Biologi I (de första 116 begreppen)

Prokaryot

utan cellkärna; bakterier och arkéer bl.a

Eukaryot

med cellkärna

Cellmembran

(plasmamembran(djur), plasmalemma(växter)) omsluter alla celler, består av fosfolipider, proteiner, kolesterol och kolhydrater. Reglerar ämnens transport in och ut ur cellen

Cellvägg

omger de flesta celler, men inte djurceller

Cytoplasma

vätska inuti cellen, består av bl.a vatten och lösta joner

Organell

“organ” inuti cellen hos eukaryoter, såsom mitokondrier och kloroplaster

ATP

adenosintrifosfat; molekyl som fungerar som “energivaluta” för celler. Energin finns i bindningarna mellan ATP:s fosfatgrupper. Molekylen består av en adenin, en socker och tre fosfat. Bildas genom jäsning eller cellandning

Autotrofer

(producenter) organismer som kan binda energi genom fotosyntes eller kemosyntes

Heterotrofer

(konsumenter) kan inte binda sin energi själv utan äter producenter

Aerob

med syre eller kräver syre

Anaerob

utan syre

Fotosyntes

omvandlar koldioxid, vatten och solenergi till glukos och syre och binder på så sätt energi. Sker i kloroplasterna hos vissa eukaryoter. Aerob process. Består av två reaktionsserier: ljusreaktioner och mörkerreaktioner.

Cellandning

(respiration) spjälkar molekyler och frigör på så sätt energin i de kemiska bindningarna. Består av tre steg: glykolys, citronsyracykeln och elektrontransportkedjan. Sker i mitokondrierna hos eukaryoter.

DNA

består av gener, dubbelspiral. Stomme av socker-och fosfatmolekyler, stegpinnar av fyra baser: adenin + tymin, guanin + cytosin. Fördelas på kromosomer. Finns i kärnan, mitokondrierna, kloroplasterna

RNA

enkelsträngat. Tymin är utbytt mot uracil. Finns i ribosomerna, nukleoplasman, nukleolen, cytoplasman. Olika typer: mRNA, tRNA, rRNA, mikroRNA

Kromosomer

består av gener.

Könskromosomer

X och Y

DNA:s bassekvens

i vilken ordningsföljd de fyra baserna ligger i en gen

rRNA

ribosomalt RNA, bygger upp själva ribosomerna

mRNA

messenger RNA/ budbärarRNA, kopierar koden i DNA och för ut den ur cellkärnan

tRNA

transport RNA, för aminosyrorna till ribosomen i rätt ordningsföljd

Mutationer

bestående förändring av de somatiska cellernas eller könscellernas arvsanlag. Kan vara skadliga, neutrala eller nyttiga. Delas in i genmutationer, kromosommutationer och kromosomtalsmutationer. Mutationerna uppkommer vid replikationen, då DNA repareras eller då DNA rekombineras

Könlös förökning

kräver en individ. Snabb, kräver mindre resurser, avkomman blir en klon, genetisk variation endast genom mutationer.

Könlig förökning

kräver två individer. Långsam och mödosam, varje avkomma unik, leder till stor genetisk variation.

Vegetativ förökning

växters könlösa förökning, m.h.a revor, jordstammar, rotknölar, rotskott

Gameter

(könsceller) halverat kromosomantal. I människan produceras de i testiklarna och äggstockarna.

Ståndare

växters hanliga könsorgan, producerar pollenkorn

Pistill

växters honliga könsorgan, producerar äggceller

Pollinering

pollenet förs över till pistillen och befruktar äggcellen

Självpollinering

pollen från en växtindivid befruktar samma individs äggcell

Korspollinering

pollen från en växtindivid befruktar en annan individs äggcell

Yttre befruktning

utomkroppslig befruktning, ex. fiskar och grodor

Inre befruktning

sker inuti honans könsorgan

Hermafrodit

har både hanliga och honliga könsorgan

Generationsväxling

turvis stadier av könlös och könlig befruktning

Partenogenes

(jungfrufödsel) äggceller utvecklas till nya individer utan befruktning.

Evolution

gradvisa förändringar i arters gener

Variation

skillnaderna mellan individerna av en och samma art

Allel

olika varianter av samma gen, orsakas av en genmutation. En individ har alltid två alleler av samma gen, en på vardera av de homologa kromosomerna. Allelens bokstav bestäms ofta enligt den recessiva egenskapen, ex. Gg om tomatens dominanta färg är röd och recessiva färg är gul.

Fenotypisk plasticitet

miljöns inverkan på egenskaper hos en individ

Naturligt urval

egenskper som är gynnsamma i en viss miljö blir vanligare i populationen

Fitness

duglighet, högre fitness

Urvalstryck

faktorer som påverkar det naturliga urvalet; konkurrens, rovdjur, sjukdomar

Stabiliserande selektion

ytterligheter gallras bort och de flesta individer finns kring medeltalet. Sker i miljöer som hålls oförändrade under en lång tid. Ex. växters höjd, människobarns födelsevikt

Diversifierande selektion

mellanformer gallras bort. Sker i varierande miljöer. Kan leda till artbildning

Riktad selektion

egenskaper i den ena ändan av skalan gynnas, ex. bara de största. Sker när miljön förändras eller när en art sprider sig till ett nytt område. Ex. industrimelanism hos björkmätare

Sexuell selektion

vissa egenskaper är mer attraktiva och ökar chanserna att föröka sig. Oftast är honan den kräsna. Sönerna ärver egenskapen, döttrarna preferensen.

Könsdimorfism

honorna och hanarna ser olika ut. Hanarna är ofta större. Ex. älgarnas horn och påfågelns stjärt

Samevolution

samverkan mellan arter under evolutionen. Två eller flera arter påverkar varandras evolution. Ex. byten som blir bättre på att fly och rovdjur som i sin tur blir bättre på att fånga.

Mikroevolution

populationer ändras så att vissa egenskaper blir vanligare genom anpassning till miljön. Kan leda till makroevolution.

Makroevolution

artbildning

Biologiska artbegreppet

individer tillhör samma art om de kan föröka sig sinsemellan och få fertil avkomma

Genflöde

individerna i två populationer förökar sig sinsemellan. Ingen artbildning sker

Förökningshinder

saker som kan stoppa genflödet. Ex. geografisk isolering, beteendeisolering, strukturell isolering

Geografisk isolering

två populationer isoleras från varandra rent geografiskt. Vanligast av förökningshindren. Ex. Madagaskar

Beteendeisolering

isolering som beror på skillnader i beteende. Ex. skillnader i förökningstidpunkt eller skillnader i parningsritualer.

Strukturell isolering

isolering pga skillnader i uppbyggnad som gör förökning omöjlig. Ex. kroppsbyggnad eller olika kromosomantal.

Hybrid

korsning mellan två arter. Oftast är avkomman steril, ibland kan den föröka sig med vardera föräldraarten, men artbildning har inte skett.

Genetisk drift

slumpens inverkan på en populations utveckling

Flaskhalseffekten

innebär att en population plötsligt blir mindre tex på grund av en katastrof. Det här leder till att den genetiska variationen minskar. Ex. den nordliga sjöelefanten

Grundareffekten

några få individer ur en population förflyttas och bildar en egen ny population. Av slumpen kan fördelningen av deras gener skilja sig från ursprungspopulationen. Ex. saimenvikaren

Nyckelanpassning

anpassning som gör att en organism får ny levnadsområden. Ex. flygförmåga, päls, lungor

Adaptiv radiering

snabb artbildning som beror på en nyckelanpassning

Homologa strukturer

liknande strukturer med samma ursprung. Ex. däggdjurs extremiteter

Analoga strukturer

liknande strukturer med olika ursprung. Ex. fladdermusens och trollsländans vingar

Konvergent evolution

liknande strukturer utvecklas i liknande miljöer utan släktskap

Fossil

minst 10 000 år gamla rester av organismer. Uppstår endast om organismer snabbt begravs i syrefria förhållanden

Ledfossil

organismer som funnits vid en viss tid. Genom att hitta ledfossil kan man utgå från att övriga fossil kring ledfossilet är ungefär lika gamla

Isotopdatering

radioaktiv åldersbestämning, kol-14

Rudiment

organ vars urprungliga funktion helt eller delvis upphört

Domän

tre grupper av organismer, den översta paraplyindelningen: bakterier, arkéer, eukaryoter

Biotisk

levande

Abiotisk

icke-levande

Individ

enskild organism av en art

Population

alla individer av en art i samma område

Organismsamhälle

alla populationer av olika arter i ekosystemet

Ekosystem

den levande och icke-levande naturen i ett område

Biom

helhet bestående av alla ekosystem i ett visst klimat

Biosfär

helheten av allt levande liv på jorden

Anpassning

strukturell eller funktionell egenskap som hjälper arten att överleva i sin livsmiljö, ex. kamouflage

Minimifaktor

begränsar eller förhindrar tillväxt, förökning eller överlevnad. Ex. vatten, ljus, näringsämnen

Bioindikator

en art med smal ekologisk nisch som därför är känsligare för förändringar. Dess tillstånd berätttar om miljöns tillstånd.

Invandrararter

arter som spridits till en plats via människan, antingen frivilligt eller ofrivilligt

Endemisk art

en art som endast förekommer inom sitt nuvarande utbredningsområde. Mycket typiskt för öar.

Reliktart

art som ursprungligen haft ett större utbredningsområde än det nuvarande

Kosmopolitisk art

art vars utbredningsområde sträcker sig över hela jorden. Ex. maskrosen, råttan

Strukturell isolering

isolering pga skillnader i uppbyggnad som gör förökning omöjlig. Ex. kroppsbyggnad eller olika kromosomantal.

Hybrid

korsning mellan två arter. Oftast är avkomman steril, ibland kan den föröka sig med vardera föräldraarten, men artbildning har inte skett.

Genetisk drift

slumpens inverkan på en populations utveckling

Flaskhalseffekten

innebär att en population plötsligt blir mindre tex på grund av en katastrof. Det här leder till att den genetiska variationen minskar. Ex. den nordliga sjöelefanten

Grundareffekten

några få individer ur en population förflyttas och bildar en egen ny population. Av slumpen kan fördelningen av deras gener skilja sig från ursprungspopulationen. Ex. saimenvikaren

Nyckelanpassning

anpassning som gör att en organism får ny levnadsområden. Ex. flygförmåga, päls, lungor

Adaptiv radiering

snabb artbildning som beror på en nyckelanpassning

Homologa strukturer

liknande strukturer med samma ursprung. Ex. däggdjurs extremiteter

Analoga strukturer

liknande strukturer med olika ursprung. Ex. fladdermusens och trollsländans vingar

Konvergent evolution

liknande strukturer utvecklas i liknande miljöer utan släktskap

Fossil

minst 10 000 år gamla rester av organismer. Uppstår endast om organismer snabbt begravs i syrefria förhållanden

Ledfossil

organismer som funnits vid en viss tid. Genom att hitta ledfossil kan man utgå från att övriga fossil kring ledfossilet är ungefär lika gamla

Isotopdatering

radioaktiv åldersbestämning, kol-14

Rudiment

organ vars urprungliga funktion helt eller delvis upphört