Kursprov - Biologi

Vad betyder ordet biologi?

Ordet biologi betyder läran om det levande.

Varför kallas Aristoteles den biologiska vetenskapens grundare?

Filosofen Aristoteles (384-322 f.Kr.) var en naturvetenskaplig föregångare genom att iaktta och söka kunskap i naturen. Tidigare filosofer som ägnade sig åt frågor om naturen utförde sällan experiment.

Förklara begreppet uralstring.

Ända fram till 1800-talet trodde många naturvetare på uralstring, dvs. på att organismer kan uppstå spontant ur ickelevande materia.

Ge exempel på upptäckter som gjordes med hjälp av mikroskop på 1600-talet.

Leeuwenhoek upptäckte bl.a. bakterier och spermier. Hooke införde det biologiska begreppet cell. Tack vare sina mikroskop kunde Hooke göra noggranna teckningar av celler.

Ge några exempel på vetenskapsmän och ämnesområden som utvecklades inom biologi under 1700/1800-talen.

Systematiken: Carl von Linnés insatser inom indelning och namngivning av organismerna.

Evolution: 1700-talet som forskare började studera fossil i vetenskapligt syfte. Fossilen avslöjade att det tidigare funnits arter som skiljde sig från de nutida. Detta förklarades bl.a. med en katastrofteori. Lamarck presenterade sin utvecklingslära år 1809. Lamarck var först med att se sambandet mellan arternas utveckling och miljön. Darwin presenterade en evolutionsteori som han kunde styrka med omfattande undersökningar och observationer.

Genetiken: Gregor Mendels teorier om hur egenskaper nedärvs.

Vilka var forskarna bakom DNA-molekylens upptäckt?

Med hjälp av Rosalind Franklins röntgenbilder kunde James Watson och Francis Crick beskriva DNA-molekylens byggnad.

Vilka egenskaper kännetecknar liv?

Levande varelser består av celler, kan fortplanta sig, har ämnesomsättning, omsätter energi och reagerar på sin omgivning.

Redogör för skillnaden mellan en prokaryot och en eukaryot cell.

Prokaryoter är encelliga och saknar en avgränsad cellkärna. Eukaryoter har DNA i cellkärna. I eukaryota celler finns tydligt avgränsade och ofta membranomslutna celldelar som kallas organeller.

Till eukaryoterna hör både encelliga och flercelliga organismer. Bakterier och flertalet arkéer prokaryoter.

Vilka av följande objekt kan man se med hjälp av ljusmikroskop?

virus

ribosom

cellkärna

kloroplast

cellkärna

kloroplast

Namnge de utpekade delarna i cellerna.

A:

B:

C:

D:

E:

F:

G:

A: Cellmembran

B: Ribosomer

C: Mitokondrie

D: Cellkärna

E: Kloroplast

F: Vakuol

G: Cellvägg

Skriv något om den funktion som var och en av de utpekade delarna har.

Cellmembranet omger och skyddar cellen samt påverkar vilka ämnen som släpps in respektive ut.

Ribosomerna medverkar när cellen "bygger" proteinmolekyler.

Mitokondrierna är cellens "kraftverk". I dessa sker cellandningen.

Cellkärnan förvarar generna (arvsanlagen) i form av DNA.

Kloroplasterna innehåller klorofyll som "fångar "ljusenergi. Med hjälp av energin byggs energirikt socker av koldioxid och vatten.

Vakuolen innehåller vätska. Trycket i vätskan gör att växtcellen spänns ut och antar den form som cellväggen bestämmer.

Cellväggen skyddar och ger stöd åt växtcellen.

Vad menas med cellandning?

Cellandning sker i mitokondrier. Glukos användsi första hand som bränsle. Denna förbränning kräver syre och kallas därför cellandning. Vid cellandingen bildas koldioxid och vatten. Cellandningen sker vid låg temperatur med hjälp av enzymer.

Beskriv fotosyntesen.

koldioxid + vatten + ljusenergi → druvsocker + syrgas

6CO2 + 6H2O + ljusenergi → C6H12O6 + 6O2

Vilken betydelse har fotosyntesen för livet på jorden?

Genom fotosyntes omvandlas ljusenergi till kemiskt bunden energi i glukos (druvsocker). Detta används som bränsle vid cellandning eller "byggas om" till andra organiska ämnen. På så sätt får organismerna på jorden tillgång till organiska näringsämnen. Dessutom bildas syrgas genom fotosyntes. Om vi undantar vissa bakterier (och vissa arkéer) behöver allt liv på jorden syrgas till sin cellandning.

Hur kan en växt ha cellandning även på natten?

Växter behöver energi även när det är mörkt. De behöver även kunna transportera "bränsle" till celler som inte har fotosyntes. Sockermolekylerna som bildas genom fotosyntes kan liknas vid "laddade batterier" som både kan sparas och transporteras.

Vad menas med autotrofa organismer?

Organismer som tillverkar energirik näring ur oorganiska ämnen som koldioxid och vatten med hjälp av energi från solen eller kemiska reaktioner. De kan med andra ord försörja sig utan att utnyttja andra organismer.

Vad menas med heterotrofa organismer?

Organismer som inte själva kan tillverka energirik näring, utan är beroende av andra organismer för att få den.

Vad menas med saprofyter?

Nedbrytare som utvinner näring ur döda organismer.

Vad menas med parasiter?

Organism som lever på andra levande varelser på sådant sätt att dessa tar skada.

Vilka tre huvudtyper av organiska föreningar förekommer i våra celler?

Kolhydrater, lipider och proteiner.

Idag ser vi Linnés system för gruppering av växter och djur som onaturliga. Varför?

Det speglar inte utveckling och släktskap.

Definiera det morfologiska artbegreppet.

Ordet morf betyder form. Enligt det morfologiska artbegreppet räknas organismer till samma art om man kan se vissa gemensamma drag i deras byggnad.

Definiera det biologiska artbegreppet.

Enligt det biologiska artbegreppet tillhör organismer samma art om de kan fortplanta sig med varandra under naturliga förhållanden och då få fertil avkomma.

Ge exempel på begränsningar hos det biologiska artbegreppet.

Det kan inte tillämpas på utdöda organismer som vi bara känner som fossil. Det fungerar inte heller på t.ex. bakterier som förökar sig könlöst.

Förklara begreppet binär nomenklatur.

Linnés system för namngivning av arter. Enligt detta system får varje art ett vetenskapligt namn som normalt består av två ord (binárius = tvåfaldig). Artnamnets första ord anger släkttillhörighet.

Varg heter på latin Canis lupus. Till vilket släkte hör vargen?

Canis

Vilket ord ska stå i luckorna tabellen?

xx Eukaryoter

Rike xx

xx Ryggsträngdjur

Klass xx

xx Primater (apdjur)

Familj xx

Släkte xx

xx Homo sapiens

Domän → Eukaryoter

Rike → djur

stam →Ryggsträngsdjur

Klass → däggdjur

Ordning →Primater (apdjur)

Familj→ Människoapor

Släkte → Homo

Art → Homo sapiens

Beskriv skillnaden mellan hypotes och teori.

Hypoteser är förslag till teorier eller teorier som inte bevisats eller verifierats. ... En teori är en omfattande förklaring av fenomen eller av samband mellan fakta. Ordet teori används i vardagsspråket även som synonym till hypotes.

Ge exempel på en pseudovetenskap.

Förklara varför ditt valda exempel är en pseudovetenskap.

Intelligent design.

Det har inte gått att styrka eller avfärda idén om en "ospecificerad konstruktör" med hjälp av observationer och experiment.

Vad betyder ekologi?

Ekologi är läran om samspelet mellan de levande organismerna och miljön de lever i.

Vad menas med biosfären?

De delar av atmosfären, hydrosfären (jordens vatten) och litosfären (berggrunden och jordarterna) som innehåller liv bildar tillsammans biosfären. Denna omfattar med andra ord alla platser på jorden där det förekommer liv.

Vad menas med ett ekosystem?

Alla levande varelser som finns inom ett visst område bildar tillsammans med de abiotiska miljöfaktorerna ett ekosystem.

Förklara följande begrepp.

1. abiotisk faktor

2. population

3. växtsamhälle

1. Alla levande organismer inom ett område och deras livsmiljö utgör ett ekosystem.

2. En icke-levande faktor (t.ex. temperatur eller tillgång på vatten) som påverkar levande varelser i ett ekosystem.

3. Alla individer av en art inom ett avgränsat område.

4. De olika växtpopulationerna i ett ekosystem utgör tillsammans ett växtsamhälle.

Vad menas med mikroklimat?

Klimat inom ett litet område, t.ex. under en ek eller i skuggan vid en sten.

Beskriv skillnaden mellan en växts brutto- och nettoproduktion.

Den mängd solenergi som en växt omvandlar och binder i organiska ämnen utgör växtens bruttoproduktion. En del av denna organiska substans använder växten själv som bränsle till cellandningen. Det som blir över efter cellandningen är växtens nettoproduktion.

1. Hitta på en näringskedja från ett ekosystem. Kedjan ska innehålla minst fyra trofiska nivåer.

2. Ange för var och en av näringskedjans organismer om den är producent, konsument, toppkonsument, herbivor, autotrof och/eller heterotrof.

1. Näringskedjan kan innehålla t.ex. en planktonalg (autotrof, producent), ett planktondjur (förstahandskonsument, herbivor, heterotrof), en liten fisk som t.ex. mört (andrahandskonsument, heterotrof), en större rovfisk som t.ex. gädda (tredjehandskonsument, heterotrof) och fiskgjuse (toppkonsument, heterotrof).

2.Se svaret till uppgift a.

Redogör för sambanden mellan fotosyntes och cellandning.

Genom att både fotosyntes och cellandning pågår i ett ekosystem tar de deltagande molekylerna koldioxid, vatten och syrgas aldrig slut. Under fotosyntesen omvandlas ljusenergi till kemiskt bunden energi. Denna frigörs sedan via cellandning. Efterhand som energin används blir den värme som slutligen strålar ut i rymden. Därför behövs ständigt ny energi från solen.

Näringskedjor med fler än fem trofiska nivåer är sällsynta. Varför är antalet möjliga trofiska nivåer begränsat?

Av den kemiskt bundna energin som upptas i en trofisk nivå kan i genomsnitt endast ca 10 % utnyttjas av nästa led i näringskedjan. Eftersom 90 % av energin förloras (som främst värme) mellan varje led i näringskedjan, kan denna bara innehålla ett begränsat antal trofiska nivåer.

Varför drabbas ofta rovdjur värst av miljögifter?

Många miljögifter kan lagras mycket länge i djurs vävnader utan att brytas ner. Det innebär att en växtätare samlar på sig gift som finns i alla växter den äter. När sedan ett rovdjur äter växtätare samlar detta på sig giftet från alla sina bytesdjur. På så sätt koncentreras gifterna för varje nivå i näringskedjan. Det blir alltså toppkonsumenterna som drabbas värst.

Hur bildas grundvatten?

Grundvatten bildas när regn- och smältvatten tränger ner genom markytan och fyller porer i marken och sprickor i berggrunden.

Varför innebär förbränning av fossila bränslen en ökad växthuseffekt?

De fossila bränslena har lagrats under hundratals miljoner år. När vi nu förbränner dem under några årtionden frigörs plötsligt mer koldioxid till atmosfären än vad växter och alger hinner binda genom fotosyntes. Eftersom koldioxiden är en växthusgas som medverkar till att höja jordens medeltemperatur, är detta ett allvarligt miljöhot.

På vilka sätt bidrar människan till att mer av luftens kvävgas binds i föreningar som växter och bakterier kan utnyttja som gödning?

Vid mycket höga temperaturer (i t.ex. förbränningsmotorer) kan kvävgas och syrgas från luften reagera under bildning av kväveoxider, t.ex. NO2. När dessa luftföroreningar reagerar med vatten bildas salpetersyra HNO3 som förser naturen med kvävehaltig gödning i form av nitratjoner. Genom industriell kvävefixering bildas kväveföreningar till handelsgödsel. Även på detta sätt bidrar människan till att öka mängden biologiskt tillgängligt kväve i naturen.

Hur skulle vi kunna bli mindre beroende av handelsgödsel?

Vi kan bl.a. förbättra användningen av naturgödsel, bli bättre på att kompostera och återvinna matavfall, se till att slam från reningsverk befrias från gifter och kan användas som gödning.

Brukar det vara fosfor- eller kväveföreningar som begränsar växter och algers tillväxt?

Fosfater binds lätt i svårlösliga salter i marken och transporteras de inte så lätt bort med rinnande vatten. Detta medverkar till att fosfater ofta begränsar växternas och algernas förökning i vattendrag och sjöar. Om en sjö förorenas med fosfater kan den lätt växa igen med t.ex. vass eller drabbas av vattenblomning, eftersom andra närsalter redan finns i "överskott". I havet brukar dock tillgången på kvävehaltiga närsalter begränsa produktionen av alger.

Hur kan antalet gräsänder och åkergrodor inom ett ekosystem vara relativt konstant, trots att grodorna lägger betydligt fler ägg än änderna?

Åkergrodorna producerar många ägg men satsar inget på vård eller skydd av sina avkomlingar. Därför är dödligheten bland ägg och yngel mycket stor. Gräsänderna lägger få ägg men satsar istället på att skydda och vårda äggen och senare ungarna. Därför är chansen förhållandevis stor att varje ägg ska utvecklas till en könsmogen and. Om åkergrodornas och ändernas strategier är lika framgångsrika förblir båda populationerna stabila.

Förklara vad man inom ekologin menar med "miljöns bärkraft".

Det maximala antalet individer av en art som kan leva i en viss miljö utan att denna överutnyttjas (drabbas av överbetning eller "skadas" på annat sätt).

Förklara skillnaden mellan ekologisk nisch och habitat.

Miljön där en viss organism eller population lever kallas habitat. En arts levnadssätt, t.ex. vad individerna lever av och hur de beter sig, är dess ekologiska nisch. Arter som tillhör samma habitat kan undvika konkurrens genom att ha olika ekologiska nischer.

Hur skulle det kvalster som orsakar rävskabb kunna gynna grävlingspopulationen i ett ekosystem?

Där rävarna är utslagna minskar konkurrensen om t.ex. sorkar och möss, vilket gynnar grävlingarna.

Utgå från ett exempel och förklara vad som menas med ekologisk succession.

Hugger man ner en skog förändras livsbetingelserna så att nya arter som är anpassade till öppet landskap invandrar. De invandrande arterna påverkar i sin tur miljön och banar väg för ytterligare arter, samtidigt som tidigare arter konkurreras bort. Detta pågår tills ekosystemet har nått ett klimaxstadium, dvs. ett stadium med någorlunda varaktig och stabil artsammansättning. När artsammansättningen förändras gradvis mot ett klimaxstadium talar man om ekologisk succession.

Ge exempel på att störningar av ekosystem kan gynna biologisk mångfald.

En äng är inget klimaxstadium. Denna miljö upprätthålls tack vare en återkommande störning, t.ex. genom att människan skördar med lien. Denna störning gynnar växter som är beroende av den öppna miljön.

Ge exempel på några av skogens ekosystemtjänster.

Skogen ger bränsle, virke, viltkött, svampar och bär. Dessutom påverkas luft och klimat positivt av skogen. Skogen är även plats för avkoppling, upplevelser och motion.

Vad är en gen?

Lite förenklat kan man säga att en gen är ett "recept" på en proteinmolekyl som finns lagrat i DNA.

Beskriv hur ett protein är uppbyggt.

En proteinmolekyl består av upp till 20 olika sorters aminosyror som är sammanlänkade i en viss ordning i en kedja. Kedjorna kan sedan vara spiralvridna och veckade. De största proteinmolekylerna är dessutom sammansatta av flera tusen aminosyror.

Ge exempel på nukleinsyror.

DNA och RNA.

Hur är en nukleotid sammansatt?

En nukleotid är sammansatt av en fosfatgrupp, en monosackarid och en kvävebas.

Vilka är kvävebaserna i DNA och RNA?

I DNA är kvävebaserna C (cytosin), G (guanin), A (adenin) eller T (tymin). I RNA förekommer kvävebaserna C, G, A och U (uracil).

Beskriv DNA-molekylens byggnad.

DNA-molekylen kan beskrivas som en spiralvriden stege. Varje sida på stegen är en kedja av sockergrupper (deoxiribos) varvade med fosfatgrupper. Var och en av "stegpinnarna" består av två kvävebaser. Det är antingen kvävebaserna A och T eller C och G som är bundna till varandra i en "stegpinne".

Beskriv en kromosom i en eukaryot cell.

En kromosom består av en DNA-molekyl som är upprullad och tätt packad kring spolar av protein (histoner).

Hur lagras information om aminosyror i en DNA-molekyl?

En viss aminosyra motsvarar tre kvävebaser som finns intill varandra i en DNA-sträng. En sådan kombination av tre kvävebaser kallas triplett. Som exempel kan nämnas att tripletten C-G-T svarar mot aminosyran alanin (Ala).

Varför behövs DNA-replikation?

När en cell delar sig måste de båda dottercellerna få varsin komplett uppsättning DNA.

Beskriv hur replikationen går till.

När en cell delar sig bildas två dotterceller som båda ska ha en komplett uppsättning DNA och därmed gener. Det innebär att DNA-molekylerna måste kopieras innan celldelningen. Hur denna kopiering, som kallas DNA-replikation, går till framgår av figuren intill. Lägg märke till att kvävebaserna i figuren är ritade som "pusselbitar" så att A och T respektive G och C bildar baspar.

DNA-replikationen styrs av enzymer. Ett par av dessa har markerats med grå ovaler i figuren och pilar visar i vilken riktning de arbetar.

1. Enzymet helikas lindar upp dubbelspiralen respektive bryter vätebindningarna mellan kvävebaserna.

2. I cellkärnan finns fria nukleotider. Kvävebasen på en sådan kan bindas till någon av kvävebaserna på en öppen DNA-sträng. A kopplas alltid till T och G kan bara förenas med C. Enzymet DNA-polymeras binder de nytillkomna nukleotiderna till varandra så att dessa bildar en sammanhängande kedja (en DNA-sträng). Den ursprungliga DNA-molekylens båda strängar fungerar med andra ord som mallar till de nya DNA-strängarna.Figurens vänstra DNA-sträng byggs i en följd utan avbrott. I den högra DNA-strängen arbetar DNA-polymeras i motsatt riktning och bygger den nya DNA-strängen bit för bit. Att DNA-polymeras arbetar åt olika håll beror på att den ursprungliga DNA-molekylens båda strängar är motsatt riktade.

3. Tack vare att A bara bildar par med T och att G bara kombineras med C blir de två nya DNA-molekylerna kopior av varandra och av den ursprungliga DNA-molekylen.

Förklara följande begrepp:

1. transkription

2. RNA-polymeras

3. intron

1. Bildning av mRNA med DNA som mall.

2. RNA-polymeras är ett enzym som öppnar DNA (bryter vätebindningarna mellan kvävebaserna) och sedan kopplar nukleotider till den ena DNA-strängens blottlagda kvävebaser. På så sätt bildas mRNA som ett "avtryck" av DNA.

3. Introner är sekvenser av kvävebaser som tycks sakna "vettig" information och som finns inom generna. Dessa sekvenser "kopieras" därför över till mRNA (vid transkriptionen), men klipps sedan bort från mRNA innan detta lämnar cellkärnan och deltar i proteinsyntesen.

Vad menas med translation?

Translation innebär att den genetiska koden i mRNA "översätts" till en sekvens av aminosyror som binds samman till ett protein.

Förklara hur cellerna i din kropp kan vara olika, trots att de har samma uppsättning gener (samma genetiska arv).

Det beror på genreglering som innebär att gener kan stängas av och sättas på. I t.ex. dina nerv- och muskelceller är generna identiska, men vissa av dem är bara påslagna i nervcellerna och andra används bara i muskelcellerna.

Ge exempel på hur genreglering kan gå till.

Vissa gener kan stängas av genom att delar av DNA-molekyler kan förändras av kemiska reaktioner. Gener kan också stängas av eller sättas på genom att DNA:t packas mer eller mindre hårt kring histonerna. Dessutom finns styrsekvenser av DNA i anslutning till generna. Till styrsekvenserna binder reglerande proteiner som underlättar eller försvårar transkriptionen.

Beskriv kortfattat vad som skiljer reduktionsdelning (meios) från vanlig celldelning.

Vid vanlig celldelning bildas två dotterceller som båda har samma antal kromosomer (samma dubbla kromosomuppsättning) som modercellen. Vid reduktionsdelning delar sig en modercell med dubbel kromosomuppsättning till två dotterceller som vardera får enkel kromosomuppsättning. Könsceller bildas genom reduktionsdelning.

Varför behövs reduktionsdelning?

Vid befruktning förenas två könsceller.

Dessa måste ha enkel kromosomuppsättning för att inte den nya individen ska få dubbelt så många kromosomer som sina föräldrar.

Nämn en fördel med könlös fortplantning (jämfört med könlig).

Den kan ske snabbt och utan att individer med olika kön behöver träffas.

Nämn en fördel med könlig fortplantning (jämfört med könlös).

Arvsanlag från olika individer blandas. Det leder till variation hos avkomman (syskonen blir olika varandra), vilket ökar sannolikheten för att några ska vara väl anpassade till miljön om denna förändras.

Vad är en klon?

En grupp av genetiskt identiska individer (eller celler).

Ge exempel på naturliga kloner.

Bladlöss som har uppstått genom jungfrufödsel och som har samma "urmoder". Växter som har utvecklats från revor eller rotskott från samma moderplanta.

Ibland kan DNA förändras utan att det märks, dvs. utan att mutationen leder till någon märkbar skillnad. Hur kan det vara möjligt?

Mutationen sker kanske i en icke-kodande del av en DNA-molekyl (i en del som inte är reglerande eller kodar för protein).

Ofta kan celler reparera skadat DNA. Hur kan detta vara möjligt?

Om bara den ena nukleotidkedjan i en DNA-molekyl skadas, finns den andra kedjan kvar som en "backup". Med den hela DNA-kedjan som mall, kan den skadade DNA-kedjan repareras och få rätt sekvens av kvävebaser.

Varför ger få mutationer upphov till förändringar som går i arv till kommande generationer?

För att en mutation ska gå i arv måste den ske i könsceller eller i celler som ger upphov till könsceller.

Hur förklarade Mendel att en viss egenskap (t.ex. vit blomfärg hos ärtväxter) kan gå i arv utan att framträda i alla generationer?

Mendel föreslog att det finns dominanta och recessiva anlag. De recessiva anlagen kommer till uttryck endast då de inte kombineras med motsvarande dominanta anlag. Därför kan de recessiva anlagen finnas "gömda" hos individer i en generation.

Förklara begreppen:

1. homologa kromosomer

2. alleler

3. heterozygot

1. "Lika kromosomer". Kromosomer som har gener för samma egenskaper.

2. Varianter av en gen som gör att en egenskap (t.ex. blomfärg) kan uttryckas på olika sätt (t.ex. vit eller lila).

3. En individ med två olika alleler för en viss egenskap.

Hos kaniner är anlag för svart pälsfärg (B) dominant och anlag för vit pälsfärg (b) recessivt

1. Vilken eller vilka genotyper (BB, Bb eller bb) är möjliga hos avkomman om homozygota, svarta kaniner korsas med vita kaniner?

2. Vilket blir det teoretiska klyvningstalet då heterozygota, svarta kaniner korsas med vita kaniner?

3. Vilket blir det teoretiska klyvningstalet då heterozygota kaniner korsas med varandra?

4. Vilken eller vilka fenotyper (angående pälsfärg) kan finnas hos avkomman då homozygota, svarta kaniner korsas med vita kaniner?

1. Bb

2. Klyvningstalet är 1:1. Sannolikheten att en unge blir svart är lika stor som att den blir vit.

3. 3:1.

4. Alla ungarna blir svarta.

Vi studerar majs som bildar frön med varierande färg och form. Anlagen för färg tillhör ett annat kromosompar än anlagen för form. Färgen är antingen purpur eller gul. Anlaget för purpur (P) dominerar över anlaget för gul (p). Fröformen är antingen slät eller skrynklig. Anlaget för slät (S) dominerar över anlaget för skrynklig (s).

1. En planta har genotypen PPss. Vilken eller vilka kombinationer av anlag för fröfärg och fröform kan finnas i könscellerna som denna planta bildar?

2. En planta har genotypen PpSs. Vilka kombinationer av anlag kan finnas i könscellerna som denna planta bildar?

3. Två plantor med genotypen PpSs korsas med varandra. Hur många genotyper är möjliga hos avkomman?

4. Vilka fenotyper angående fröfärg och fröform är möjliga hos avkomman då plantorna i uppgift 4 c korsas?

5. Vilken av fenotyperna i uppgift 4 d bör vara vanligast bland avkomlingarna? Motivera svaret.

6. Majsplantor som härstammar från gula och skrynkliga frön korsas med varandra. Beskriv resultatet.

1. Alla könsceller har anlagsuppsättningen Ps.

2. PS, Ps, pS och ps.

3. 16

4. Purpur och slät, purpur och skrynklig, gul och slät, gul och skrynklig.

5. Purpur och slät bör vara vanligast. 9 av de 16 möjliga genotyperna ger fenotypen purpur och slät.

6. Resultatet blir frön som alla är gula och skrynkliga. Båda föräldraplantorna är "dubbelt homozygota" (ppss) och kan endast bilda könsceller med anlagskombinationen ps.

Ge exempel på en polygen egenskap och förklara begreppet.

En polygen egenskap styrs av mer än ett genpar. Det gäller t.ex. ögonfärg och kroppslängd.

Då man korsade plantor med rosa blommor med varandra erhölls 52 dotterplantor med röda blommor, 56 med vita blommor och 99 med rosa blommor. Förklara resultatet.

De rosablommiga plantorna som korsades var heterozygota RV (R = anlag för röd blomfärg, V = anlag för vit blomfärg). Inget av anlagen R eller V dominerade över det andra. Nedärvningen var alltså intermediär, vilket gav det teoretiska klyvningstalet 1:2:1. Korsningens verkliga utfall motsvarade detta klyvningstal.

En flicka har blodgrupp B och hennes mamma har blodgrupp A. Vilken eller vilka blodgrupper kan flickans pappa ha?

En pojke har blodgrupp B och hans mamma har blodgrupp AB. Vilken eller vilka blodgrupper kan pojkens pappa ha?

Pappan måste ha blodgrupp B eller AB. Flickans genotyp är IBi0. Hon har ärvt i0 från mamman och måste ha fått IB från pappan.

Pappan kan ha blodgrupp A, B, AB eller 0. Pojkens genotyp är IBIB eller IBi0 . Han har ärvt IB från mamman och har fått IB eller i0 från pappan. Om pappan har blodgrupp A måste hans genotyp vara IAi0

Vissa föräldrapar får endast pojkar eller endast flickor. Om man misstänker att detta inte beror på en slump, bör då orsaken till att alla barnen får samma kön sökas hos pappan eller mamman? Motivera svaret.

Hos pappan. Barnets kön bestäms av spermiens innehåll (dvs. om spermien som befruktar ägget innehåller en X- eller Y-kromosom).

Förklara varför fler pojkar än flickor är röd-grön-färgblinda.

För att pojkar ska bli färgblinda räcker det att de ärver anlaget för färgblindhet från modern. Flickor måste ärva anlaget från båda föräldrarna för att bli färgblinda.

Kan en pojke ha ärvt anlag för röd-grön-färgblindhet från pappan? Motivera svaret.

Nej. Anlaget sitter på X-kromosomen och den härstammar från modern. Y-kromosomen kommer alltid från pappan.

Den som ärver anlag för blodgrupp A från den ena föräldern och anlag för blodgrupp B från den andra får båda egenskaperna, dvs. blodgrupp AB. Detta är exempel på kodominant nedärvning. Vad skiljer denna från intermediär nedärvning?

Vid kodominant nedärvning får en individ som är heterozygot med avseende på två dominanta alleler båda egenskaperna som dessa alleler kodar för. Hade det rört sig om intermediär nedärvning hade individen istället fått en "blandegenskap" präglad av båda allelerna.

Förklara vad som menas med:

1. kopplade egenskaper

2. överkorsning

1. Egenskaper sägs vara kopplade om generna för egenskaperna sitter på samma kromosom. Kopplingen är starkare ju närmare varandra generna sitter. Gener som sitter nära varandra på en kromosom skiljs nämligen inte lika lätt genom överkorsning, som gener med större avstånd mellan varandra gör.

2. Det utbyte av segment som sker mellan homologa kromosomer i samband med reduktionsdelning.

Vad är epigenetik?

Epigenetik handlar om ärftliga förändringar i genfunktionen som sker utan förändringar i gensekvensen.

Ge exempel på:

1. förädling genom urvalsmetoden

2. korsningsförädling

1. Uppkomst av olika hundraser.

2. Man har korsat en vetesort som har stora ax med en annan vetesort som har korta strån. Detta för att få fram en vetesort med båda dessa egenskaper.

Varför behövs genbanker?

Det är viktigt att vi bevarar en mångfald av gener. Ingen vet vilka anlag odlade växter och husdjur behöver i framtiden. Det är även angeläget att naturens mångfald av livsformer bevaras.

Till vad används

1. restriktionsenzym?

2. ligaser?

1. Restriktionsenzymer kan användas för att "klippa ut" enskilda gener från DNA-molekyler

2. Enzymer som heter ligaser används för att foga samman DNA-segment.

Varför har CRISPR/Cas9 kommit att revolutionera gentekniken?

CRISPR/Cas9 kan på ett precist sätt att "klippa och klistra" i arvsmassan. Metoden är dessutom mycket billigare, snabbare och enklare än tidigare metoder.

PCR-teknik är viktig för DNA-forskningen. Vad innebär denna teknik?

Det är en billig och snabb metod att kopiera och massproducera DNA-segment.

DNA kan användas som "fingeravtryck" i samband med en brottsutredning. Beskriv hur en sådan DNA-analys utförs. Begreppen restriktionsenzym och gelelektrofores ska ingå i beskrivningen.

Med hjälp av PCR massproduceras valda delar av DNA från ett insamlat prov. Normalt väljs segment av "nonsens-DNA" eftersom detta varierar mer mellan individer än vad proteinkodande DNA gör. De "massproducerade" DNA-segmenten behandlas sedan med ett restriktionsenzym som kapar DNA:t vid en bestämd kombination av kvävebaser. På så sätt får man en blandning av olika långa DNA-fragment. Längderna på dessa bestäms av var i DNA:t den speciella kombinationen av kvävebaser återkommer och är unika för individen. DNA-fragmentens längder undersöks med hjälp av gelelektrofores.

Vad menas med sekvensbestämning?

Bestämning av den exakta ordningen av kvävebaser i DNA.

Beskriv hur man kan framställa en transgen bakterie som bär arvsanlag från människan. Begreppen plasmid, restriktionsenzym och ligas ska ingå i beskrivningen.

1. En plasmid öppnas med ett restriktionsenzym.

2. En gen "klipps ut" från människans DNA med restriktionsenzym.

3. Människans och bakteriens DNA fogas samman med ligasenzym.

4. En plasmid med hybrid-DNA har bildats.

5. Plasmiden tas upp av en bakterie.

Ge exempel på ett användningsområde för

1. transgena bakterier

2. transgena däggdjur

3. transgena växter

1. Bakterier med gener från människan kan tillverka samma proteiner som våra egna celler bildar. På så sätt kan vi utnyttja bakterier till att bilda insulin, tillväxthormon och andra proteiner som kan användas i medicinskt syfte.

2. Genmodifierade djur används framför allt inom medicinsk forskning för att förstå våra mänskliga sjukdomar och få fram nya behandlingar.

3. Bland växter med hybrid-DNA kan nämnas sojabönor som på detta sätt blivit toleranta mot ogräsmedel.

Vad menas med genterapi?

Med genterapi menas att sjukdomar behandlas genom att man på olika sätt överför "friska" gener till patienterna.

Vad är en stamcell?

Stamceller är "omogna" celler som ännu inte är specialiserade och därför kan dela sig och ge upphov till olika celltyper.

Det naturliga urvalet sker på individnivå, medan evolutionen verkar på populationsnivå. Förklara detta påstående.

Det naturliga urvalet sker på individnivå. Det är hos de enskilda individerna som anlagen kommer till uttryck och det är individerna som med varierande framgång överlever och kan fortplanta sig. Evolutionen verkar däremot på populationsnivå. Det är inte de enskilda individerna som förändras genom det naturliga urvalet, utan den relativa sammansättningen av individer med olika ärftliga egenskaper.

Beskriv ett exempel på selektion genom

1. anpassning till miljön

2. samevolution

3. könsurval

1. Förekomst av ljusa och mörka björkmätare i miljöer med ljusa (lavklädda) trädstammar respektive mörka (icke lavklädda) trädstammar .

2. "Kapprustningen" mellan antiloper och geparder .

3. T.ex. teorin om varför påfågelhanar har långa, färgglada stjärtfjädrar