0. Tand-anatomi

Identifiering av tand

En tand kan identifieras mha dess krona och rot. Att använda sig av kronan är dock mer pålitligt eftersom kronans strukturer inte avviker från medeltandvärdet i samma utsträckning som rotens.

Hur många rötter har de olika tänderna?

Incisiver, caniner och premolarer: 1 rot

Molarer i överkäken: 3 st

Molarer i underkäken: 2 st

OBS! Premolarernas rot är delad vid spetsen

Rötternas avvikelser (i fråga om antal)

De kan vara sammanväxta vilket innebär att en tand har färre rötter än normaltanden.

Furkation

Den yta där rötterna skiljs åt. Tänder med två eller fler rötter har alltså bara denna typ av yta.
Två rötter: bifurkation
Tre rötter: trifurkation

Rottecknet

Roten är i normala fall inte helt rak utan viker istället av distalt åt. Detta faktum kan användas för att identifiera en tand.
Molarernas rötter brukar dock vara vinklade åt olika håll --> svårt vid identifiering

Medelvärdestand

Varje tand har en grundanatomi som följer typiska drag för just den tanden. De kan dock variera på individnivå. Medelvärdestanden har alla de drag som är gemensamma för 60 % av alla människor.

Centralen i överkäken (11 och 21)

Kronans form?

Storlek?

Kronans form

- incisalt skär

- skovelformad

- tydlig limbi och cingulum

- tydligt vinkeltecken

- oftast tydligt böjningstecken

- tydliga mameloner

- palatinal krista

Storlek

- Störst bland incisiverna

- har en kraftig rot

Centralen i överkäken (11 och 21)

Kronans form?

Storlek?

Lateralen i överkäken

Kronans form?

Storlek?

Kronans form

- incisalt skär

- liknar centralerna i ÖK fast rundare

- tydlig limbi och cingulum

- tydligt vinkeltecken

- oftast böjningstecken

Storlek

- Kortare och smalare krona än överkäkscentralerna

- Smalare rot

Centralerna i underkäken (31 och 41)

Kronans form?

Storlek?

Kronans form

- incisalt skär

- mejselformad

- saknar oftast vinkeltecken, böjningstecken och rottecken

- saknar oftast limbi och cingulum

Storlek

Bettets minsta och smalaste tand och rot

Underkäkens lateraler (32 och 42)

Kronans form?

Storlek?

Kronans form

- liknar underkäkscentralen fast kronan är större

- incisalt skär

- mejselformad

- har ofta men inte alltid vinkeltecken, böjningstecken och rottecken

- ofta men inte alltid limbi och cingulum

Storlek

- större krona än 31 och 41

- smal rot

Överkäkens caniner (13 och 23)

Kronans form?

Storlek?

Kronans form

• En kusp, två skänklar, mesiala är kortare

• bred i mesiodistal riktning

• kraftiga limbi och cingulum

• bred och kraftig labial krista

• tydlig platina krista

• tydligt böjningstecken

• ingen kronflykt

Storlek

• bettets längsta tand (krona + rot)

• kraftig rot

Underkäkens canin (33 och 43)

Kronans form?

Storlek?

Övrigt?

Kronans form

• 1 kusp, skänklarna är olika långa (mesiala kortare)

• smal i mesiodistal riktning

• plan mesialt

• tydligt böjningstecken

• saknar oftast cingulum

• tydlig kronflykt

Storlek

• bettets längsta krona, lång och smal rot

Övrigt

• väldigt plan hela vägen och en bit ner på roten

Överkäkens första premolar (14 och 24)

Kronans form

- två kuspar

- Buckala kuspen är oftast lite högre än den palatinala

- assymetrisk "yttre" form

- konkav mesialyta

- omvänt böjningstecken (dvs är 14 och 24 buckala yta mer prominent distalt åt)

Storlek:

- större än överkäkens övriga premolarer

Övrigt:

Oftast tvådelad rotspets

en tand som kan ha flera olika avvikelser? Vilka är avvikelserna?

Överkäkens lateraler

- överlappar centralen

- tapptand = kronan och roten är starkt reducerande

- liknar hörntanden fast rundare och mindre

- kan t o m saknas (hos 1-2%)

- forâmen caecum = ett hål/foramen på palatinalytan

Överkäkens andra premolar (15 och 25)

Kronans form

• två kuspar som är lika höga

• saknar oftast böjningstecken

• kraftiga och breda randvulster --> kort centralfissur

• påfallande symmetrisk ur ocklusal vinkel

Storlek

mindre än första överkäkspremolaren

Underkäkens första premolar (34 och 44)

Kronans storlek:

- Två kuspar: en stor buckalt och en liten lingualt. Den linguala är så liten att den inte deltar i ocklusionen.

- lingualförskjuten centralfissur

- Ofta finns en bifissur som delar den linguala kuspens mesiala del

- tydlig kronflykt

- Oftast tydligt böjningstecken

Storlek

- bettets minsta premolar

Övrigt

- enda tanden i bettet som inte deltar i ocklusionen

- blandas lätt ihop med ÖK canin, eftersom dess linguala kusp är så liten att den uppfattas som cingulum. Vad som skiljer de åt är att 34 och 44 har kronflykt.

Underkäkens andra premolar (35 och 45)

Kronans form:

- 1 buckal kusp samt 1-2 (oftast 2) linguala kuspar (den mesiolinguala oftast större)

- parallella approximalytor

- kan ha krista transversa (mellan buckalkuspen och mesolinguala kuspen)

- tydlig kronflykt

- ofta tydligt böjningstecken

Storlek:

- Oftast större än den första premolaren i underkäken

Överkäkens första molar (16 och 26)

Kronans form

- två buckala kuspar och två palatinala kuspar

- rombisk från ocklusal vinkel

- parallella approximalytor

- Tydligt böjningstecken

- Krista transversa mellan distobuckala och mesopalatinala kusparna

Storlek

Bettets största tand (krona + rot)

Övrigt

- ca 70 % har carabellis kusp - en tuberculum på den mesiopalatinala kuspen, på palatinalytan.

- rötterna är kraftigt divergerade

Överkäkens andra molar (17 och 27)

Kronans form

- 2 buckala kuspar, 1-2 palatinala kuspar

- Är till formen lik den första molaren i ÖK ur ocklusal vinkel, fast denna smalnar av mer palatinalt åt

- kan ha krista transversa

- tydligt böjningtecken

Storlek

- mindre än den första molaren i ÖK

Övrigt

Ofta sammanväxta rötter

Underkäkens första molar (36 och 46)

Kronans form

- 3 buckala samt 2 linguala kuspar

- Den distobuckala kuspen är mindre än de andra

- Rund/oval form ur ocklusal vinkel

- Tydligt böjningstecken

- Oftast tydlig kronflykt

Storlek

- Bettets största krona

Underkäkens andra molar (37 och 47)

Kronans form

- 2 buckala, 2 linguala kuspar

- liknar den första molaren i UK fast denna är något rundare

- fissursystemet bildar ett kors

- Svag kronflykt

- Något svagt böjningstecken

Storlek

- mindre än den första molaren i UK

tredje molaren i bettet

= visdomständer
- de har inga specifika kännetecken utan liknar tanden jämte.

skillnader mellan ÖK centraler och lateraler

Lateralerna har kortare och smalare krona samt smalare rot. De är också rundare till formen.
Lateralerna kan också ha utmärkande avvikelser.
Centralerna har mameloner och en palatinal krista.

skillnader mellan UK centraler och lateraler

De är väldigt lika så svårt att särskilja, finns dock några skillnader.
- lateralens krona är något större
- lateralerna har oftast (inte alltid) böjnings-, vinkel- och rottecken, samt rottecken.
- Centralerna saknar oftast böjnings-, vinkel- och rottecken
- Dessa centraler är bettets minsta och smalaste tand.

Vilken tand är bettets längsta (krona + rot)?

ÖK canin

Vilken tand har bettets längsta krona?

UK canin

vilken tand är väldigt plan längs hela kronan, och en bit ner på den mesiala sidan av roten?

UK canin

Vilken tand har omvänd böjningstecken?

14 och 24, ÖK första premolar

vilken tand av premolarerna har (oftast) delad rotspets/topp?

ÖK första premolar; 14 och 24

Bettets uppbyggnad - primära? permanenta?
Vad innebär att vänstra och högra sidan är spegelvända symmetriska avbilder?

- 20 st primära (51-55 , 61-65 , 71-75 , 81-85)
- 32 st permanenta (11-18 , 21-28 , 31-38 , 41-48)
- innebär att tänderna på exv högra maxilla inte kan ersätta tänderna på vänstra maxillan

De fyra tandgrupperna

incisiver (framtänder)
caniner (hörntänder)
premolarer (främre kindtänder)
molarer (kindtänder)

incisiver

- Totalt 4 st (två i maxilla, två i mandibeln)
- De har ett skär/incisal kant som används för att bita/dela maten

caniner

- Den tand som gränsar till en incisiv tand
- vi har två i varje käke
- Utgör hörnen i tandbågen
- liknar hundens tand --> därav namnet (canis=hund)
- sliter sönder maten men skyddar också andra tänder vid tuggning

Molarer

- molare = mala
- maler alltså maten vi äter
- de 3 innersta tänderna

premolarer

- de två små kindtänder som sitter framför molarerna

Kodsystem?

FDI och WHO är det mest kända och används i ex Sverige (EU).

I detta system delas tänderna in i 4 olika kvadranter (1-4) och får också en siffra mellan 1-8 beroende på var i kvadranten de sitter.

1:a kvadranten - högra överkäke

2:a kvadranten - vänstra överkäke

3:e kvadranten - vänstra underkäke

4:e kvadranten - högra underkäke

ADA ett annat system används i USA och Storbritannien.

I det permanenta bettet benämns de i kronologisk ordning (1-32)

Tand 1 är tanden längst bak i högra maxillan (alltså 18).

Tand 32: längst in i högra underkäke (48)

Det primära bettet benämns på samma sätt fast med bokstäverna A-T

Tandens delar

Krona - corona dentis
Tandhals - cervix dentis
Tandrot - radix dentis
Rotspets - apex radix dentis

Tandens ytor

labialytan - ytan mot läppen

buckalytan - mot kinden

palatinalytan - mot gommen

lingualytan - mot tungan

ocklusalytan - tuggytan

incisalytan - incisivernas skär

facialytan - samlingsnamnet för labialytan och buckalytan

cervikalytan - tandhalsens yta

approximalyta - ytan mot granntanden (mesialytan eller distalytan)

- sluta (som i att bita ihop)
- skära
- hals
- mellan
- mot centrum
- från centrum

- ockludo
- incido
- cervix
- approxima
- mesial
- distal

Hur bestäms riktningen?

Riktningen bestäms utifrån tandens yta. Exempel: tanden har ett kariesangrepp ocklusalt åt

Tändernas morfologi

De olika strukturer/former tänderna har

Kusp

En kraftig, massiv upphöjning på den ocklusala ytan.

En tand kan ha flera kuspar, men incisiver saknar dessa helt.

Kuspen består av två skänklar ("uppförs/nedförs-backarna") och en topp samt kristor

Krista

Långdragen upphöjning.

En krista har formen som toppen av ett campingtält (avlång och triangelformat sett framifrån/bakifrån). Finns olika typer som bestäms av vilken tandyta kristan sitter på. De kristor som sitter på de tandytor förutom den ocklusala, är ofta svåra att se.

- Krista triangularis:

En krista på ockslusala ytan. Därmed finns denna typ bara hos premolarer och molarer.

- Labial/buckal krista:

Sitter på labial- eller buckalytan. Dessa är vertikala.

- Palatinal/lingual krista:

Vertikala kristor som sitter på palatinal- eller lingualytan.

Fissur?
Bifissurer?
Fissursystem?

Springor/fåror som finns på ocklusalytan.

Ocklusalytan har en centralfissur i mesiodistal riktning, från denna löper också bifissurer och tillsammans bildar de ett fissursystem.

Utformning och placering på fissurerna varierar mellan tandgrupp och individer.

Fossa? Var kan de finnas?

En rundad håla/urskålning. Går inte att exakt säga var en fossa börjar och slutar.

Fossa finns ex på incisivernas palatinalyta.

Finns flera fossor på samma ocklusalyta.

Där fissurerna möts på ocklusalytan, bildas en fossa.

Randvulst

Randvulst finns på den ocklusala ytan och är en långdragen upphöjning längs den approximala kanten. Det är alltså en slags list som förbinder kusparna med varandra.

Sulcus

Sulcus är en grund fåra som finns på palatinala, linguala och den buckala ytan. Motsvarar alltså ocklusalytans fissurer.

cingulum

- Finns palatinalt/lingualt på inciver och caniner

- Är en tuberculum (=liten knöl) som ses som en knöl bakifrån, men som också fortsätter approximant

limbus

på främst maxillans (otydligt på mandibulan)

- incisivers och caniners palatinala yta

- finns en upphöjning som sträcker sig längs approximalytan. - - Denna upphöjning kallas limbus (plural: limbi).

mameloner

Kan finnas på incisivernas labiala yta där de framträder som vertikala små upphöjningar. På incisala kanten kan de urskiljas som små knoppformade taggar.

Upphöjningarna syns tydligast på ny-erupterade incisiver. Mamelonerna slips dock fort ner, främst på incisivkanten.

Prominenslinjen

Prominenslinjen är den linje som tangerar tandkronan där den är som störst, alltså där omkretsen är störst. Sträcker sig alltså som ett bälte där tandkronan är som mest framträdande. Maxillans kuspförsedda tänder har sin prominenslinje mitt på tandkronan vilket inte motsvarande tänder i mandibeln har.

Linjen är viktig att känna till vid exv tandreglering och bettskeneframställning.

kronflykt

Undekäkens kuspförsedda tänder (3-8) är prominenta

- cervikalt åt på buckal ytan

- ockusalt åt på lingualytan

Prominenslinjen hos de kuspförsedda tänderna i mandibeln är inte mitt på tanden (som för motsvarande tänderna i maxillan).

Detta innebär att tandkronan lutar inåt vilket är viktigt för att man ska kunna bita ihop ordentligt, och är således också viktigt för tuggningsförmågan.

Böjningstecken

• Innebär att från en tands labiala/buckala yta ur ocklusal/incisal aspekt, kan man se att den är mer prominent vid den mesiala delen.

• Att tänderna är formade på detta sätt ger upphov till tandbågen. Man kan genom böjningstecknet se vilken kvadrant en tand tillhör.

Kontaktpunkter

Kontakten mellan två granntänder (vid approximalytan). Faktumet att tanden smalnar av cervikalt åt, leder till att kontaktpunkten befinner sig rätt högt på tandkronan. Kontakten förhindrar matrester från att ansamlas mellan tänderna.

Liten kontakt = kontaktpunkt

Stor kontakt = kontaktyta

Diastema

När kontaktpunkt mellan två tänder saknas. Diasteman som kan finnas mellan de främsta incisiverna, kallas diastema mediale.

Vinkeltecken

Tandkronans mesiala hörn är spetsigare än den distala. Detta faktum innebär att man kan avgöra vilken kvadrant en tand tillhör.

interproximalrum

Det mellanrum mellan två tänder som är triangelformad. Saliv klarar av att skölja bort matrester från mellanrummet.

Maxillary second premolar - right

15

Maxillary canine - right

13

Maxillary first premolar - right

14

Maxillary second molar

17

Maxillary first molar right

16

Mandibular canine - right

43

Mandibular second premolar - right

45

Mandibular second molar - right

47

Mandibular first molar - right

46

Mandibular first premolar - right

44

Mandibular central incisor - right

41

Överkäkens första incisiv 21

Överkäkens andra incisiv 22

Underkäkens första incisiv 31

Underkäkens andra incisiv 32

Överkäkens canin 23

Underkäkens canin 33

Överkäkens första premolar 24

Överkäkens andra premolar 25

Underkäkens första premolar 34

Underkäkens andra premolar 35

Överkäkens första molar 26

Överkäkens andra molar 27

Underkäkens första molar 36

Underkäkens andra molar 37

Vilka 4 frågor används lämpligen vid tandidentifiering?

1. Vilken tandgrupp?
2. Vilken käke?
3. Vilken kvadrant?
4. Vilken tand?

Premolar skillnad UK / ÖK?

Premolar ÖK
- ofta delat rot
(4:an kan också ha två rötter)
(-konkav mesial yta 4:an)

Premolar UK
- kronflykt

Premolar ÖK skillnad (första eller andra) 4 5 ?

Första premolaren (4) ÖK
- konkav mesialyta
- smalnar av (bukal kusp större än palatinal)
- (bukal kusp högre- inte alltid tydligt)

Andra premolar (5) ÖK
- symmetrisk i ockusal vy
- parallella aproximalyta
- tydlig randvulst
- kort centralfissur

Vilka tecken kan kolla på för att avgöra vilken kvadrant tanden avgör?

- böjningstecken (undantag ÖK4)
- rottecken

- vinkeltecken (endast incisiver)
- kortare mesialt skänkel (endast canin)

Molar ÖK skillnad (första eller andra)
6,7 ?

Första molaren ÖK (6)
- 2 bukala, 2 palatinala kuspar
- rombisk
- (rötter utåt)

Andra molaren ÖK (7)
- 2 bukala, 1-2 palatinala (smalnar av)
- (rötter inåt)

Premolar skillnad UK 4,5 ?

Första premolar UK
- 1 bukal, 1 lingual kusp
- linguala kuspen väldigt låg/ liten (deltar inte i ocklusionen)
- lingual förskjuten centralfissur

Andra premolar UK
- 1 bukal 1-2 (oftast 2) linguala kuspar
- bukala och linguala kuspa ungefär lika höga

Molar UK skillnad (första eller andra)
6,7 ?

Första molar UK 6
- 3 bukala, 2 linguala kuspar

Andra molar UK 7
- 2 bukala, 2 linguala kuspar
-> bildar kors