Repetition - FACIT

Flashcards baserade på föreläsningens repetition av järnvägssystem, signalteknik och säkerhet.

1. Vilka instanser bestämmer hur järnvägen ska utformas?

Riksdagen och EU (lagar, TSD), Transportstyrelsen (tillsyn och regler) samt Trafikverket (förvaltning och egna kravdokument).

2. Vad är TSD och vilken roll spelar den inom signalteknik?

TSD (Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet) är EU-regler för att järnvägssystem ska vara interoperabla och säkra i alla medlemsländer.

3. Vilka uppgifter har Transportstyrelsen inom järnvägssäkerhet?

Myndigheten utfärdar föreskrifter, ger tillstånd (säkerhetsintyg) och bedriver tillsyn för att upprätthålla hög säkerhet på järnvägen.

4. Vad är TTJ och när infördes det?

Trafikverkets Trafikbestämmelser för järnväg.

5. Vilken roll har Trafikverket i förvaltningen av statens spåranläggningar?

Trafikverket äger, driver och underhåller den statliga infrastrukturen samt publicerar tekniska krav och regelverk.

6. Vad är syftet med Teknisk Säkerhetsstyrning Signal (TSS)?

Att säkerställa att ändringar i signalanläggningar genomförs på ett kontrollerat och trafiksäkert sätt, enligt Trafikverkets bestämmelser.

7. Vad är en Funktionsbeskrivning (FB) och vilken funktion har den?

Ett dokument som beskriver övergripande funktioner och krav för en ny eller ändrad signalanläggning – vad den ska kunna göra.

8. Vad är en Signalhandling (SiH) och hur skiljer den sig från en FB?

SiH beskriver i detalj hur anläggningen byggs, t.ex. med relälogik eller datorställverkskonfiguration. FB talar om 'vad' – SiH om 'hur'.

9. Vilka skillnader finns mellan mekaniska, elektriska, relä - och datorställverk?

Mekaniska: manöverering via handtag och wire Elektriska: motorer för semaforer/ljussignaler Relä: logik med reläkontakter
Dator: programvarustyrt, alla förreglingar i dator.

10. Hur fungerar en spårledning och vad används den till?

En låg DC-spänning matas i ena rälen. När fordonets hjulaxel passerar isolskarven kortsluts rälerna, spårreläet ”faller”, och anläggningen registrerar spåret som belagt. Det används för hinderkontroll, vägskydd, m.m.

11. Vad menas med skyddsavstånd och varför är det viktigt?

Minsta tillåtna avstånd mellan slutpunkt för en rörelseväg och annan rörelse. Förhindrar kollision om tåg passerar sin slutpunkt oavsiktligt.

12. Hur definieras skyddssträcka och hur skiljer den sig från skyddsavstånd?

Skyddssträcka är en hinderfri bit spår efter rörelsevägens slutpunkt, så att tåget inte kolliderar med ett stillastående fordon. Skyddsavstånd handlar om utrymme mellan två rörelser.

13. Vad är ett frontskydd och vilka objekt kan fungera som frontskydd?

Anordning som förhindrar motriktade rörelser att komma in i frontskyddsområdet (t.ex. växel i skyddande läge, spärra i pålage, huvudsignal i stopp).

14. Vad är ett sidoskydd och vilka objekt kan användas som sidoskydd?

Skydd mot sidokollisioner vid växlar/spårkorsningar. Ex: växel i skyddande läge, huvuddvärgsignal i stopp, spärra i pålage.

15. Vad skiljer en tågväg från en växlingsväg?

Tågväg används för tågfärd på huvudspår med högre säkerhetskrav och skyddssträcka. Växlingsväg är lägre hastighet, vanligtvis inom bangården.

16.   Vad är syftet med en spårväxel?

Möjliggöra att man kan byta spår eller välja olika körvägar på en driftplats.

17. Hur fungerar en tungkontrollkontakt (TKK)?

En magnet på växeltungan attraherar en kontakt på rälen när tungan ligger rätt an, vilket ger elektrisk indikation om korrekt tungläge.

18. Vilka tre typer av geografiska ritningar används för en driftplats?

Planritning, isolerritning och instruktionsritning.

19.    Vad är de stora fördelarna med planritningar?

En överskådlig bild av hur spår, växlar, signaler och km-angivelser är placerade. Ger en geografisk överblick av driftplatsen.

20. Hur används isolerritningar inom signalteknik?

De visar var spårledningar börjar/slutar, vilken polaritet som används och hur rälerna kopplas samman. Viktigt för hinderkontroll och felsökning

21. Vilka typer av vägskyddsanläggningar finns det?

A-anläggning (helbom), B-anläggning (halvbom), CD-anläggning (ljus/ljud), samt varianter med exempelvis gångfålla för fotgängare

22. Vad skiljer en A-anläggning från en B- och en CD-anläggning?

•  A har helbommar 

•  B har halvbommar 

CD har bara ljus och ljud 

23. Vad är syftet med ljussignaler vid vägkorsningar?

Varnar vägtrafikanter att ett tåg närmar sig och att de inte ska korsa spåret förrän varningen upphör.

24. Vad är en vägskyddsförsignal (Vf) och hur fungerar den?

Försignal som visar tågföraren att det finns en plankorsning framöver. Blinkar gult och kan övergå till fast ljus när vägskyddet är aktivt.

25. Vad är skillnaden mellan en fällsträcka och en kontrollsträcka?

Fällsträckan är den sträcka där anläggningen påbörjar varningssignalen och fäller bommarna. Kontrollsträcka är den extra sträcka som krävs för att tåget ska hinna bromsa om vägskyddet ej är klart

26. Vad är ett relä och hur fungerar det?

En elektromekanisk komponent bestående av spole och kontakter. När spolen matas med ström och kontakter öppnas/stängs.

27. Vilka är de två typerna av säkerhetsreläer som används inom Trafikverkets signalanläggningar?

JRK-relä och JRF-relä, som båda har tvångsstyrda kontakter (front/back) och uppfyller höga säkerhetskrav.

28. Vad är en identitetspropp och vilken funktion har den?

En fysisk propp i reläsockeln som förhindrar att ett relä av fel typ sätts in på en plats där det inte hör hemma.

29. Hur fungerar ett permapolariserat relä?

Relä som attraherar för endast en strömriktning genom reläspolen, t.ex.

används permapolariserade reläer för spårledningsreläer

30. Vad skiljer en frontkontakt från en backkontakt?

Frontkontakt sluter när reläspolen är strömförsörjd (draget läge). Backkontakten sluter när reläet ej är spänningssatt (fallet läge).

31. Vad är syftet med linjeblockering?

Linjen delas upp i blocksträckor där bara ett tåg åt gången får finnas. Ökar säkerhet och kapacitet (flera tåg kan följas åt blockvis).

32. Hur fungerar linjeblockering med växelström?

Växelström går i körriktningen. V-reläer känner av växelströmmens riktning och möjliggör automatisk blockvändning.

 

33.Vad skiljer linjeblockering med likström från växelström?

I likströmsblock finns kretsar per blocksträcka. Man har likström mot körriktningen. Växelströmsblock använder andra relätyper och växelströmmens fas.

34. Vad innebär det att en blocksträcka är fri?

Att spårledningen är obelagd (inget fordon) och ingen låsning kvarstår. Nästa tåg kan då få körsignal in på blocket.

35. Hur fungerar en automatisk linjeblockeringsanläggning?

När föregående tåg lämnat blocket, ställer blocksignalen om till ”kör” automatiskt. Om spåret är belagt visar signalen stopp.

36. Vad står ATC för och vad är dess syfte?

ATC = Automatic Train Control. Systemet övervakar att föraren följer signalbesked och hastighetsgränser. Kan varna och bromsa automatiskt om föraren inte reagerar.

37. Hur överförs information till ett tåg genom ATC?

Via baliser i spåret som är kodade med hastighets- och signalinformation. Lokets antenn läser av dessa data.

38. Vad menas med Extra Tvingande (ET) hastighetsnedsättningar?

Temporära, extra tvingande sänkningar av hastighet (p.g.a. arbete eller fel). ATC övervakar att föraren sänker farten.

39. Hur påverkar ATC förarens beteende och säkerheten på järnvägen?

ATC ger information om kommande restriktioner och kan ingripa om föraren ignorerar en stoppsignal eller hastighetsgräns – vilket höjer säkerheten.

40. Vad är ERTMS och varför införs det?

European Rail Traffic Management System, en EU-standard för digital tågföring som ska öka kapaciteten, minska störningar och möjliggöra enklare trafik över gränser.

41. Vad är skillnaden mellan GSM-R och ETCS inom ERTMS?

GSM-R är radiosystemet för tåg–mark-kommunikation, ETCS är själva tågstyddssystemet (motsvarar ATC). Båda tillsammans utgör ERTMS.

42. Vilka är de fördelar som ERTMS medför?

Gemensam standard för Europa, digital hyttsignalering (färre optiska signaler), högre kapacitet och minskat underhållsbehov.

43. Vilka är de största utmaningarna med att implementera ERTMS?

Höga kostnader för utrustning (ombord och i spår), en lång övergång med parallella system och teknisk komplexitet i äldre ställverk.

44. Hur fungerar en Radioblockcentral (RBC)?

RBC tar emot tågens positioner via GSM-R och ger Movement Authority. Den ”vet” var tågen är och ser till att ingen konflikt uppstår.

45. Vad är en Eurobaliser och hur används den i ERTMS?

En balis i spåret som aktiveras av det passerande tåget och förmedlar position till lokets ETCS-utrustning.

46. Hur ersätter hyttsignalering traditionella optiska signaler?

All information (körtillstånd, hastighetsprofil etc) visas på en skärm i hytten. Fysiska huvudsignaler kan därmed tas bort eller begränsas.

47. Hur fungerar översättningsmodulen (STM) i övergången mellan ATC och ERTMS?

STM översätter ATC-baliskoder till ETCS-format, så att samma fordon kan köra på både ATC-banor och ERTMS-banor.

48. Vilken roll spelar markutrustning inom ERTMS?

Baliser och spårledningar meddelar RBC var tåg befinner sig och ger nödvändig information om banan.

49. Hur kan digitalisering förbättra järnvägssignalering?

Färre fysiska komponenter, mer automatisering och övervakning i realtid, högre kapacitet, enklare underhåll och felsökning.

50. Vad tror du blir framtidens utveckling inom signalteknik?

Mer digitalisering (ERTMS Level 3), lokbaserad spåravkänning, autonom körning, färre markkomponenter och större effektivitet – fler tåg på samma spår