NO - Kemi

Periodiska systemet

En tabell där alla grundämnen är ordnade efter atomnummer och egenskaper

Grundämnesruta

Visar namn, kemisk beteckning, atomnummer och atommassa

Atomnummer

Antal protoner i atomkärnan

Atommassa

Summan av protoner och neutroner

Period

Vågrät rad som visar hur många elektronskal atomen har

Grupp

Lodrät kolumn där ämnen har samma antal valenselektroner

Antal perioder

Sju perioder

Antal huvudgrupper

Åtta huvudgrupper

Likheten i samma grupp

Samma antal valenselektroner och liknande reaktivitet

Atomens delar

Protoner, neutroner och elektroner

Protoners plats

I atomkärnan

Neutroners plats

I atomkärnan

Elektroners plats

I elektronskal runt kärnan

Neutral atom

Har lika många protoner som elektroner

Antal neutroner

Atommassa minus atomnummer

Elektronskal

Olika energinivåer runt atomkärnan där elektroner finns

Första elektronskalet

Rymmer max två elektroner

Andra elektronskalet

Rymmer max åtta elektroner

Valenselektroner

Elektroner i yttersta skalet

Valenselektronernas betydelse

Styr hur atomer reagerar och binder

Alkalimetaller

Grupp ett, mycket reaktiva metaller (T.ex litium och natrium)

Alkalimetallers egenskaper

Mjuka, lätta, reagerar kraftigt med vatten (eftersom deras enda valenselektron sitter långt från kärnan och hålls svagt. Den lämnas lätt bort, vilket frigör energi.)

Jordalkalimetaller

Grupp två, reaktiva metaller ( T.ex magnesium och kalcium)

Halogener

Grupp sjutton, mycket reaktiva icke-metaller (T.ex fluor och klor)

Halogeners egenskaper

Giftiga, reagerar lätt, bildar negativa joner

Ädelgaser

Grupp arton, mycket stabila (T.ex helium och neon)

Ädelgasers stabilitet

Fullt yttersta elektronskal

Metall

Leder värme och elektricitet, formbar (T.ex järn och koppar)

Icke-metall

Leder elektricitet dåligt, ofta gas eller spröd (T.ex gaser och fasta ämnen som fosfor och klor)

Halvmetall

Har både metalliska och icke-metalliska egenskaper (T.ex kisel och bor)

Metallernas plats

Till vänster och i mitten av periodiska systemet

Icke-metallernas plats

Uppe till höger, förutom väte

Reaktivitet i grupp ett

Ökar nedåt i gruppen

Atomstorlek i en grupp

Ökar nedåt i gruppen

Liknande reaktioner i grupp

Samma antal valenselektroner

Jon

En laddad atom

Positiv jon

Bildas när en atom tappar elektroner

Negativ jon

Bildas när en atom tar upp elektroner

Varför joner bildas

För att få fullt yttersta elektronskal

Metaller som joner

Bildar oftast positiva joner

Icke-metaller som joner

Bildar oftast negativa joner

Isotoper

Samma grundämne med olika antal neutroner

Isotopers egenskaper

Samma kemiska egenskaper men olika massa

Exempel på isotoper

Kol-12 och kol-14

Metaller i vardagen

Elkablar, byggnader, fordon, elektronik

Ädelgaser i vardagen

Helium i ballonger, neon i skyltar, argon i lampor

Varför ämnen i samma grupp reagerar lika

Samma antal valenselektroner

Samband grupp och valenselektroner

Gruppnumret visar antalet valenselektroner

Samband period och elektronskal

Periodnumret visar antalet elektronskal