Introduktionsanatomi och rörelseapparaten

superiort

uppåt i grundställningen

inferiort

nedåt i grundställningen

caudalt

mot svanskotan

kranialt

mot kraniet

rostralt

mot näbben (näsan)

proximalt

närmare mittlinjen/bålen

distalt

längre från mittlinjen/bålen

medialt

mot mittlinje

lateralt

mot sidan

dexter

höger

sinister

vänster

anteriort

framåt

posteriort

bakåt

ventralt

mot buken

dorstralt

mot ryggen

palmar

i riktning mot handens handflata

dorsal

i riktning mot handens rygg

radial

mot tumsidan

ulnart

mott lillfingersidan

ulna

armbågsbenet

radius

strålbenet

profundus

djupt in mot kroppens kärna

superficial

vid ytan

intercostales

musklerna mellan revbenen

sagittalplan

genom kroppen som en pil; delar kroppen rakt på mitten

frontalplan

delar kroppen från höger till vänster/vänster till höger

horisontalplan/transversalplan

delar kroppen horisontellt

flexion

böjning

extension

förlängning

abduktion

kroppsrörelse i riktning utåt

adduktion

kroppsrörelse i riktning inåt

pronation

inåtrotation av en kroppsdel

supination

utåtrotation av en kroppsdel

ockludera

tilltäppning

depression

sänka en kroppsdel

ettordstermer

unika namn på organ och andra stora och välkända strukturer

tvåordstermer

strukturtyp + unikt namn

treordstermer

strukturtyp + gruppnamn + specifikation (ofta adjektiv)

sagittalaxel

pinnen går genom kroppen framifrån tex snöängel

transversalaxel

pinnen går genom kroppen på sidan tex perfekt fjärilssim

frontalaxel (longitudinellaxel)

pinnen går genom kroppen uppifrån och ner/nerifrån och upp tex klappa

primärt ingående strukturer i rörelseapparaten

skelett, muskler och leder

ingående strukturer i rörelseapparaten

skelett, muskler, leder, försörjande strukturer: nerver och kärl (artärer och vener), ledband, senor och lymfatiska systemet

skelettets beståndsdelar

ben, brosk och bindväv

axiala skelettet

kroppens centrala skelett som stödjer och skyddar organ i huvud, nacke och bål

appendikulära skelettet

består av de övre och nedre extremiteterna

olika typer av skelettben

långa ben (rörben), korta ben, platta ben och oregelbundna ben

långa ben (rörben)

utgörs av två ändar och ett skaft

epifys

ändarna på långa ben, utgörs av spongiös benvävnad där benmärgen ryms med ett tunt skall av kompakt benvävnad (periosteum)

diafys

skaftet mellan epifyserna i ett långt ben

metafys

området mellan epifys och diafys som agerar som tillväxtzon tills längstillväxten upphör

korta ben

har en kubisk eller rund form med en kärna av spongiöst ben som omges av ett tunt lager kompakt ben

övre extremiteter

armar

nedre extremiteter

ben

thorax

bröstkorgen

pelvis

bäckenet

cervical vertebrae

halskotorna

lordos

halsrygg och landryggs ventrala konvexitet

kyfos

bröstrygg och korsvens (sacrum) dorsala konvexitet

hyperkyfos

puckelrygg

hyperlordos

svankrygg

utskottens funktion

muskelfäste

olika typer av leder

gångjärnsled, vridled och kulled

gångjärnsled

kan röra sig i en axel och ligger vinkelrätt mot rörelseriktningen

vridled

kan röra sig i två axlar och ligger parallellt med benets längdriktning

kulled

kan röra sig i tre axlar

planleder

två mot som glider mot varandra men saknar förmågan att glida runt varandra

tvärstrimmig skelettmuskulatur

förbinder skelettdelar med varandra

glatt muskulatur i inre organ

i organ som behöver dra ihop sig tex tarmarna där cellerna sitter ihopvävda

muskelsorter

tvärstrimmig skelettmuskulatur, glatt muskulatur i inre organ och tvärstrimmig hjärtmuskulatur

antagonist

muskel som arbetar i motsatt riktning mot den muskel som vi just nu diskuterar

agonist

muskeln vi diskuterar

excentriskt arbete

dina muskler förlängs samtidigt som du kontraherar dem

koncentriskt arbete

dina muskler förkortas samtidigt som du kontraherar dem

synergisk

muskler som hjälper till