Logopedi II - språk- och kommunikationsstörning hos barn och ungdomar

Språkliga domäner - fonologi

Förståelse (impressiv) - särskilja/diskriminera språkljud

Produktion (expressiv) - hur språkljud produceras och kombineras

Språkliga domäner - syntax

Impressiv - satsförståelse

Expressiv - hur ord fogas ihop till satser

Språkliga domäner - morfologi

Impressiv - känna till/förstå

Expressiv - hur ändelser används, böjningar etc.

Språkliga domäner - semantik

Impressiv - ordförståelse

Expressiv - hur ord används, ordförråd, begrepp

Språkliga domäner - pragmatik

Impressiv - situations-anpassad

Expressiv - språkanvändning

Generella tecken på avvikande utveckling tal - 1-2 år

• inget joller

• ingen respons på tal och/eller ljud

• få eller inga försök att kommunicera

Generella tecken på avvikande utveckling tal - 2-3 år

• minimal interaktion

• ingen uppvisad avsikt att kommunicera

• inga ord

• minimal reaktion på talat språk

• tillbakagång i språkutvecklingen eller avstannad språkutveckling

Generella tecken på avvikande utveckling tal - 3-4 år

• som mest tvåordsyttranden

• förstår inte enkla uppmaningar

• talet är svårförståeligt även för nära anhöriga

Generella tecken på avvikande utveckling tal - 4-5 år

• inkonsekvent eller avvikande interaktion

• som mest treordsyttranden

• nedsatt språkförståelse

• talet är svårförståeligt för utomstående

• nära anhöriga förstår inte mer än hälften av vad barnet säger

Bedömning

Remiss - historik. vad är det underliggande problemet? när började svårigheterna? har de alltid funnits?

Ananamnes - föräldraformulär, samtal

Observation och bedömning

• vilka områden/domäner tycks vara påverkade?

• bedömning av spontantal: direkt observation.

• formell testning

• observation i förskola eller i hemmet

Bedömning av flerspråkiga barn vid misstanke om språkstörning

• anamnes

• vilka språkliga domäner är drabbade

• är båda språken drabbade

• föreligger bristande exponering - kan gälla båda språken

Arbeta tillsammans med tolk

Viktigt att göra tolk införstådd med vad deras uppgift är i sammanhanget?

• använd inte för långa meningar

• tala entydigt och korrekt - använd inte sarkasmer och svårtolkade liknelser

• låt tolken avsluta sina meningar

• ställ kontrollfrågor till patienten om du är osäker på om tolken översatt korrekt

Testterminologi

Råpoäng = poängvärde som direkt svarar mot antal “rätt” lösta uppgifter på ett prov.

Reliabilitet = provets mätsäkerhet

Validitet = provets giltighet. ett prov med god validitet mäter de färdigheter det avser att mäta.

Standardavvikelse = mått på spridning

Testresultat - analys

Dessa utgår från en statistisk normalfördelning: runt medelvärdet ligger de flesta individers prestationer eller egenskaper. Några få individer presterar mycket lågt eller mycket högt på test.

Råpoäng på ett test kan räknas om till standardpoäng - man kan då räkna fram standarddeviationen (+ / - 1, 2, 3, 4)

Percentiler kan också räknas fram - fördelningen av testresultaten procentuellt: 10, 20, 30 osv.

Stanieskalan: visas på skalan 1-9, där stanie 5 ligger runt medelvärdet. Stanie 1 i botten och 9 i högsta nivån.

Avvikande utveckling tal, språk och kommunikation GENERELLT

• atypisk jollerutveckling

• härmar inte

• sen taldebut

• svårt att lära sig ord

• förenklade fraser

• böjer inte ord

• använder inte prepositioner

• svårt med pronomen

Atypisk jollerutveckling

• tysta barn

• når ej milstolpar i utvecklingen

• tillbakagång i utveckling

• försenad start av stavelse joller (efter 10 mån)

• avsaknad av stavelsejoller vid 10 mån

Frågor kring jollerutveckling

• hur jollrade ditt barn?

• kommer du ihåg hur hen jollrade

• kommer du ihåg vilka ljud

• var jollret varierat

• jollrade på samma sätt som syskon

• lät joller så här: /da-da/, /ba..

Modell för att karaktärisera språkförmåga

Form - syntax, morfologi, fonologi

Innehåll - semantik, lexikon, kunskap om världen

Användning - pragmatik

Fonologiska svårigheter hos barn med språkstörning

• vanligt förekommande bland förskolebarn

• uppenbara för omgivningen

• fonologiska svårigheter hos flerspråkiga barn med språkstörning drabbar båda språken

• olika grader av svårigheter

• svårförståelig för omgivningen

Fonologi

• kunskap om språkljud

• regler för hur språkljuden kan kombineras

• hur språkljuden uttalas

Fonologiska domän

• perception

• produktion

• fonem, fonotax och prosodi

• kan även påverka semantisk domän

• fonologisk bearbetningsförmåga

Fonologisk störning

• barnet är svårförståeligt

• påverkar barnet i vardagen

• svårigheter över tid

• förmågan avviker signifikant från den typiska utvecklingen

• tidiga utvecklingsstadier ligger kvar länge

• atypiska förenklingsmönster tex velarisering

• riskerar påverka barnets inlärning och vardag

kontextkänsliga

Påverkar ords struktur - syntagmatiska processer

Kontextfria

påverkar klasser av segment - paradigmatiska processer

Naturlig fonologi

En teori om hur barn lär sig ljuden i sitt språk. bygger på

• barn har likartade utvecklingsmönster oberoende av språk

• vissa aspekter av fonologisk utveckling är naturliga

1. Autonom analys

2. Processanalys - fonologiska processer - systematiska ljudförändringar för att underlätta uttal av vuxnas uttal av målord

Kontextkänsliga - Påverkar ords struktur - syntagmatiska processer. Beror på var ljudet finns i ordet.

Kontextfria - påverkar klasser av segment - paradigmatiska processer .

Analys och intervention enligt naturligt fonologi

Naturlig fonologi

• beskriver både typisk och atypisk utveckling

• stöd vid planering av intervention

1. Autonom analys - analyserar barnets egna ljudsystem.

2. Processanalys - jämföra barnets uttal med vuxnas

Icke-linjär fonologi

Ser språkljud som del av ett större system, där ljuden samspelar i flera olika nivåer. Det handlar inte bara om en rak följd av ljud, utan också om betoning, stavelse osv.

• ord

• stavelser

• segment

• särdrag

Analys och intervention enligt icke-linjär analys

• barnets produktion i fokus - inte vuxennormen

• vilka nivåer behärskar barnet?

ord
stavelser
segment
särdrag

• hur reliseras olika fonem

• stöd vid planering av intervention
  

Autonom analys

• kartlägga barnets fonologiska system

• barn med grava svårigheter - mycket avvikande talproduktion

• oberoende av målord

• tre nivåer

Tre nivåer - autonom analys

ordnivå - hur många stavleser? varieras mönster? används alltid endast enstaviga ord? vokalharmoni osv.

stavelsenivå - vilka typer av stavelser används? variationer? CV/CVC/CVCV

segmentell nivå - vilka fonematiska konsonant- och vokalkontraster förekommer mellan orden? variationer av segment tex ordinitialt?

Exempel på kontextkänsliga förenklingsmönster

Utelämning av obetonad stavelse:
banan —> /ba:n/
telefon —> /fo:n/

Utelämning av final konsonant
stol —> /tu:/

Reduplikation
apa —> /pa:pa/
gubbe —> /bubu/

Assimilationer (regressiv och progressiv)

Regressiv (när ett ljud påverkas av ett efterföljande ljud)
blomma —> momma

Progressiv (ett tidigare ljud påverkar ett senare ljud)
banan —> baman

Metateser - två segment byter plats
ketchup —> /peku/

Förenkling av konsonantförbindelse
plocka —> poka

Ex på kontextoberoende förenklingsmönster

Klusilering: sol —> tol

Avtoning/påtoning: gunga —> kunga

Försvagning: rita —> jita

dentalisering: kaffe —> taffe

Velarisering: titta —> kika

H-sering: bil —> hil

Typsik vs atypisk förenklingsmönster

• typiska förenklingar - finns i den fonologiska utvecklingen hos barn

• avtypiska - finns inte i den typiska utvecklingen

Ex på atypisk förenklingsmönster

• velarisering - titta —> kika

• Deletion av initial konsonant - potta —> /ota/

reduplikation upphör vid ålder

Repetition av CV-stavelse

2-2;6 år

assimilation upphör vid ålder

ett ljud förändras till ett förre el totalt likhet med ett annat ljud

2;6 - 3 år

metates upphör vid ålder

ordningsföljden mellan två ljud kastas om

efter 3;1 år

omission av final konsonant

resulterar i öppen stavelsestruktur

3 - 3;6 år

initial klusterreduktion upphör vid

kluser förenklas genom strykning eller inskott av ljud

3;6 - 4 år

omission av initial konsonant upphör vid

initial konsonant stryks

atypisk

klusilering upphör vid

en frikativa eller likvida ersätts med en klusil

2;6 - 3 år

påtoning upphör vid

en tonlös konsonant blir tonande

2;6 - 3 år

avtoning upphör vid

en tonande konsonant blir tonlös

3 - 3;6 år

dentalisering upphör vid

en icke-dental ersätts med en dental

3 - 3;6 år

fonologisk störning

• förekommer i skolåldern, men ej lika vanligt som bland förskolebarn

• kvarstående fonologiska svårigheter i skolåldern —> ökad risk för läs- och skrivsvårigheter

• SSD i skolåldern förekommer ofta tillsammans med andra språkliga svårigheter och DLD

Fonologisk bearbetningsförmåga

• barnets förmåga att uppfatta, lagra, plocka fram och manipulera språkljud i ett språk

• fonologisk medvetenhet: förmåga att uppfatta rim, att ord innehåller stavelser - antal stavelser, identifiera ljud i ord

• snabb automatiserad benämning

• fonologiskt minne - nonsensord

• utvecklas under förskoleåren

• stark koppling till läs- och skrivinlärning

Bedömning - kartläggning och diagnostisk

• generella aspekter

• anamnes

• inspelning

• fonetisk traskiption - mkt viktigt

• strukturerad testning - eliciteringsprinciper

• sppontantal

• förståelighet

• auditiv diskriminierng - uppfattar barnet fonemkontraster

• analys

eliciteringsprinciper vid bedömning med test

“locka fram”

• imitation - kan du säga efter mig

• benämning - vad är det här

• meningskomplettering - oj, en spindel. pappa blir… (rädd)

• fråga - vad gör flickan

Strukturerade tester av talproduktion

• Nya fonemtestet (från ca 3 år)

• Linus 2.0 (från ca 3 år)

• SVANTE (3-19)

• BAF (4-8)

Fonologiska svårigheter - sammanfattning

• fonologiska svårigheter - produktion, perception, fonologisk bearbetning

• förståelighet - vad innebär det och hur kan vi bedöma det

• hur kartlägger och analyserar vi ett barns fonologiska förmåga?

• hur kan fonologiska svårigehter visa sig/se ut

• strukturerade tester

Semantiska och lexikala svårigheter hos barn med språkstörning

Semantik - den språkliga betydelsen hos morfem, ord, fraser

Lexikon - ordförråd

Lexikal utveckling - hur och när barn lär sig ord

• försenad inlärning av de första orden

• begränsat ordförråd

• svårt att finna rätt ord för kända objekt - (ordmobiliseringsförmåga)

Symtom på semantiska och lexikala svårigheter

• ordförråd - svårigheter hos barn med språkstörning

• lär sig ord långsammare

• lär sig färre semantiska särdrag för nya ord

• behöver mer exponering för att lära sig nya ord

• svårigheter med benämningsförmåga - tex “kniv” och “gaffel” använder ist kanske “klipper olika saker”

Ytterligare symtom på semantiska och lexikala svårigheter

• svårt med dubbel betydelse tex kallt, varmt, glassigt

• svårt att förstå skämt, figurativt språk

• även särskilt svårt att lära sig verb

• torftigt språk

• benämningsförmåga - svag

• svårigheter att kategorisera begrepp

• ord- och språkförståelsesvårigheter

Teorier kring lexikala svårigheter

Lexikala nätverk

• barn med språkstörning räknar upp färre ord

• lexikala nätverk - begrepp och semantiska relationer är ofullständigt lagrade

• begrepp färre länkar - aktiveras inte lika kraftfullt

  
  
  Fonologisk bearbetning & arbetsminne

• nytt ord- långtidsrepresenatation

• svårt att skapa fonologiska långtidsrepresentationer

• fonologiskt korttidsminne eller arbetsminne- nonordsrepetietion har stor betydelse för lexikal utveckling

Ordförråd vs ordmobilisering/benämning

• vanligt att barn med språkstörning har svårt med expressivt ordförråd (ordfinnande)

• om man noterar stor skillnad mellan impressivt ordförråd (förståelse) och expressivt ordförråd under testning, kan vara tecken på ordmobiliseringssvårigheter

• ordmobiliseringssvårigheter kan visa sig genom långsamt berättande, tvekljud,långsamt taltempo

Semantiska och lexikala svårigheter - flerspråkiga barn

1. flerspråkig inlärning hindrar inte barn att utvecklas väl språkligt

2. inte nödvändigt att separera språken för att undvika förvirring

3. det kan ta längre tid för tvåspråkiga att utveckla sitt ordförråd - om man bedömer endast ett språk

4. att mäta hela ordförrådet (bägge språken) visar ett flerspråkigt barns språkliga kapacitet

5. kan ha olika styrkor på de olika språken

6. kvaliteten på “input” på respektive språk har betydelse för utevcklingen av respektive språk

7. föräldrar bör uppmuntras att stödja sina barn genom att tala sitt eget språk med dom

bedömning - lexikal och semantik

• test

• screening

• föräldraformulär

• dynamisk bedömning - bedömning - inlärning - ny bedömning

Strukturerade tester - lexikal/semantik

• Peabody vocabulary test (>2 år)

• Boston naming test (5-79)

• NRDLS (2-7 år)

• Ordracet (6-10)

• TROG-2 (4-16)

• CELF-4 (5-12;11)

Bedömning - flerspråkiga barn

• identifiera och reducera bias

• anpassa tid för bedömning

• ta L1 och L2 kunskaper i beaktande (tidigare, nutida, framtida)

• språklig dominans - se bortom det

• samla info via flertal tester och källor

• intervjua familjemedlemmar, observera hur barn interagerar med kamrater, inhämta information från andra professioner

Grammatisk förståelse

• att förstå språkliga uttryck i situationer där det finns mkt kontext = kontextualiserad förståelse (blickriktning, intonation, gester. kunskap om att saker hör ihop/sker tillsammans)

• att förstå språkliga uttryck i situationer där det inte finns ngn kontext = dekontextualiserad förståelse (ledtrådar och kontext saknas)

Morfologiska och syntaktiska svårigheter

• svårigheter med ord - fras - sats

• svårigheter med ordföljd både i huvudsatser och bisatser

• språkspecifika strukturer i svenskan

• negationer

• bisatser - använder få bisatser

Morfologiska och syntaktiska svårigheter - orddomän

• utesluter morfem och/eller ord

• använder annat morfem och/eller ord än förväntat

Morfologiska och syntaktiska svårigheter - frasdomän

• utelämningar av: genitiv-s, obestämd artikel, bestämd artikel

• utelämning av verb

• ersättningar - använder annan böjning än den förväntade i en fras

Morfologiska och syntaktiska svårigheter - satsdomän

• svårt med verbfraser

• utelämnar kopulaverb

• utelämnar hjälpverb

• använder objeksform istället för subjektsform

• annan ordföljd

• svårigheter med negationer

grammatiska svårigheter hos barn med språkstörning

• ojämn profil - inte lika förutsägbar som den typiska utvecklingen

• grammatisk utveckling ligger inte i fas med andra domäner

• använder grammatiska förenklingar i högre grad

Bedömning och kartläggning av syntax och morfologi

viktigt att syntax och morfologi noggrant bedöms separat i aspekter av

• receptiv förmåga

• expressiv förmåga

• kommunikationsförmåga

MLU - mean length of utterance

• yttrandemedellängd

• fria morfem (ord) och bundna morfem

• syntaktisk utvecklingsnivå

• en aspekt av utvecklingen

• aldrig enbart använda MLU

• följa framsteg i behandlingen

Test receptiv syntax och morfologi

• NRDLS (2-7 ÅR) mäter både receptiv och expressiv förmåga)

• TROG-2

Test expressiv syntax och morfologi

• GRAMBA

• Bussagan

Använding - pragmatik

användingen pragmatisk förmåga användandet av språket i kontext för sociala syften.

• svårt att förstå komplext språk och längre uttryck

• svårigheter med att berätta en sammanhängande berättelse

• svårigehter med att förstå abstrakt och tvetydigt språk/uttryck

Bedömning av gester och IVK vid 0-36 mån

• identifikation av gester - anvädning av gester

• frekvens

• typ av gest

• kommunikativfunktion

• koordination av blick och vokalisationer

• övergång mellan kontakt och gest

• övergång till ord

Symtom på pragmatiska svårigheter - interaktion

samtalsämnen

• har begränsad förmåga att introducera/upprätthålla samtalsämnen

• börja prata utan förvarning

• abrupta ämnesbyten

• initierar

relevans/irrelevans i samtal

• ger irrelevanta svar

• vägrar svara

• inadekvat respons

Kognitiva och sociala problem

• svårt att ta andras perspektiv, sociala svårigheter, dåliga omvärldskunskaper

Språkliga problem

• brister i ord- och satsförståelseproblem

• ordmobilisering

• berättarförmåga/narrativor

Vilka kan ha pragmatiska svårigheter

• barn med autism och IF

Bedömningsmetoder Pragmatik

• checklistor/föräldraskattning

• samtalsanalys

• narrativ förmåga: test. Bussagan. Action picture test

Bakgrundsdiagnos vs symtomdiagnos

Bakgrundsdiagnos: vet den bakomliggande orsaken tex Downs syndrom

symtomdiagnos: symtom kan ha olika orsaker men som leder till diagnos tex autism

Autism - tal och kommunikation

tal och språk (form och innehåll) - är mycket varierande vid autism - inget talat språk till avancerat tal och språk jämfört med jämnåriga

kommunikation (använding) - är alltid påverkat hos individer med autism, det är ett av diagnoskritererna

IF - intervention

pedagogiska insatser, LSS och tillgång till särskolans resurser ska bli möjliga

Selektiv mutism

• symtom: pratar inte i skolan - talar endast i vissa situationer, kravkänslighet

• ihållande svårigheter i mer än 1 månad. Kan inte förklaras med språkstörning

• intervention: farmakologisk behandling och beteendeterapi har i studier visat sig ha bäst effekt.

Epilepsi

• språkförståelsen är oftast mest drabbad, men kan vara kombination med talsvårigheter och språkförståelse

• 85% får expressiva svårigheter

• svårt med verbalt minne

Om ett barn uppvisar förlust av språk- regression samt kraftigt nedsatt språkförståelse ska neurolog. konsluteras

Downs syndrom

Form: expressivt språk mer drabbat än receptivt

artikulationsförmåga är ofta påverkad

grammatiska svårigheter i likhet med språkstörning

innehåll: senare lexikal debut och tillväxt av ordförråd är långsamt

användning: varierar, många har en god pragmatisk förmåga förhållande till andra förmågor