Livsåskådningar: Humanism, Ekosofi, Hinduism, Buddhism

Flashcards för att studera viktiga begrepp och idéer inom Humanism, Ekosofi, Hinduism och Buddhism.

Ekosofi

En livsåskådning där naturen ses som en helhet och all levande materia har ett egenvärde och är likvärdig, med rätt till utveckling och självförverkligande.

Ekocentrism

En syn där naturen som helhet har ett grundläggande egenvärde och att all levande och icke-levande värderas lika mycket.

Humanism

En livsåskådning där människan är centrum för universum, alla människor är lika värda och har förmågan att tänka, använda sitt förnuft och fatta egna beslut. Bygger på vetenskap och rationalism.

Humanismens skillnad från religion

Bygger på att människor kan klara av sig utan religion och övernaturliga krafter eller gudar, världen förstås genom vetenskap, filosofi och mänsklig erfarenhet.

Humanism (i jämförelse med Ekosofi)

Sätter människan i centrum, bygger på att alla människor har samma värde och rättigheter, och att etiken grundas i förnuft, empati och ansvar för varandra.

Ekosofi (i jämförelse med Humanism)

Sätter hela naturen i centrum, inte bara människan, och menar att alla levande varelser, arter och ekosystem har ett eget värde oberoende av människan.

Hinduism (definition)

Kan beskrivas som polyteistisk (många gudar), monoteistisk (alla gudar uttryck för Brahman), eller panteistisk (gudomligheten genomsyrar hela verkligheten).

Vedaskrifterna

Hinduismens äldsta heliga skrifter, från ca 1200–400 f.Kr., indelade i fyra huvudsamlingar: Rigveda, Sāmaveda, Yajurveda och Atharvaveda.

Rigveda

Den del av Vedaskrifterna som innehåller hymner till gudar.

Upanishaderna

Senare vediska texter som innehåller filosofiska reflektioner om själ, världssjäl och befrielse.

Samsara (hinduism)

Kretsloppet av återfödelse som allt liv är del av inom hinduismen.

Karma (hinduism)

Lagen om handlingar och deras konsekvenser, som styr individens nästa liv.

Moksha

Målet inom hinduismen: befrielse från återfödelsens kretslopp (samsara), nådd genom insikten att atman är identisk med Brahman.

Brahman

Den yttersta verkligheten, den kosmiska själen, som genomsyrar allt inom hinduismen.

Atman

Individens själ eller livsgnista, som målet är att inse är identisk med Brahman.

Shankara (advaita)

En filosofisk lära inom hinduismen som innebär "icke-dualism", det vill säga att det inte finns någon verklig skillnad mellan individen (atman) och världssjälen (Brahman).

Dharma (hinduism)

Plikter och moraliska regler som leder till andlig utveckling och upprätthåller ordningen i kosmos.

Bhakti

Hängivenhet och kärlek till en personlig gud inom hinduismen, uttryckt genom bön, sång, offer och pilgrimsfärder.

Varna

Traditionell indelning i fyra huvudklasser inom hinduismen: brahminer (präster), kshatriyas (krigare), vaishyas (handlare, jordbrukare) och shudras (tjänare).

Jati

Tusentals lokala sociala underindelningar (yrken, samhällen) inom hinduismen.

Kastväsendet

Helheten av varna och jati som utgör den sociala hierarkin inom hinduismen.

Samsara (buddhism)

Kretsloppet av återfödelse som binder samman alla levande varelser, präglat av beroende.

Karma (buddhism)

Lagen som binder samman människor, djur, väsen och naturens processer baserat på handlingar.

Ahimsa

Principen om icke-våld och respekt för allt levande inom buddhismen.

Pratītya-samutpāda

Beroende uppkomst, en buddhistisk princip som beskriver att samspelet i naturen präglas av ömsesidigt beroende.

Theravāda

"De äldstes lära", en inriktning inom buddhismen som fokuserar på klosterliv, meditation och disciplin, med idealet arhat (en som nått upplysning för egen del).

Mahayāna

"Den stora vagnen", en inriktning inom buddhismen som betonar medkänsla (karunā) och har idealet bodhisattva (en som skjuter upp sin egen upplysning för att hjälpa andra).

Bodhisattva

En individ inom Mahayana-buddhismen som har uppnått upplysning men väljer att stanna kvar i samsara för att hjälpa andra varelser till befrielse.

Vajrayāna

"Diamantvagnen", en inriktning inom buddhismen som bygger på Mahayana men med tillägg av rituella tekniker, mantran, mandalor och meditation (kopplad till Tibet).

Shakyamuni Buddha

Den historiska personen Siddhartha Gautama (ca 500-talet f.Kr.) som uppnådde upplysning och blev Buddha, "den uppvaknade".

Bodhi

Upplysning, insikt i sanningen, som Siddhartha Gautama uppnådde under Bodhiträdet.

Dharma (buddhism)

Buddhas lära, vägen till upplysning och befrielse från lidande.

Anatman

"Icke-själ", den buddhistiska läran om att människan saknar en oföränderlig, evig kärna, och att jaget är en illusion skapad av de fem skandhas.

Nirvana

Målet inom buddhismen: befrielse från samsara genom insikt i anatman, ett utsläckande av begär, okunskap och lidande.

Dukkha

Det buddhistiska begreppet för lidande eller otillfredsställelse, den första av de fyra ädla sanningarna.

Tanhā

Det buddhistiska begreppet för begär eller otillfredsställelse, som är orsaken till lidande enligt de fyra ädla sanningarna.

De fyra ädla sanningarna

Kärnan i Buddhas lära: 1. Allt liv innebär lidande (dukkha). 2. Lidandet beror på begär (tanhā). 3. Lidandet kan upphöra. 4. Vägen till lidandets upphörande är den åttafaldiga vägen.

Den åttafaldiga medelvägen

Den buddhistiska vägen mellan lyx och självplågeri, bestående av åtta steg inom visdom, etik och meditation, som leder till lidandets upphörande.

Livsåskådning

En grundläggande uppfattning om livet, världen, människans plats, etik och mening, som kan vara religiös eller icke-religiös.

Biocentrism

En syn där alla levande organismer har ett egenvärde och människan inte är överordnad andra livsformer.

Naturalistisk verklighetsuppfattning

Tron att allt som existerar kan förklaras genom naturen, vetenskap och naturlagar, utan inblandning av övernaturliga verkligheter.

Sekulär humanism

En icke-religiös livsåskådning med en naturalistisk verklighetsuppfattning, där människan har ansvar för sin egen mening, etik och samhälle, med betoning på jämlikhet och mänskliga rättigheter.

Antropocentrism

En människocentrerad syn, där människan ses som den viktigaste eller mest centrala varelsen i tillvaron, och naturen främst har värde för människans skull.