Kontinuum

materiederivatan, D/Dt

Tidsderivata för en given (fix) materialpartikel

första Piola-Kirchoff spänningstensorn, P

Spänningstensor som karaktäriserar nuvarande kraft per enhet odeformerad area

rotationstensorn, R

Tensor som karaktäriserar rotationen som behövs f¨or att överföra ett materiallinjeelement från referenskonfigurationen till den nuvarande konfigurationen om deformationen dekomponeras i en ren töjning och en ren rotation. Tensor som representerar rotation när en deformation dekomponeras i en ren töjning åtföljd av en ren rotation

Poissonration, \nu (ν)

Materialegenskap som karaktäriserar tendensen till deformation i de riktningar som är vinkelräta mot en pålagd belastning (t ex tvärsnittets tendens till deformation vid belastning i längdriktningen)

hastighetsgradienttensorn, L

Andra ordningens tensor som samlar alla de partiella derivatorna av hastighetskomponenterna med avseende på koordinatriktningarna, Tensor som ingår i det konvektiva bidraget till den totala materialaccelerationen (det vill säga det konvektiva bidraget i Dv/Dt)

symmetriska delen av hastighetsgradienttensorn, D

Tensor som karaktäriserar deformationshastigheten i fluider och används i materialmodeller för att bestämma skjuvspänningarna

Youngs modul, E

Materialegenskap som karaktäriserar förhållandet mellan applicerad spänning vid ren sträckning eller kompression till den uppkomna töjningen för ett linjärt elastiskt material. Materialegenskap som, när den multipliceras med böjtröghetsmomentet I_y (som för en balk beskriver tvärsnittets förmåga att ta hand om den normalspänning som uppstår när balken böjs), representerar en balks böjstyvhet (balkens förmåga att motstå deformationen)

Cauchys spänningstensor, σ

Spänningstensor som karaktäriserar nuvarande kraft per enhet deformerad area

infinitesimala töjningstensorn, ε

Den symmetriska delen av förflyttningsgradienttensorn. Tensor som karaktäriserar töjningen i den linjäriserade beskrivningen av en elastisk solid

deformationsmappningen, χ

Funktion som mappar en materialpartikels position i referenskonfigurationen till den position i den nuvarande konfigurationen där den för tillfället befinner sig

värmefluxvektorn, q

Vektor som karaktäriserar värmeflöde per enhetsarea och enhetstid och ofta beräknas via Fouriers lag

hastighetsvektorn, v

Vektor som karaktäriserar makroskopisk medelhastighet hos materialpartiklarna i en punkt

deformationsgradienttensorn, F

Tensor som tar ett materiallinjeelement på referenskonfigurationen och mappar det till den nuvarande konfigurationen, Tvåpunktstensor som beskriver förhållandet mellan ett materiallinjeelement före en deformation och den linje som samma material beskriver efter deformationen

skjuvmodulen, G

Materialegenskap som karaktäriserar materialstyvhet som kvoten mellan skjuvspänning och skjuvtöjning

dissipationsfunktionen, Φ

Funktion som beskriver hur viskös friktion i en fluid överför energi från ordnad rörelse till oordnad rörelse. Skalär variabel som representerar den energimängd (per tid och volym) som omvandlas från kinetisk (mekanisk) energi till inre energi (värme)

bulkmodulen, κ

Materialegenskap som är definierad som pålagt tryck delat med relativ volymförändring, och alltså karaktäriserar ett materials motståndskraft mot kompression när ett yttre tryck verkar på alla dess sidor

styvhetstensorn,

Fjärde ordningens tensor som relaterar spänning till töjning i den generaliserade versionen av Hookes lag

förflyttningsvektorn, u

Vektor som pekar från en materialpartikels position i referenskonfigurationen till dess nuvarande position i den deformerade konfigurationen

andra Piola-Kirchoff spänningstensorn, S

Symmetrisk spänningstensor som relaterar krafter och ytor båda i den ursprungliga (referens-) konfigurationen.

trycket, p

Skalär som representerar kraft per enhetsarea vinkelrätt mot en yta

Lagrangeska töjningstensorn, E

Töningstensor som karaktäriserar hur mycket den högra Cauchy-Green deformationstensorn avviker från identitetstensorn

viskositeten, µ

Fysikalisk egenskap hos vätskor och gaser som betecknar deras interna motstånd mot flöden, och kan ses som ett mått på friktion i fluiden, Materialegenskap som karaktäriserar en fluids förmåga att motstå deformation genom skjuvning

värmekonduktiviteten, k

Materialegenskap som multiplicerad med den lokala temperaturgradienten (tagen negativ) returnerar den lokala värmefluxvektorn

förflyttningsgradienttensorn, H

Tensor som beskriver gradienten (derivatan) av förflyttningsvektorn. Används i linjäriserade teorier för att approximerat beskriva deformation.

vänstra Cauchy-Green deformationstensorn, B

Definieras som B=FF^T. Används i eulerska beskrivningar av töjning och deformation.

högra Cauchy-Green deformationstensorn, C

Definieras som C=F^TF. Används i lagrangska beskrivningar av töjning.

antisymmetriska delen av hastighetsgradienttensorn, W

Beskriver rotationshastigheten hos materialelement. Används i flödes- och deformationsanalys.

Eulerska töjningstensorn, e

Töjningsmått i aktuell (deformerad) konfiguration. Lämplig för beskrivning av små töjningar i eulersk form.

spänningsvektorn, t

Vektor som representerar den kraft som verkar på en yta i en viss riktning per areaenhet.

Cauchys högra töjningstensor, U

Tensor som definieras som kvadratroten ur C. Beskriver ren töjning i lagrangska koordinater.

Cauchys vänstra töjningstensor, V

Tensor som definieras som kvadratroten ur B. Beskriver ren töjning i eulerska koordinater.

temperaturen, T

Skalär fältstorhet som beskriver termodynamiskt tillstånd; ofta funktion av tid och rum.

Densiteten, ρ

Massa per volymenhet av ett material.

Specifika värmekapaciteten (vid konstant tryck), c_p​

Den mängd värme som krävs för att höja temperaturen hos en enhetsmassa av ett ämne med en grad vid konstant tryck.

Skjuvspänningstensorn, τ

En tensor som beskriver hur inre krafter i ett material verkar parallellt med ett snitt, snarare än vinkelrätt mot det. Dessa krafter försöker "skjuva" materialet, alltså få det att glida lager för lager.