kan uppfatta samm situation på helt olika sätt.

Yttre faktorer

som påverkar perceptionen är de stimuli och omgivningsfaktorer som finns utanför individen och som styr vad vi uppmärksammar och hur vi tolkar sinnesintryck.

Faktorerna kan delas in i fysiska egenskaper hos det vi ser/hör samt kontextuella faktorer. 

Preceptionstörningar

kan vara svårigheter att tolka, bearbeta och organisera sinnesintryck. Det handlar inte om själva sinnesorganet(ex ögat) är skadat, utan om hur hjärnan bearbetar.

Illusion

är en felaktig perception eller feltolkning av ett faktiskt yttre sinnesintryck.

Illusioner skapar en bild av verkligheten som inte stämmer överens med den objektiva sanningen.

Hallucinationen

inom psykologi tolkas som sinnesupplevelser - att våra sinnen verkar verkliga men som bara existerar i individens eget sinne.

Hallucinationer uppstår utan yttre stimulans och är ett tecken på att hjärnan bearbetar information på ett avvikande sätt.

Konfirmeringsbias

betyder att vi hela tiden söker bevis för det vi tycker och tror är sant. 

Haloeffekten

som innebär att en egenskap spiller över på andra egenskaper. Haloeffekten är en kognitiv bias där en positiv egenskap hos en person eller produkt ger helhetsintryck och leder till antaganden om andra, orelaterade positiva egenskaper.

Exempelvis om en person som är fysiskt attraktiv bedöms ofta automatiskt vara vänligare, mer framgångsrik och intelligent.

Minne

inom psykologin innebär förmågan att ta in,förstå,lagra och plocka fram information.

Ens minne består av arbets/korttidsminne (KTM) och långtidsminne (LTM). Minnet och dess funktion är betydelsefullt för inlärning, tänkande och känslohantering.

Arbetsminnet

handlar om förmågan att hantera information under den tid det tar att lösa en uppgift.

Arbetsminnet hämtar den information det behöver ur både långtidsminnet och korttidsminnet för att hantera olika uppgifter. Arbetsminnet har även en begränsad kapacitet. 

Långtidsminnet

Innehåller information som lagras, dvs bevaras. och det är där information plockas fram igen. 

Skillnaden mellan arbets och långtidsminnet

Skillnaden mellan arbetsminnet och långtidsminnet handlar främst om hur länge information lagras och hur mycket information som får plats.

Arbetsminnet används när vi tillfälligt håller information i huvudet och arbetar med den , tex när vi räknar i huvudet eller försöka komma ihåg ett telefonnummer. Det kan bara lagras med lite information åt gången och under en kort tid. Långtidsminnet lagrar information under längre tid. Där finns det tex minnen från barndomen, kunskaper vi har lärt oss eller saker vi har upplevt.

Långtidends uppdelning av fyra delar

Det episodiska minnet gör att vi kan lagra information om våra erfarenheter. Dessa minnen är kopplade till en tid eller ett sammanhang, exempelvis vad man åt till middagen.

Det semantiska minnet lagrar vår kunskap om världen, exempelvis att stockholm är Sveriges huvudstad.

Procedurminnet handlar om förmågan att lära in olika färdigheter som simning eller köra bil

inkodning innebär att hämtar in information via våra sinnen.

Hippocampus

är en annan del av hjärnan som har en central betydelse för lagring av långtidsminnet, som ligger i djupare delar av hjärnan som sitter i tinningloben. hippocampus omvandlar korttidsminnet till långtidsminnet och hjälper oss att orientera oss. 

 

Kongivitvt schema

 är ett slags tankestruktur eller tankemönster som hjälper en att organisera och tolka omvärlden.

Våra scheman är unika och skapas dels av erfarenheter och intryck, dels av våra värderingar,normer och uppfostran. Man har scheman för hur saker och personer ser ut, hur olika aktiviteter ska genomföras och för hur man beter sig i olika situationer. olika scheman: situationsschema, självschema