Djurartsvariationer ren

Car, ov, cap

Unipapillär njure (s.k. ”cristanjure”) och slät yta. Njurarna är ”bönformade”. Hö njure mer kranial och i kontakt med levern (ca: hö L1-L3, vä L2-L4).

Eq

Unipapillär njure med slät yta. Liten crista renalis. Långsmala och ”hopvikta” njurar, vilket gör att njurpolerna kommer närmare varandra. Höger njure mer hjärtformad. Pelvis renalis är relativt liten och recessus terminales går från njurbäckenet mot vardera njurpol. I hästens njurbäcken och proximala urinledare finns slemproducerande körtlar som gör att urinen blir lite grumlig och innehåller en mindre mängd protein (fysiologisk albuminuri). A. renalis grenar ofta upp sig innan den når hilus renalis. Hö njure mer kranial och i kontakt med levern (mellan 16:e/17:e revbenet och L1). Vä njure ligger mellan sista revbenet (18:e) och L2/L3 (kan palperas vid rektalisering).

Bo

Multipapillär njure med loberad yta. Calices renales omsluter njurpapillerna. Saknar pelvis renalis. Hö njure mer kranialt och i kontakt med levern, ligger mellan sista revbenet och L2/L3. Vä njure ligger på höger sida av bukhålan kaudoventralt om den högra, mellan L2 och L4 (kan palperas vid rektalisering). Placering varierar med andning och organfyllnad.

Su

Multipapillär njure med slät yta. Calices renales omsluter njurpapillerna. Avlånga och platta njurar. Relativt liten pelvis renalis. Njurarna är symmetrisk placerade och ligger från sista revbenet till L4 (höger ej i kontakt med levern).