Astronomi: Vetenskapen om Universum
Geocentrisk vÀrldsbild: Jorden anses vara universums centrum och allt kretsar kring jorden.
Heliocentrisk vÀrldsbild: Beskriver solsystem, att solen Àr i centrum, planeter kretsar kring den.
Explosion Teorin: Universum uppstod av en jÀttestor explosion för 13,7 miljarder Är sedan, tor pÄ
Big Bang(den stora smÀllen): Explosion av rymden, dÄ tid och rum uppstod tillsamman med den
Materia ochs strĂ„lning uppstod och spreds â materian bildade grundĂ€mnen(helium och vĂ€te) samt planeter och stjĂ€rnor
Solsystemet: 8 planter(4 sten och 4 gasplaneter) + deras mÄnar, dvÀrg planeter, asteroider och kometer + en sol
Solen antas ha ungefÀr 4,5 miljarder Är kvar att leva
Olika teorier om universums framtid:
Big freeze(vÀrmedöden): Universum fortsÀtter expandera, kallare och gles tills stjÀrnbildning upphör
Big rip: Expansionen accelererar kraftigt tills stjÀrnor och atomer dras isÀr
Exoplaneter: planeter som kretsar kring andr stjÀrnor Àn solen, mÄnga har upptÀckts, men ej nÄgot liv
Söker i behagliga zoner dÀr temperatur ska tillÄta flytande vatten
---------
Himlakroppar: Naturliga föremÄl i rymden Ex stjÀrnor, planeter osv
StjÀrnor: Lysande klot av het gas (helium och vÀte)
Föds i en Nebulosa som kollapsar, nĂ€r gravdistion drar ihop â ökar trycket och temperaturen â start kĂ€rnfusion â vĂ€te omvandla till helium = stjĂ€rna
Nebulosa(stort gasmoln): BestÄr av materia(dam och gas) som dras ihop av gravitationskraft = stjÀrna
De har en enorm massa
StjĂ€rnans livscykel: Föds â Stabilt tillstĂ„nd(gott om brĂ€nsle) â Slut pĂ„ vĂ€te = svĂ€ller upp â Röd superjĂ€tteâ Krymper = Vit dvĂ€rg â svalnar och mörknar
Stor/tunga stjÀrnors död kan bilda en
Supernova: StjÀrnas ytter sprÀngs och delas = stark ljusstjÀrna
Ibland NeutronstjÀrna i mitten(liten kompakt himlakropp)
SvarthÄl: En himlakropp vart stjÀrnor pressas samman till en punkt, med en kraftig garvidstion
Inga föremÄl lÀmnar inte ens ljus
(oftast först supernova sedan svart hÄl)
+ StjĂ€rnor slĂ€pper gaser och stoft nĂ€r de dör â skapar nya nebulosor (sĂ„ universum kretslopp fortsĂ€tter)
Temperatur pĂ„ stjĂ€rnor = fĂ€rg â
Vita stjÀrnor/dvÀrgstjÀrnor: Minsta och varmast(10 000 garder)
Gula stjÀrnor: Temperatur(6000 grader) EX solen
Röda stjÀrnor/röd jÀtte: Störst och har lÀgst temperatur (3000 grader)
JÀttestjÀrnor: StjÀrnor större Àn solen, lÄg temperatur = röda stjÀrnor
DvÀrgstjÀrnor: StjÀrnor mindre Àn solen, hög temperatur = vita stjÀrnor
EX: Solen, 4,5 miljarder Är gammal(solen strÄlar Àr ljus/vÀrmeenergi frÄn fusionen som uppnÄr inuti solen)
DubbelstjÀrnor: 2 stjÀrnor rör sig runt varandra / trippelstjÀrnor: 3 st
StjÀrnhopar: MÄnga stjÀrnor samlade i större grupper
StjĂ€rnbilder: MĂ€nniskor som organisera natthimlen med igenkĂ€nnbara mönsterâ
Astrologi: LÀran att tolka himlakroppar position under mÀnsklig födelse, bygger pÄ förutsÀttningar och gammal tro
------
LjusÄr: StrÀckan ljuset förd pÄ ett Är, enheten anvÀnd för att ange avstÄnd i rymden.
Ljus frÄn stjÀrnor kan ta Är innan de syns pÄ jorden
EX: PolstjĂ€rnan 780 ljusĂ„r â ljus fĂ€rdats i 780 Ă„r , Solen 8 ljusminuter
Triangelmetoden: AnvÀnd rÀkan avstÄnd i rymden
Galax: Ett enormt stjÀrnsystem, Àr universums byggstenar
Finns mer Àn 100 miljarder galaxer
Olika former: Spiral, klot eller ellipsformade
Galaktiskt Är: Tid de tar för solsystemet Ä ha ett varv runt centrumet av galaxen
EX: Vintergatan, spiralformade har ca 200 miljarder stjÀrnor
Mörk energi: Energi som drar galaxer frÄn varandra
Mörk materia: Masteri i unver som vi ej ser
---------------------
Partiklar, vÀrme och tryck:
Partiklar: minsta bestÄndsdelarna av materia EX
Atomer atomkÀrnor - protoner, neutroner(finns kvarkar) och elektroner( Àr Leptoner)
Fotoner(ljuspartiklar)
Elementarpartiklar: Minsta struktur(kan ej delas mer) EX: kvarkar
SubatomÀra partiklar: Partiklar mindre Àn atom + de som uppbyggda andra partiklar EX: Neutron, proton
118 grundÀmnen(94 naturlig)
--------
Materia: Allt som vÀger nÄgot + de innehÄller atomer
Massa = Vikt, hur mycket materi ett föremÄl innehÄller
MĂ€ts i Kg, ton, hg och g
Volym: Utrymmet ett tredimensionell föremÄl upptar berÀknas 2 sÀt
Bredd x lÀngd x höjd
Oregelbundna föremÄl: Vatten i mÀtglas + lÀgg ner föremÄlet, sedan subtrahera skillnaderna
Densitet: Hur sammanpackad ett Àmne Àr(hur tÀt partiklar Àr packade)
Densitet = massa/volym (p=m/V) â kg/dm3< g/dm3
Densitet avgör flyttnings förmÄga, mÄste ha lÀgre densitet Àn vatten
----------
VÀrme(vÀrmeenergi): Total mÀngden energi som överförts pÄ grund av temperaturskillnader
Temperatur: mÄtt pÄ hur mycket atomer och molekyler rör sig
Absoluta nollpunkten = -273,16 grader
Celsiusskalan: oC 2 fixpunkter Vattens frys (0 grader) och kokpunkt (100 grader)
Kelvinskalan: UtgÄr frÄn absoluta nollpunkten(273 grader)som fixpunkt
Fahrenheitskalan
VÀrmeutvidgning: Varma Àmne utvidgar sig = tar mer plats = Àndrar volym
EX: luftballong(Varma luft lÀgre densitet = flyger), Sly Bruk(varmvatten = glas och metall utvidgar sig men metall> glas)
Àmnen blir kallare = mindre volym och massa Àndras ej = Höger densitet
GĂ€ller ej vatten â 4 grader = volymen minst, försĂ€ter till o = större volym = lĂ€gre densitet
---------
AggregationstillstÄnd: Olika former materia kan fÄ beroende pÄ tryck och temperatur + de har fasövergÄngar
Fast from: Molekyler pÄ bestÀmda platser och vibrerar EX: is
SmĂ€ltning â Stelning/frysning â
Flytande from: Molekyler kan rör pÄ sig mer fritt EX vatten
FörĂ„ngning/avdunstning â Kondensationâ
Gasform: Molekyler rör sig fritt EX: vattenÄnga
-------
Sublimering: Fast â gas /Disposition: Gas â fats
SmĂ€ltpunkt: Temperatur vart Ă€mne fast â flytande (vatten - 100 grader)
Kokpunkt: Temperatur vart Ă€mne flytande â gas
VÀrme sprid pÄ 3 sÀtt:
Ledning: Atomer vibrera och knuffar varandra sÄ vÀrme sprids
Metaller leder vÀrme bra EX: silver och koppar
TrÀ, gummi,plast och luft leder vÀrme dÄligt
Strömning: NÀr gas eller vÀtska flyttar pÄ sig och transportera vÀrme med sig
Ex: Kastrull â varmt vatten pĂ„ botten= lĂ€gre densitet â byter plat med kallt sĂ„ att de vĂ€rms â sen cirkulerar
Element under fönster â vĂ€rmer luft(lĂ„g densitet) â stiger Ă„t taket = kalla luft pĂ„ golvet gĂ„r igenom element â sen cirkulerar
StrÄlning: VÀrme frÄn solen transporteras men infraröd strÄlning/vÀrmestrÄlning(kan genom vakuum)
Svarta yto fÄngar bÀst upp strÄlning frÄn sol
SolfÄngare(vÀrmer vatten)och solceller(skapar elektricitet)
----------
Tryck: Hur kraft fördelar sig pÄ en yta
MĂ€ts i (N/m2)Newton per kvadratmeter = (Pa)Pascal
1N/m2 = 1 Pa / 1 kPa = 1000 Pa
Tryck = Kraft/Area â P = F/A
Skapas av bÄde fasta föremÄl, vÀtskor och gaser
Liten area = Högt tryck EX: Bra knivar, yxor skÀr igenom material
Stor area = LÄgt tryck EX: Bra lÄngfÀrdsskidor pÄ sjö
EX: Ligga ner pÄ mage nÀr man hjÀlper nÄgon som hamnat i is - trycket fördel pÄ söre area sÄ att isen ej spricker mer.
Vattentryck: Tryck i vatten, beror pÄ vattnets tyngd + hur hög densitet(avgör tyngd EX: hög densitet = stor tyngd = högt tryck) ökar desto djupare man kommer.
Manometer: TryckmÀtare(mÀter tryckskillnader)
Arkimedes princip: Hur krafter pÄverka föremÄl i vatten, VÀtskans lyftkraft Àr lika stor som tyngden av vattnet föremÄlet trÀnger undan
Höger densitet = större lyftkraft(Ex saltvatten högre densitet Àn vanligt vatten = större lyftkraft)
Lyftkraften större/lika med föremÄlets tyngdkraft = flyter
Kommunicerande kÀrl: VÀtskebehÄllare som sitter ihop i botten kommer alltid ha smam vattennivÄ
Eftersom lufttrycket Àr lika pÄ alla yto sÄ tvingar gravitation de att hamna pÄ samma nivÄ
Ex: LÀsa av nivÄn i tanken, utnyttjas för att fÄ fram vatten till bostÀder
Vattentorn Àr högre Àn bostÀder = Tryck i vattenledningar, eftersom vatten i rören strÀvar efter att nÄ samma höjd som vattnet i tornet.
Lufttryck: Skapas av atmosfÀren(luftlager) har massa som skapar tryck mot jordyta, trycket minskar med höjden
Barometer: tryckmÀtare(omgivningens luftryck)
Normal lufttryck vid havsytan 1013 hP
Flygplan: Tryckskillnad mellan vingen över och undersida(formad luft rör sig fortare pÄ ovansidan) - snabb luft = mindre tryck översidan = Höger tryck pÄ undersidan = vingen tycks upp, pÄ grund av den ökade lyftkraften
Ăvertryck: Högre tryck Ă€n lufttrycket i omgivningen
Komprimerade gaser: Trycker ihop gas sÄ de tar mindre plats + temperaturkÀnsliga(gaser utvidgas nÀr de blir varmt)
EX: CykeldÀck, ballonger, sprejburkar
Undertryck: LÀgre tryck Àn lufttrycket i omgivningen
Vakuum: FÄ/inga luftmolekyler/partiklar alls(sÀg tyckte mind Àn en tusendel) = Varan lÀrare fraktats + dra ej fukt till sig = hÄller bÀttre och lÀngre
SĂ€nka gasen temperatur = trycket sjunker
--------
Meteorologi: Studerar vÀder
VÀder uppstÄ eftersom luft, mark och hav vÀrms olika mycket
Natur vill utjĂ€mna skillnader i temperatur och tryck â sĂ€tter luft i rörelse = olika vĂ€der
Lufttryck: Tyngd av atmosfÀrens luft som trycker mor marken
Högtryck: luft höger Àn omgivning /LÄgtryck: luft lÀgre Àn omgivning
Varm luft - lĂ„g densitet â stiger â lĂ„gtryck
Luft kyls av atmosfÀren(luftlager, vart vÀder bildas)
Kall luft - hög densitet â sjunker â högtryck
Strömer mellan hög och lÄgtryck = vind
Sjöbris: Varmare luft snabbare över land Àn i vatten, Varm luft stiger över land och ersÀtt med kall luft frÄn vatten
Moln: Fuktig luft stiger och kyls av fĂ„r osynlig vattenĂ„nga högt i atmosfĂ€ren som kondensera = Vattendroppar â samlas och ser ut som moln
Regn: vattendroppar slÄs ihop - tunga - faller
Kalla i moln â iskristaller slĂ„s samman med vattendroppar = regn, snö eller hagel
VÀxthuseffekten: Solens strÄlar vÀrmer jorden och jorden skickar tillbaka den som vÀrmeenergi(infraröd strÄlning). En del stannar kvar i atmosfÀren pÄ grund av vÀxthusgaserna - nödvÀndigt för liv pÄ jorden
Orsaker till ökad vÀxthuseffekt:
FörbrĂ€nning av fossila brĂ€nslen â mer vĂ€xthusgaser - ökar jorden temperatur
Ăkad konsumtion
Avskogning - minskar jorden förmÄga att ta upp koldioxid
Industriell processer - slÀpper ut vÀxthusgaser
Vad ökad vÀxthuseffekt kan leda till:
Jordens medeltemperatur stiger
HÀftigare vÀder + natruskastofer
GlaciÀrer smÀlter - brist pÄ dricksvatten
Isar smÀlter - havsytan stiger - landomrÄden för översvÀmningar
----------
Kraft och Rörelse:
Likformig rörelse: Rörelse med samma hastighet och riktning, EX: Plan flyger med samma hastighet och trak strÀcka.
Olikformig rörelse: Rörelse dÀr hastighet och riktning Àndras konstant EX: Plans start och landning.
Accelererad rörelse: Hastighet ökar konstant
Retarderad rörelse: Hastigheten minskar konstant
Medelhastighet: hastigheten förÀndras konstant, rÀknar man ut genomsnittsfarten.
S(strÀcka) = V(hastighet) x t(tid) Svt
Kraft: Skapar/motverkar en rörelse - fins olika typer
har angreppspunkt, storlek och riktning
MÀts i N(newton) med hjÀlp av Dynamometer(fjÀder + krok)
Stor tyngd = större kraft / liten tyngd = mindre kraft
Gravitationskraft(allmÀn): Kraft dÀr alla materia med massa attrahera annan materia
Tyngdkraft/jordensdargningskraft(spefik): Gravitationskraft som hÄller oss kvar pÄ jorden.
För att âsvĂ€vaâ mĂ„ste man övervinna tyngdkraften
Jordensdragninskarft: 1kg = 10N( 9,8N)
MÄnens dragningskraft Àr 1/6 delas av jorden(mÄnens mass 6 gÄnger mindre)
Tyngd: MÄtt pÄ hur mcyket gravidstionkarft pÄverkar ett förmÄl(N)
Massa: MÄtt pÄ hur mycket materia ett nÄgot innehÄller(kg)
----------- Ex pĂ„ olika sorters kraft â
Motkraft: Kraft som motverkar annan kraft
Tyngdkraft: kraft som drar till jorden
Normalkraft: Motverkar tyngdkraft
Friktionskraft: Bromsande kraft, pÄverkas av ytan föremÄlet stÄr pÄ
Dragningskraft: Motverkar frikstionskraft
Nettokraft: Skillnaden mellan en kraft och en motverkande kraft
---------
Friktion: Bromsande kraft, mÀts i N, motverkar kraft som vill fÄ objekt i rörelse.
UppstÄr: ojÀmna ytor greppar tag i ojÀmnheterna hos varandra(2 ytor kontakt med varandra)
Stor friktion: Bra grepp, bromsar kraftigt(ytor greppar tag) EX: Gummi mot asfalt, bar vid klÀttring osv)
Liten friktion: Halt underlag(ytor glider lÀtt) EX: skridskor pÄ is, Äka skrana, kullager(förmÄl 2 metallytor som rör sig med kulor mellan för mindre friktion)
--------
Tyngdpunkt: Punkt vart hela objektets mass/tyngd Àr samlad
Stödyta: Yta föremÄl har mot underlaget, stabilitet - (tyngdpunktens lodlinje hamnar inom stödytan)
Stödyta ofta större area Àn vad de stÄr pÄ
Tyngdpunkten nÀrmare marken = större stödyta
Tyngdpunkt lÀngre frÄn marken = mindre stödyta
Lodlinje: TÀnkt rÀtt linje som gÄr igenom jorden medelpunkt
NÀr man vÀlter sÄ Àr lodlinjen utanför stödytan(tyngdpunktens lÀge ej förhÄllande med stödyta)
Lod: Verktyg(lina med en tyngd) anvÀnds i bygge se till att vÀggar Àr raka
LuftmotstÄnd: Sort friktionskraft, föremÄl krokar med luftmolekyler
Vakuum: Plats utan luft + luftmotstÄnd(tomt pÄ atomer)
Fritt fall: fall utan luftmotstÄnd, om kastar 2 föremÄl oavsett form, vikt osv = nudda marken samtidigt
Galileo galilei kom pÄ terrio - ej utsrutsing att testa
Hur föremÄl faller: kastar en sten rakt ner samtidigt en rakt fram, vad hÀnder?
Stenarna landar samtidigt, sten som kastats rakt fram hamnar lÀngre bort( pÄverkas av en oberoende kast kraft)
pĂ„verkas av tyngdkraft, acceleration + luftmotstĂ„nd(vid lĂ€ngre strĂ€ckor) â nĂ€r luftmotstĂ„nd = tyngdkraften â slutar acceleration â tills den nĂ„r marken
Kaströrelse: BÄgformad rörelse, föremÄl rör sig med jÀmn fart fram och sen faller snabbt nÀr tyngdkraften drar den tillbaka
EX: satellit: MÄste kastat i en kaströrelse med samma form som jorden bÄgformade yta + rÀtt hastighet och vinkel
Satelliten faller hela tiden utan att falla ner pÄ jorden(Jorden böjer sig undan)
---------
Newtons 3 rörelselagar:
Tröghetsprincipen/tröghet: Kroppen vill förbli i vila/likformig rörelse sÄ lÀnge motverkande krafter = 0(annars Àr man i balans)
Accelerationslagen: Kraft = Massa(kg) x Acceleration(m/s2)( F = M x A)
Lagen om reaktion och morekastion: FöremÄl pÄverka ett annat med en kraft sÄ pÄverkar de andr föremÄl de första med lika stor men motriktad kraft
--------
Centralrörelse: cirkulÀr rörelse dÀr föremÄlet cirkulerar kring en central punkt pÄ grund av:
Centripetalkraft: Kraft som drar föremÄl i en cirkulÀr rörelse mot mitten, fÄr föremÄlet att Àndra riktning och följa kurvan
Centerprikalkarft upphör = Centralrörelsen upphör
EX: Ă
ka pulka i centerrörelse, nÀr man slÀpper, upphör centralkraft = man sÀngs rakt fram
För stalierr och mÄnen sÄ Àr deras centrala kraft = tyngdkraft
Centrifugalkraft: Fiktiv motkraft mot centripetalkraft, fÄ dig ur centrala banan pÄ grund av den naturliga trögheten
Centrifugering: i tvÀttmaskiner anvÀnder centripetalkraft och tröghet
Roterar 1200 varv/min dÀr vatten och tvÀtt pressas mot vÀggar
Centripetalkraft hÄller centralrörelse + hÄlen i trumman suger ut vatten pÄ grund av tröghet
-----------
Enkla maskiner: Verktyg som behöver lite kraft för stort arbete
Följer Mekanikens gyllene regel: Det man vinner i kraft förlorar man i vÀg och tvÀrtom
EX: Lutande planet, skruven, hjulet, hÀvstÄngen osv
HÀvstÄngen bestÄr av Vridningspunkt(Punkt som Àr stilla och skiljer hÀrmar Ät) och 2 HÀvarmar(AvstÄndet mellan vridningspunkt och kraftens angreppspunkt)
EX: GungbrÀda tynger person nÀrmare vridningspunkten + lÀttare person lÀnger frÄn vrdininpunkten = jÀmvikt
HÀvstÄngsprincipen:
Kraften (F1) * StrÀckan (hÀvarm 1 = L1) = Kraften (F2) * StrÀckan (hÀvarm 2 = L2)
VÀnstra vridmomentet/ arbetet (Nm) = Högra vridmomentet / arbetet (Nm)
Fysikaliskt arbete: NÀr man övervinner en kraft + att föremÄl förflyttas
Arbete(W) = Kraft(F) i Newton x StrÀcka(S) i meter
(Work = Force x Stretch)
MĂ€ts i enheten newton meter (Nm)(1 Nm = 1 joule)
Effekt: Hur snabbt arbete utförs
Effekt(W) = arbete(J)/tid(s)
Mekanisk energi: Summan av rörelseenergi och lĂ€gesenergi( elektrisk energi rĂ€knas ocksĂ„ med) LĂ€gesenergi och elektriskt energi â rörelseenergi (och tvĂ€rtom)
------------
Ljud/Akustik och Ljus/optik:
Ljus fÀrdas snabbare Àn ljud
Ljus: fotoner eller vĂ„grörelse â hastighet pĂ„ 300 000 km/s
Synligt ljus: Ljus mÀnniskor ser
Osynligt ljus: Ljus mÀnniskor ej upptar
Ex infraröd strÄlning, Uv-strÄlning och elektromagnetisk strÄlning
LjuskÀlla: NÄgot som sÀnder ut ljus
Naturligt ljus/kÀlla: EX: sol
Artificiell ljus/kÀlla: EX: lampa
VĂ„r ögon(nĂ€thinnor skickar nervsignaler â hjĂ€rnan skapar bild) upptar ljus som reflekteras pĂ„ föremĂ„l frĂ„n/eller ljuskĂ€llor som sĂ€nder ljus strĂ„lar
Reflektion: VÄgor(ljus,ljud osv) som studsar tillbaka Ät fler hÄll
Reflektionslagen: Ljus trÀffar reflekterande ytor har samma infallsvinkel som reflektionsvinkel(mÀtt mot rÀtvinklig, tÀnkt linje normalen)
Plan spegel: Platt, skapar verklighetstrogna spegelbilder som Àr spegelvÀnda(höger och vÀnster byter plats)
BrÀnnpunkt/fokus: Punkt dÀr ljusstrÄlar mötes efter passerat/reflekterat genom lins/spegel, samlingspunkt dÀr ljus reflekteras
BrÀnnvidd: avstÄnd mellan brÀnnpunkt och spegel/lins
Konkav spegel: InÄtbuktande
(parallell) ljus strĂ„lar reflekteras Ă„t samma punkt(brĂ€nnpunkten) framför spegeln â ser ut att smalar ljus
förstorad(innanför brÀnnpunkt) rÀttvÀnd bild(lÄngt avstÄnd = upp och nervÀnd bild(utanför brÀnnpunkten)
AnvÀnds: teleskop, sminkspeglar, parabolantenner(samlar tv/radiosignaler) Konvexa spegel: UtÄtbuktande
(parallell) ljusstrĂ„lar reflekteras Ă„tt samm punkt(brĂ€nnpunkten) bakom spegel â sprider ljus
förminskar, rÀttvÀnda bild
AnvÀnds: gatukorsningar, sidospeglar pÄ bilar osv
đĄKonvexa vĂ€xer ut pĂ„ mitten
--------
Ljus bryts Àr nÀr ljusstrÄlar byter riktning nÀr de passerar grÀnser mellan 2 Àmnen med olika densitet = hastighet mÄste Àndras
Tunn â tĂ€tt: Brytningsvinkel mindre Ă€n infallsvinkel(mot normalen) = hastigheten minskas
EX: Luft â vatten/glass
TĂ€tt â tunn: Brytningsvinkel större Ă€n infallsvinkel(mot normalen) = hastigheten ökar
EX: Vatten/glass â luft
Totalreflektion: Ljus passerar tĂ€tt â tunt med tillrĂ€ckligt stor infavvinkela = bryts ej utan reflekteras tillbaka(till de tĂ€tare Ă€mnet)
Utnyttjas i Fiberoptik(inom sjukvÄrd och tv/data signaler) - tunna trÄdar av glas dÀr ljussignaler skickas i genom - totalreflekteras hela tiden(studsar fram och tillbaka)
Optisk fiber kan anvĂ€ndas till: Fiberoptiska kablar(dataöverföring) med ljussignaler omvandlas elektriska signaler och tillbak till ljussignaler = Ăverför mycket/snabbt/lĂ€ngre
Linser: Glass/plastbitar som bryter ljus
Finns i glasögon, kameror, mikroskop osv
Konvexa linser/samling linser: Buktar utÄt och samlar ljusstrÄlar
Positiv lins Ex +12 = 12 cm brÀnnvidd
Innanför brÀningspunkt skapas förstorad skenbilder
Utanför brÀningspunkten skapas en oftas förminskas verklig bild
Utanför alltid upp och nervÀnd
(beroende pÄ avstÄnd)
Konkav linser/spridningslinser: Buktar inÄt och sprider ljusstrÄlar
Negativ lins Ex -10 = 10 cm brÀnnvidd
Förminskad och rÀtvinklig skenbilder
Skenbild: Ser med ögon men finns ej i verklighet
---------
Ăgon har konvex lins och samlar ljus till bild pĂ„ nĂ€thinnan
NÀrsynthet: Bra nÀra/dÄligt lÄngt, bilden hamnar framför nÀthinnan
Behöver konkav linser sprider ljusstrÄlar
Ăver/lĂ„ngsynthet: Bra lĂ„ngt/dĂ„ligt kort, bilden hamnar bakom nĂ€thinnan
Behöver konvexa linser samlar ljusstrÄlar
---------
Ex: vitt ljus(solljus) passera genom ett tresidigt prisma delar sig ljuset
Spektrum: Ljus delar sig i 7 fÀrger(Rött, orange, gult, grönt, blÄtt, indigo och violett)
FĂ€rgerna samma och samma ordning
Vitt ljus innehÄller olika fÀrger som bryt olika mytek(har olika vÄglÀngder)
Rött lÀngst vÄglÀng(bryts minst) och violet kortast vÄglÀng(bryts mest)
RegnbÄge= spektrum, ljus frÄn solen trÀffar vattendroppen och sedan en sjÀlv
StÄ med ryggen mot solen
Vattendroppar bryter och reflekterar ljus strÄlar frÄn solen
Att den Àr en bÄge som har att gör med vinklar
NÀr solljus trÀffar vissa ytor absorberas andra fÀrger upp och reflekterar bara en fÀrg. EX grönt löv, mÄlarfÀrg
Vit: reflekterar fÀrg - Svart: absorberar fÀrg
----------
Opolariserat ljus: Ljus som svÀnger i olika riktningar
Polariserat Ljus: SvÀnger bar i en riktning, anvÀnds i polaroidglasögon(slÀpper igenom polariserat ljus beroende pÄ vilket hÄll de gÄ)
Laserljus: BestÄr av ljusvÄgor med samm vÄglÀngder
HÄlls mer energirik och fokuserad, eftersom strÄlarna bryt lika mycket
AnvÀnds för cacerbehnaldig, mÀta avstÄnd(Skickar ut ljusstrÄlar som reflekterar och ÄtervÀnder + sÄ berÀknas de med hjÀlp av ljuset hastighet) , ta bort tatueringar osv
-------
Ljud(Akustik): Vibrationer som knuffar luftmolekyler skapar ljudvĂ„gor fĂ„ngas upp av öronen â trumhinnor att vibrerar och sĂ„ fĂ„ngar hörselnerv up signal â hjĂ€rnan
Sprid som FörtĂ€tningar (högre lufttryck â vĂ„gtoppar) och Förtunningar (lĂ€gre lufttryck â vĂ„gdalar)
FĂ€rdas ej i vakuum
Hastighet 340 m/s i luft - 1500 m/s i vatten (olika i olika material)
AvstĂ„nd mellan 2 vĂ„gtoppar/vĂ„gdalar â en svĂ€ngning/ljudvĂ„g
Amplitud: hur kraftig svÀngning(ljudvÄg) Àr/hur stark ljudnivÄn Àr, mÀts i decibel(dB)
Frekvenser: antalet svÀngningar(ljudvÄgor)/ per sekund, mÀts i hertz(Hz)
MĂ€nniskor hör ljud mellan 20 â 20.000 Hz
Infraljud: frekvens under 20 Hz, skapas/hörs flygplan, kraftiga vindar, djur kommunikation osv
Ultraljud: frekvens över 20 000 Hz, hörs av djur sÄsom hundar
StÀmmas(strÀngar stÀlls in i förhÄllande till varandra) enkelt verktyg StÀmgaffel: slÄr den frekvens 44o Hz = normal ton(ettstrukna a)
Tonhöjd: mÄtt pÄ hur ljus eller mörk tonen Àr bestÀms av ljudvÄgornas frekvens
Tonens frekvens beror pÄ strÀngens lÀngd, tjocklek och hur spÀnd den Àr.
Tunn, kort och hÄrd spÀnd strÀng = Ton med kort vÄglÀngd + hög frekvens
= Höga och ljus toner(diskanttoner)
Tjocka, lÄng och löst spÀnd strÀng = Ton med lÄng vÄglÀngd + lÄg frekvens
= LÄga och mörka toner(bastoner)
Resonans /medsvÀngning: ljudvÄgor sÀtter andra föremÄl i rörelse
FörstÀrker ljud i akustiska instrument
ResonlÄda: förstÀrk ljud/gör tonen starkare, anvÀnd pÄ instrument sÄsom fiol
akustiska instrument(ljud naturligt) och elektriska instrument(ljud pÄ elektrisk vÀg)
Varför lÄter samma ton olika pÄ olika instrument?
Instrument ger övertoner(tillÀgsstoner) + grundton = instrument speciella klang
MÀnniskans frekvensomrÄde delas in i 8 oktaver
1 oktav = 8 huvudtoner/ 1 ton i 1 oktav har 2 gÄnger sÄ hög frekvens som den förra
Ultraljud: Högfrekventa ljudvÄgor som skapa rörliga bilder av kroppens inre organ AnvÀnd inom sjukvÄrden, upptÀcka njursten, se foster osv
LjudvĂ„gor reflekteras(studsar) mot ytor och Ă„tervĂ€nder = fördröjd upprepning av judet â
Efterklang: Ljud dröjer kvar i rum efter ljudkÀllan tystnat
Eko: Tydligt upprÀttande av ljudet
Ekolod: anvÀnder ultraljudsvÄgor för att mÀta avstÄnd och avbildad undervattensmiljöer
----------
LjudvĂ„gor fĂ„ngas upp av ytterörat â trumhinnan vibrerar + förstĂ€rks av hörselben â hörselsnĂ€ckan omvandlas till elektriska signaler â hjĂ€rnan
2 öron för att kunna uppfatta vart ljud kommer frÄn
Höga ljudnivÄer kan skada hörsel:
Komma frÄn, tÄg, flygplan, högt ljud i lurar, bullriga byggplatser osv
Kan leda till Tinnitus, hör besvÀrande, oavbrutet ljud som ej finns
Skydda hörseln: Minska ljudnivÄn, anvÀnda hörselkÄpor/skydd
Ljudisolering: hindra ljud att passer luft genom att anvÀnd tunga tÀta material för att bryta vibrationer
----------------
Elektriska kretsar och elektromagnetism:
SpÀnning: Skillnad i elektriska laddningar mellan 2 pooler/Driver strömmen
Stor skillnad = högre spÀnning / liten skillnad = mindre spÀnning
EX: Batter 2 poler minuspol(överskott) och pluspol(underskott)
Enhet: V (volt) med voltmÀtare (vÀgguttag har 230V)
Ström: UppstÄr nÀr elektroner rör sig för att jÀmna ut skillnader
GĂ„r frĂ„n minus â plus (SĂ€gs gĂ„ frĂ„n plus â minus)
Skapa ljus
Enhet: A (ampere) med amperemÀtare - mA(milliampere)
1A = 1000 mA
Resistans: Ămnets förmĂ„gan att leda ström/ skapar elektrisk motstĂ„nd
Elektroner svÄrt ta sig genom ledare
Enhet: Ω (ohm)
Liten resistans = strömmen stark(lÀttare för elektroner)
Stor resistans=liten ström(SvÄrare för elektroner)
PÄverkas av 4 egenskaper
LĂ€ngd, temperatur, material och tjocklek
Tunn, lÄng och hög temperatur = stor resistans
Tjock kort och lÄg temperatur = liten resistans
Ohms lag: Visar sambandet mellan ström, spÀnning och resistans.
U = SpÀnning(V)
R = Resistans(Ω)
I = Ström (A)
---------------
Atom: elektrisk neutral(lika mÄnga protoner som elektroner)
Vissa atomer slÀpper ifrÄn/drar till sig elektroner
Elektriska laddningar:
Positiva laddningar(underskott av elektroner)
Negativa laddningar (överskott av elektroner)
Statisk elektricitet: UppstÄr i naturen Obalans mellan elektriska laddningar/nÀr de utjÀmnas, skapas av friktion(en sidan överskott och andra underskott av elektroner)
EX: Ă
ska(elektrisk fenomen) - elektrisk spÀnning, mellan moln och mark - Molnet(neder - negativt och över positivt) = Blixt(skillnad stor) - marken positiv(stor skillnad) = blixt slÄr ner + tar alltid kortaste vÀgen
Skydd: Var ej högst punkt, var i bil(plÄt)
Ă
skledare: UppfÄngare av metall (högsta punkt) - Nedledare av koppar nedÄt - Jordledare av tjock koppar leder blixt i marken
Athrerear: 2 olika laddningar dras till varandra
Repellera 2 lika laddningar stöter bort varandra
Stor elektrisk skillnad som jÀmnas ut = liten stöt
--------------
Elektrisk krets: Ăr en sluten krets med ledre och komponenter(bater, lamap, strömbrytar osv) som lĂ„ter ström flöda
Ledare: Ledare ström, EX: metaller - silver, koppar och guld
Varför metall? - fria valenselektroner = snabb transport och kan hÄlla vÀrme bra
Isolatorer: Leder EJ ström, EX: glas, plast porslin osv
Kopplingsschema: Förenklad ritning av en elektrisk krets
OBS: ström anges frÄn plus till minus
Resistorer: Ăkar resistans = minskad ström
Fast resistor: bÀstemd restitasn/Variabla resistor: variera resitsans
Seriekoppling: Koplas i efter varnadra i en enda sluten krets
En lamp/komponent gÄr sönder/tas ut - fungerar resten ej
Lampan: svagt ljus
SpÀnning fördelas
Batterier: SpÀnningen= summan av batteriets spÀnning - lampan starkt under kort tid
Parallellkoppling: Allt kopplas till samm spÀnningskÀlla med egna kerstar
Lampa/komponent ej fungera - fungerar resten fortfarande(egen sluten kerts till strömkÀllan)
lampan: lyser stark under kort tid
Lika stor spÀnning
Batterier: SpÀnningen densamma - lampan svagt under lÄng tid
------------
Kortslutning: NÀr strömmen tar fel vÀg(ström tar oftast den kortaste vÀgen)
Ske avsiktligt eller oavsiktligt = kan leda till eldsvÄda
SÀkringar(nya)/proppar(Àlder): Bryter ström nÀr den blir för stark
Löser ut = allt kopplat till den slocknar eller stannar
Anledningar: Kortslutningen eller överbelastning(För mÄnga aprater till smma sÀkring)
Ström farligt - leda till muskelsmÀrtor, andningsbesvÀr osv - Kroppen resistans avgör hur stark strömmen blir
Skyddsjordade kablar: sÀkerhetsÄtgÀrd finns i flest elektriska apparater
3 sladdar: n3 skyddsjordledare: kopplad till metallhölje och Àr gul grön randig = ströme ej gÄr igenom kroppen - ström leds genom skyddsjordsledaren till jord
Obs: För att de ska fungera mÄste bÄde uttag och appart vara skyddsjordade
Jordfelsbrytare: Bryter ström pÄ brÄkdelen av en sekund.
--------
Energiprincipen:Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas
Elektrisk energi - StrÄlningsenergi
VĂ€rmeenergi - Kemisk energi
Mekanisk energi(lÀges/rörelseenergi) - KÀrnenergi
LÀtta att transporter energi (genom elnÀt)
Nackdel: en del försvinner i form av vÀrmeenergi samt elektrisk energi svÄr att lagra
Elenergi i sverige kommer frÄn Vatten, vind och kÀrnkraftverk
Förnybara energikÀllor: Naturreser som stÀndigt Äterkommer, EX: vattenkraft, solenergi, vindkraft
Solenergi, positivt direkt frĂ„n sol, negativt dyrt installera/skapa solceller, sĂ€llsynta material â lĂ„nga transporter
Elektrisk Effekt(p): Hur snabbt energi omvandlas och arbete utförs
MĂ€ts i W(watt) 1W = 1 joule/s
Effekt(W) = Energi(Joule)/tid(s)
(elektrisk)Effekt(W) P = U(spÀnning) x I (Ström)
Totala elektrisk förbrukning/energi = Effekt(kW) x Tid(h) = Kilowattimmar(kWh)
------------
Magnetism: Fysikaliskt fenomen, nÀr materialen utövar attraktiva eller repulsiva krafter pÄ andra material(magnetiska egenskaper)
Magnet: Delas i 2 = 2 nya magneter med
NordÀnde(röd) och - SydÀnde(vit)
MagnetfÀlt: Osynliga magnetiska fÀltlinjer som gÄr frÄn nordÀnde - sydÀnde
FĂ€ltlinjer: Osynliga kraftlinjer
Papper över magnet och strö jÀrnspÄn = se magnetfÀlt
Tumregel: Ange fÀltlinjer riktning, ledaren i höger hand + tummen pekande i strömmens riktning = pekar de andra fingrarna i fÀltlinjernas riktning
Kompass - nordsydlig riktning = jorden Àr en magnet
Jordens magnetiska sydÀnde ligger - ca jordens geografiska Nordpolen.
Jorden magnetiska nordÀnde ligga - ca jordens geografiska Sydpolen.
Missvisning: Jordens magnetiska Àndar Àr ej exakt Jordens geografiska nord- och sydpol.
Magnetisk influens: Fenomen oladdat magnetiskt material blir tillfÀlligt magnetiskt i nÀrheten av magnet - EX: jÀrn(jÀrnspik), nickel och kobolt
---------
Norsken :Solen ger elektrisk laddade partiklar(solvind) âFĂ„ngas av jorden magnetfĂ€lt â polerna â Kolliderar med atomer och molekyler i atmosfĂ€ren â Kollision(atomer exalterad) - lugnar ner sig = energi i forma av ljus
Förekommer ofta vid nord- och sydpolen eftersom dÀr Àr magnetfÀltet starkast + fÀrg = pÄ typ av atom och kollision höjd
--------
VÀxelström: Ström(elektroner) som byter stÀndigt riktning
Likström: Ström(elektroner) har samm riktning konstant
----------
Elektromagnetism: Samband mellan magnetism och elektricitet, upptÀckt av dansken Christian orstedt
Elektromagnet: MagnetfÀltet skapta av ström led genom en spole med koppartrÄd lindad runt,+ en jÀrnkÀrna kopplat till en strömkÀlla.
(Spole Àr kopplad till en spÀnningskÀlla)
Magnetism kan sÀttas pÄ och av - (bryta strömmen)
Styrkan kan regleras
1. MÀngd varav koppartrÄd runt spole
2. Ăka/minska strömstyrkan
3. Om innehÄller en jÀrnbit
Spole: Elektrisk ledare koppartrÄd lindad runt plastbehÄllare/(jÀrnkÀrna/jÀrnspik stÀrker magnetfÀltet)
AnvÀnds till kraftfulla lyftkranar och svÀvande tÄg
---------
Elmotor: Omvandlar elektrisk energi â rörelseenergi
BestÄr av spole + spÀnningskÀlla(elektromagnet) och en permanent magnet
Ström genom spole bilder magnetfĂ€ltet â spole snurrar i magnet halva varav â byter strömriktning = Syd och nordĂ€nde byts konstant
Snabbare vÀxling = snabbare spole snurrar
AnvÀnds till elvisp, borrmaskin osv
--------
Induktion(induktionsström): MagnetfÀlt Àndras skapar ström
Uppkommer: Spole rör sig i magnetfÀlt/magnet rör sig i spole/NÀr magnetfÀltet Àndras genom att ledare skÀr i fÀltlinjer = ström
FörstÀrks, varav pÄ spole och hur snabbt magnetfÀltet Àndras
-------
Generator: Omvandlar rörelseenergi â elektrisk energi med hjĂ€lp av induktion
BestÄr av : Kopparspole och magnet
Magnet roter nĂ€ra kopparspole = magnetfĂ€ltet i spole förĂ€ndras â ström
EX: Dynamo i cykel med lampa - Spole i ringformad magnet â trampar â spole snurrar i magnetfĂ€ltet = ström till en lampa
Stora generatorer i vind, vatten och kĂ€rnkraftverk â Magnet som snurrar i spole = ström till vĂ€gguttag
Skillnad vad som fÄr magnetent att snurra
---------
Transformator: Höja eller sÀnka spÀnning
BestÄr av:
PrimÀrspole: SpÀnningskÀlla + spole
SekundÀrspole: Elektriska apart + spole
Spole lindad runt jÀrnkÀrna
Fungerar bra med vĂ€xelström leds i primĂ€rspolen - magnetfĂ€lt Ă€ndrar riktning â pĂ„verkar sekundĂ€rspolen = Ă€ndrad induktionsspĂ€nning
đĄ PrimĂ€rspole tar emot ström â sekundĂ€rspole ger ut den med Ă€ndrar spĂ€nning
Nedtransformering: PrimÀrspolen har fler varv Àn sekundÀrspolen.
Upptransformering: SekundÀrspolen har fler varv Àn primÀrspolen.
Vp - PrimÀrspolens spÀnning
Np - PrimÀrspolens varv
Vs - SekundÀrspolen spÀnning
Ns - SekundÀrspole varv
AnvÀnds i laddare / för transportera elektrisk energi via elnÀt - upptransformering (till ca 400 000 V) annars trÄden varma = förlorar energi - med nedtransformering nÀr nÄr stÀder
------------
Atom och krÀnsfysik:
Elementarpartiklar: Fysikens minsta bestÄndsdelar(ex: elektroner, fotoner och kvarkar)
Atomen: Minsta bestÄndsdelen, bygger upp all materia
Atomos(odelbar) â Atom(bestĂ„r av mindre delar)
Oldadda = Neutral (lika mÄnga elektroner som protoner)
BestÄr av:
AtomkÀrna: Protoner(positiva) och Neutroner( neutrala)
Runt om Elektroner(negativt) i
Elektronskal: K-skal(max 2), L(max 8),M(max 8) osv
Atomens massa samlad i kÀrnan: Neutron = protoner(massa)
Proton 200 gg större massa som elektron
GrundÀmnen: en sorts atom, ex syre, kol osv
Atomnummer: Antalet protoner
Matsal: Antal protoner + neutroner
Positiv jon: Underskott av elektroner
Negativ jon: Ăverskott av elektroner
Isotoper: Varianter av grundÀmnen
Samma atomnummer - olika masstal(skillnad i antalet neutroner)
EX: vÀtte 3 st, 0 - 1 - 2 neutroner
Nanoteknik: Ăndra material pĂ„ atomnivĂ„ - Ă€ndra materialegenskaper
Elektromagnetisk strÄlning: Atomer skapar ljus
Elektroner - hoppar mellan inre och yttre skal(instabil) - hoppar tillbaka(stabil) = frigörs överskottsenergi (i elektromagnetisk strÄlning)
= Foton(Ljuspartikel, bÀr pÄ energi saknar massa, fÀrdas i ljuset hastighet) avges
Kort hopp - mindre energi - Energi fattigt infrarött ljus, radiovÄgor
LÄnga hopp - mer energi - Energi fullt blÄtt ljus, Uv-ljus, RöntgenstrÄlning - ta röntgenbilder
----------
Radioaktivitet: Instabil atomkÀrnor som sönderfaller och avger strÄlning
UpptÀckt: 1896 Henri becquerel - uran/ Marie och peri cure - radium och polonium
Radioaktiva Àmnen: Skickar ut olika sorter strÄlning
Radioaktiva strÄlning: Joniserande strÄlning som avges nÀr radioaktiva atomkÀrnor sönderfaller
Joniserande strÄlning: Energirik strÄlning som kan slÄr bort elektron = joner(farligt - ge cancer och anvÀnds för cancerbehandling)
PartikelstrÄlning:
AlfastrÄlning: Alfapartikel(heliumkÀrna, 2 protoner och 2 neutroner) sÀnds ut = Nytt grundÀmne
Stoppas av papper och hud
BetastrÄlning: Betapartikel( neutron - en elektron och en proton) skickar ut elektron = nytt grundÀmne(som har + en proton)
Stoppas av aluminiumplÄt och trÀskiva
Elektromagnetisk strÄlning:
GammastrÄlning: Energirik foton avges och kort vÄglÀngd = oförÀndrat atomnummer
Stoppas av bly
Halveringstid: Tiden de tar för hÀlften av atomkÀrnan att sönderfalla
Ex: Kolistopen Kol-14 anvÀnds för att se hur gammalt arkeologiska fynd Àr
Aktivitet: mÀngd radioaktiv strÄlning - enheten Bq(becquerel) x = x sönderfall/per minut
Geiger -Muller mÀtare: MÀter radioaktivitet
StrÄldos: mÀngd joniserande strÄlning, kropp tar upp per kilo - enheten Sv(sievert) eller millisievert
Dosimetern: Registrerar samnalg mÀngstrÄlning en person utsÀtts för under en viss tid
24