Kausal realism

mekanismer

Mekanismer är bakomliggande orsaker. Det förklarar varför något händer. Man anser att det inte räcker med att identifiera en korrelation eller att beskriva utan man vill förstå den bakomliggande orsaken. 

kausala realismens fyra postulat

1. Ontologiskt postulat: Det finns en av medvetandet oberoende verklighet.

2. Epistemologiskt postulat: Det är möjligt att nå kunskap om denna. 

3. Postulat om syfte: Vetenskapens yttersta syfte är att förklara verklighetens företeelser och syfte. 

4. Metodologiskt postulat: All kunskap är felbar, men också korrigerbar och det finns metoder att nå bättre kunskap.

Stratifierad verklighet

Verkligheten är stratifierad och består av olika nivåer av djup. 

Ytnivå: Här finns det som vi kan uppfatta med våra sinnen, den vi observerar när vi ser oss omkring.

Djupnivå: Här finns de kausala mekanismerna och strukturerna 

Horisontell: ytnivån

Vertikal: djupnivån

abduktion, induktion, deduktion

Abduktion: Innebär att bryta med det vardagliga tänkandet, det som tas för givet. Man undersöker då på både yt- och djupnivån.  

Induktion: Man kollar endast på ytnivån.

Deduktion: Om vi vet hur en mekanism fungerar, kan vi deduktivt förutsäga vad som borde hända i vissa situationer. Vi kan använda deduktion för att konstruera hypoteser eller förklara mönster i data. Deduktion är en logisk slutledningsform där man drar en slutsats som måste vara sann om premisserna är sanna. 

kunskap på olika nivåer

Korreationskunskap: Beskriver variabler som relateras till varandra. Oftast mekanismer och orsaker som behandlas som om de vore dolda. Kan identifiera viktiga samband som ger ledtråd till fördjupad kunskap. A - B, de samverkar med varandra, behöver inte vara en orsak

Enkla orsakssamband: Kunskaper om orsakssamband på ytnivån. Man kan uppnå kunskap om att en viss åtgärd fungerar men inte varför den gör det. A → B, givet en förutsättning, verkar det finnas ett samband genom experiment.

Mekanimskunskap: Består i att identifiera mekanismer som förklarar orsakssamband ytnivån. M → (A → B), Varför funkade experimentet? Det kanske var något annat en själva metoden som fungerade.

Kontextkunskap: Kunskaper om de delar av ett systems omgivning som har möjlighet att påverka. Om K så M → (A → B), Mekanismen som fungerade kanske bara fungerar i den kontexten den testades, det kanske inte fungerar överallt.

sociala fakta

Det finns “sociala fakta” som befinner sig utanför individen. Sociala fakta är att betrakta som fysiska föremål, som ting. T.ex. institutioner, normer, värden, lagar, kollektiva föreställningar, organisationer, materialiserade idéer som fysiska byggnader osv. Sociala fakta begränsar handlingsmöjligheter genom externa mekanismer såsom sociala och rättsliga sanktioner. Individer är inte medvetna om att sociala fakta påverkar dem, det är någonting utanför individen. Sociala fakta är sätt att handla, tänka och känna som har den anmärkningsvärda egenskapen att de existerar utanför de individuella medvetandena. De utövar ett yttre tvång eller tryck på individen. För att undersöka sociala fakta måste man studera objektivt och utifrån. Sociala fakta kan förklaras genom andra sociala fakta. Sociala fakta begränsar oss t.ex. genom tekniska förändringar eller materiella strukturer som påverkar den sociala miljö som vi befinner oss i, sociala strukturer som inskränker våra handlingsmöjligheter, normativt tvång eller påverkan genom socialisation, kognitivt eller kulturellt tvång.

anomi

Bristande eller oklara normer, en situation i samhället som uppstår när det inte finns några normer. Bristen på moralisk reglering. 

mekanisk- och organisk solidaritet

Mekanisk solidaritet: Segmenterade samhällen består av mekaniska solidaritet som bygger på likheter mellan samhällsmedlemmarna inom ramen för ett starkt kollektivt medvetande. Automatiskt solidarisk.

Organisk solidaritet: I moderna samhällen binds människor samman av ömsesidiga beroenden som uppstår till följd av arbetsdelningen, organisk solidaritet, indirekt beroende mellan samhälllsmedlemmarna. Ömsesidigt beroende. 

durkheims holism

“helheten är mer än summan av delarna” eller “helheten är inte densamma som summan av delarna” 

durkheims syn på gruppen

Gruppen är något annat än individerna i gruppen, “mentaliteten hos gruppen är olik den hos enskilda, den har sina egna lagar”.

gemeinschaft och gesellschaft

Gemeinschaft: Traditionella segmenterade samhällen (uppdelade efter likheter och professioner) baseras på gemenskap baserat på likheter. Gemenskap baserat på gemensamma intressen. Gemenskap syftar på sociala band som är nära, personliga och känslomässiga. Det handlar ofta om relationer som bygger på tradition, moral och tillhörighet.

Gesellschaft: Arbetsdelning (i och med urbaniseringen) i moderna samhällen gör att gemenskap istället baseras på komplementaritet. Instrumentella relationer. Samhälle beskriver relationer som är opersonliga, rationella och ofta tillfälliga. Här dominerar individualism, kontrakt och funktion snarare än känslomässig närhet

På vilken nivå ligger kausala mekanismer enligt realismen?

djupnivån

Vilket teoretiskt perspektiv är särskilt intresserat av att identifiera mekanismer?

kausal realism

Vad är skillnaden mellan korrelation, enkel kausalitet, mekanismkunskap och kontextkunskap? Vilken betydelse har denna skillnad för forskning om socialt arbete?

Korrelation, enkel kausalitet, mekanismkunskap och kontextkunskap är olika nivåer av förståelse som är viktiga för forskning inom socialt arbete. Korrelation innebär att två eller fler variabler är statistiskt relaterade, men det betyder inte att den ena orsakar den andra. Enkel kausalitet handlar om att en orsak leder till en direkt effekt. Mekanismkunskap förklarar de underliggande processerna som kopplar samman orsak och effekt. Den handlar om att förstå hur och varför en viss orsak leder till ett specifikt resultat. Kontextkunskap innebär att förstå de större sociala, kulturella, ekonomiska och politiska faktorer som påverkar en individs liv. Detta kan inkludera tillgång till utbildning, politiska beslut om välfärd eller sociala normer som påverkar individens situation. Skillnaderna mellan korrelation, enkel kausalitet, mekanismkunskap och kontextkunskap är viktiga för forskning inom socialt arbete. Det räcker inte att bara identifiera korrelationer mellan faktorer som fattigdom och brottslighet; det är avgörande att förstå orsakerna bakom dessa problem och deras påverkan på individer för att kunna skapa effektiva och långsiktiga lösningar. Genom att förstå de underliggande mekanismerna kan forskningen bidra till mer precisa interventioner som inte bara behandlar symptom utan även grundorsakerna till sociala problem. Dessutom måste forskning och interventioner ta hänsyn till den specifika kontexten där individer lever, inklusive sociala strukturer, politik och tillgång till resurser. Detta gör det möjligt att anpassa interventioner för att möta de unika behoven hos olika grupper eller individer, vilket leder till mer relevanta och effektiva lösningar.

vad är kausal realism?

Det som gör det till kausal realism istället för bara realism är att det är mer fokus på orsakssamband och mekanismer i världen. Oberoende av hur vi observerar dem. Kausalitet är inte bara ett mönster i data (som vissa empirister menar). Mekanismer (t.ex. biologiska, fysiska, sociala) existerar på riktigt och producerar effekter.