Begreppet: Litteratur: Rasmussen (Red.): Lek på rätt väg. På spaning efter leken

Beskriv de tre dimensioner av lek:

1) lekens egenvärde för barn

2) lärande lek (lärande genom lek)

3) Lekens inspiration (motivation) 

Tillsammans ger dessa tre dimensioner en bra bild av lek som fenomen.

Lekens egenvärde för barn: Leken är värdefull i sig själv för barnet, inte bara för att barnet ska lära sig något. I leken får barn ha roligt, vara kreativa och vara i nuet. Leken bidrar till vänskap, sociala relationer och kommunikation mellan barn. Leken har alltså ett socialt och personligt värde för barnet.

Lärande genom lek: Barn utvecklas och lär sig genom lek. I leken tränar barn tex språk, sociala färdigheter, tänkande och problemlösning.

Lekens inspiration (motivation): handlar om den lust och drivkraft som gör att barnen vill leka. Barn motiveras av nyfikenhet, fantasi, gemenskap och känslan av att kunna något.

Beskriv sutton-Smith begrepp lekens ambiguitet/mångfald:

Sutton-Smith menar att leken är ett brett begrepp och fyller flera funktioner. Lek har inte en enda tydlig betydelse eller funktion. Han menade att leken är mer komplex än vad de flesta forskare säger.

Beskriv ett "modernt" sätt att se på lek:

Ett modernt sätt att se på lek är att barn ses som aktiva subjekt, alltså aktiva och kompetenta individer med rätt att påverka och delta. Lek har ett värde i sig själv och är viktig för barns utveckling. Genom samspel, relationer och känslor utvecklas barn socialt och kulturellt. Lek lärande och omsorg ses som en helhet.

Vad innebär inteleklandet?

Inteleklandet innebär när man inte får möjlighet att leka fritt och planlöst. Här respekteras inte barns fria och spontana lek. Den enda lek som ses som bra är den lek som vuxna anser vara nyttig och bra.

Leken har inget egenvärde utan är endast till för att uppnå något annat, det är en lek som är organiserad av vuxna, pedagogiserad, formaliserad, förutsägbar och strukturerad. Det finns inget utrymme för fri lek.

Lek som medel/lärandemål och författarnas kritik av det:

När leken används som medel för att uppnå något annat, dvs när den blir en pedagogisk aktivitet riskerar leken att sluta vara lek.

---

 [HG1]utveckla

Sociala fantasileken (Vysotskij) 

Begreppet Sociala fantasileken kommer från Lev Vygotsky och handlar om hur barn utvecklas genom gemensam fantasilek med andra. Social fantasilek är när barn leker tillsammans och använder fantasin för att skapa roller, situationer och berättelser. Barnen låtsas vara någon annan och följer de regler som hör till rollen.

Vygotskij menade att social fantasilek hjälper barn att utveckla:

·       Sociala färdigheter – samarbeta, turas om, förstå andra

·       Språk – barn pratar och förhandlar i leken

·       Självkontroll – barn följer lekens regler

·       Fantasi och kreativitet

Vad menas med de tre verklighetssfärerna?

När barn leker fantasilekar tillsammans förhåller de sig till verkligheten på olika sätt, dessa sätt kallas för verklighetssfärer. De beskriver hur barn rör sig mellan fantasi, organisering av leken och verkligheten. Alla dessa tre sfärer måste finnas med för att en gemensam lek ska kunna uppstå och pågå en stund.

 

Beskriv realsfären:

Här finns den riktiga verkligheten. Trots fantasileken anpassar barnen sina handlingar till den reella verkligheten. Realsfären är den verkliga världen runt om leken och här skaffar sig barnen en överblick över hur de andra i lekgruppen har det, vad de andra tycker är roligt/tråkigt.

Beskriv fiktionssfären:

Fiktionssfär: Här sker själva fantasileken, barnen går in i roller och skapar en gemensam handling och berättelse. Här formas och uttalas barnens fantasiidéer.

 

 

Beskriv regisfären:

Regisfär: I regisfären organiserar och styr barnen leken. De diskuterar, förhandlar och koordinerar leken gemensamt, de bestämmer roller, regler och vad som ska hända i berättelsen. Här byter man roller och teman och det kan därför i denna sfär uppstå konflikter, och osämja bland barnen.

”Ska vi inte säga att jag är Batman i stället och du är Batmans lillebror”.

Ge exempel på olika former av lek:

Föremåls lek och parallell lek 1–3 år

-       Barnet leker med konkreta saker och föremål, leken präglas av att härma andra, bredvid lek

 

Rörelselek och fysisk lek 1–3 år

-       Lek genom fysiska rörelser, sker ofta med hög volym

 

Konstruktionslek 1–10 år

-       Bygg och konstruktions lekar

 

Roll i handling 2–4 år

-       Starten på rollekar, oftast väldigt konkret innehåll som att gå till affären, laga mat osv. Med konkreta material

Den sociala fantasileken 3–10 år

-       Rollek fast med mer fantasifulla inslag

-       Barnen leker med symboliska föremål, dvs saker som de egentligen inte har

 

Regellek 7–10 år

-       Formella regler som bestämmer hur leken ska gå till och sluta och vilka som är vinnare /förlorare

Beskriv begreppet barns vänskap

Barns vänskap

I leken kan barn mötas, lära känna varandra och skapa mening tillsammans, dvs vänskap. Vänskap mellan barn kan vara för stunden eller längre. Barn som blir vänner gläds åt varandras sällskap, delar positiva känslor och klarar av att bli osams för att sedan försonas. Vänskap mellan barn både kräver och utvecklar sociala färdigheter.

Beskriv begreppet lek som relationsarbete:

Lek som relationsarbete

I lek sker ett ständigt relationsarbete mellan barnen. En stor del av leken handlar om att bygga relationer och skapa gemenskap. Genom lek får barn utforska och pröva relationens alla delar, som att uttrycka sin vilja, lyssna till den andre, komma överens, bli osams. Försonas och fördjupa relationen eller ”göra slut”.

Beskriv begreppet barns förhandlingar i lek: (implicit/explicit kommunikation)

Barns förhandlingar är en central del av leken. Genom förhandlingar bestämmer barn tillsammans hur leken ska gå till och vem som får vara med. Förhandlingar sker hela tiden i lek, barn använder dem för att starta lek, fortsätta lek eller bestämma hur leken ska utvecklas. De handlar ofta om roller, regler, teman och gränser i leken men också om makt, inflytande, deltagande och tillhörighet.

 

Barn använder verbala strategier för att förhandla. Kommunikationen kan vara explicit och direkt alltså att barnen pratar om hur leken skall lekas och implicit genom metakommunikation, alltså där uttalanden visar hur barnet vill att leken ska förstås.

Vad innebär vuxnas roller, intervention och engagemang i lek? (Engagerad närvaro)

Ofta, är vuxnas interventioner när det kommer till barns lek mer störande än utvecklande för barnen. Alltför ofta förstör de vuxna barnens lek genom att rikta fokuset mot endast lärande, alltså pedagogisera leken. För att kunna bidra till barns lek på ett positivt sätt behöver vuxna utveckla olika strategier eller positioner att växla mellan utifrån vad barnen och deras lekande behöver just då. En förutsättning för detta är att ha kunskap om lek, och lekens betydelse för barnen.

Genom en engagerad närvaro kan den vuxne sitta nära barnets lekvärld och bekräfta, observera och närgranska leken för att få kompetens om den. På så sätt kan den vuxne sedan bidra och bli mer handlande genom att exempelvis, stötta ett barn att göra sig hörd i leken, skydda leken mot intrång och bidra med material. Om hen blir inbjuden till lek ska hen vara lyhörd och delta på barnens villkor, inte ta över leken genom att tex skapa en pedagogisk ”lära bort situation”.