Rörelseapparaten

Vad har oftast varit syftet med att kunna röra sig? Vad krävs för att man ska kunna röra sig?

Rörelse är gemensamt för alla djur, och ofta har syftet med rörelsen varit att söka efter föda. Enbart muskler räcker dock inte för rörelse, utan det krävs också ett skelett som musklerna kan fästa vid, och som håller ihop de ben som musklerna arbetar med. 

Vad betyder ordet rörelseapparat?

**Rörelseapparaten** - ett samlingsnamn för hur våra muskler, skelett och leder fungerar och samverkar. 

Vad är det som åstadkommer att våra rörelser ser mjuka och följsamma ut?

* Det som åstadkommer rörelsen är de mjuka musklernas samarbete med det hårda skelettet. 


* Det beror på att nervsignaler om muskelns sammadragningstillstånd ständigt skickas till hjärnan, så att kontraktionen finjusteras. Även vår syn hjälper oss att styra rörelsen.

Varför har just vår rörelseapparat utvecklats så som den har?

* Beror troligtvis på att vi fick nya behov, när vi lämnade träden i Afrika och istället gav oss ut på savannen. Exempelvis har vi ett väldigt energieffektivt sätt att gå på, hälgången. 

Hur påverkas vårt skelett av vårt sätt att leva?

* Om man ex. lever en tid i tyngdlöshet, så utsätts inte längre skelettet för normal belastning. Det leder till att bentätheten och muskelmassan relativt snabbt minskar.

Vilka tre funktioner har våra muskler? Beskriv lite mer ingående!

1. **Skapa rörelse**

* Genom att kontrahera och slappna av
* Även reglera öppningar till tarm och urinblåsa, bl.a.
* En del muskler är specialiserade på kommunikation, ex. de muskler som reglerar stämbanden samt ansiktsmimik


2. **Skydda inre organ**

* Ex. magmusklerna och musklerna kring buken skyddar våra matspjälkningsorgan
* Ska ge stadga


3. **Skapa värme**

* Ex. genom att huttra då vi fryser

Beskriv förekomsten, egenheten och funktionen för den tvärstrimmiga muskulaturen!

* @@Förekomst@@:
* ***Sammanbinder och klär skelettet tillsammans med senor.***
* @@Egenhet:@@
* ***Viljestyrd.*** Vi styr och kontrollerar alla rörelser som skapas. Vi kan träna upp muskelrörelsen.
* ***Celler som har smält ihop till flerkärniga fibrer***
* @@Funktion:@@
* Rörelse

Vilka tre typer av muskulatur har vi i kroppen?

Skelett/tvärstrimmig muskulatur, hjärtmuskulatur, glatt muskulatur

Varför heter det tvärstrimmig muskulatur/skelettmuskulatur?

* Ordet kommer sig beroende på hur muskeln ser ut i mikroskop. Sitter fast i skelettet, därav namnet. 

Beskriv förekomsten, egenheten och funktionen för den glatta muskulaturen!

* @@Förekomst@@: 
* ***I alla håligheter: Runt inre organ, blodkärl, luftvägar, urinblåsa, livmoder, matspjälkningskanal, magsäck och tarmar***
* @@Egenhet@@
* ***Ej viljestyrd***
* Livmodern är den största och starkaste musklen i kroppen! (då barnet ska födas). Just den muskelvävnaden töjs också ut väldigt. Sammandrar sig då barnet ska komma ut. Processen fortgår även om kvinnan är “medvetslös”.
* @@Funktion@@:
* Sammandragning. Skapar rörelse, och bildas även värme. 
* ***Separata celler med en cellkärna***

Beskriv förekomsten, egenheten och funktionen för den hjärtmuskulaturen!

* @@Förekomst & funktion:@@
* ***Mer mitokondrier än alla andra celler = massa ATP, får aldrig bli trött***
* @@Egenhet@@


* ***Ej viljestyrd*** (i huvudsak) Genom meditation kan man sänka hjärtrytmen, och genom att tänka på något skrämmande höja den.

Vilka typer av muskler har separata celler med en cellkärna?

Vilka typer av muskler har celler som smält samman? Hur har denna utveckling kommit till?

Skelettmuskulatur samt hjärtmuskulatur - ***Celler som har smält ihop till flerkärniga fibrer***

Glatt muskulatur - ***Separata celler med en cellkärna***

\
Rent evolutionär har cellerna “smält ihop” i både tvärstrimmig och hjärtmuskulatur. Detta har dock inte skett i glatt muskulatur, utan där har vi enskilda celler med enskilda cellkärnor. 

Vilken slags muskulatur är just typisk för ryggradsdjuren?

Hjärtmuskulaturen

Vad sker med kontraktionshastigheten, då belastningen på en muskel ökar?

* Hastigheten i kontraktionen minskar. Det märks ex. i styrkelyft - man vill gärna lyfta snabbare än man kan. 

Kan man öka sin mängd muskelceller?

* Nej, antalet är redan bestämt i fosterlivet. Träning kan bara öka storleken på cellerna.

Hur sitter musklerna ihop med skelettet? Vad finns runt muskeln, och vad är det som förser musklerna med syre (m.m.)? Beskriv hur en muskel är uppbyggd!

* ***Muskeln är sammanfogad med skelett via senan***
* ***Runt muskeln finns bindväv***
* ***I muskel finns ett fint nät av blodkärl (blodet tar med syre, näring till cellerna och avfall därifrån) och nervtrådar***
* Senan är en del av hinnan (bindvävshinnan) som ligger runt muskeln. Innanför bindvävshinnan finns både en hinna runt hela muskeln, och musklerna sitter i “knippen”, som också de omsluts av en hinna av bindväv. 
* ***Varje muskelbunt består av flera muskelfibrer***

Vad består muskelfibrerna av? Vad finns i fibrillerna, och vad är dessa ämnens uppgift?

* Muskelfibrerna består av **fibriller**
* **Ett utrymme i fibrillerna finns proteinerna aktin och myosin. De rör sig relativt med varandra och omvandlar kemisk energi (ATP) till värme- och rörelseenergi**
* Det skickas ständigt signaler till muskeln att kontrahera/relaxera. De kan “klättra ihop” när muskeln kontraheras, och när muskeln relaxeras dras de istället isär

Vad är gemensamt för alla typer av muskler, när det gäller energiomvandling? Hur får musklerna energi till sitt arbete?

* Gemensamt för alla typer av muskler är att de kan omvandla den kemiska energin i ATP till mekanisk värme och energi, vilket sker när muskelproteinerna myosin och aktin rör sig relativt med varandra

Hur skapar musklerna rörelse? Vad innebär det att två muskler kan vara antagonister

* **Musklerna kontraherar (drar ihop sig) och relaxerar (slappnar av)**
* Musklerna är den enda vävnaden i kroppen som kan kontrahera och relaxera.
* Två muskler arbetar ofta för att skapa motsatta rörelser, de arbetar **antagonistiskt (motsatspar)**
* Agonist = den som spänner, “böjarmuskel”
* Antagonist = den som slappnar av “sträckarmuskel”

Vad kallas de snabba, respektive långsamma, muskelfibrerna? Varför kallas de så? Beskriv dessa muskelfibrer!

Beror på om musklerna använder sig av syre eller inte. (Aero = syre)

* **Aeroba muskelfibrer  (röda) - använder syre, är långsamma men uthålliga**
* En som är duktig på uthållighetssport har utvecklat många aeroba muskelfibrer
* **Anaeroba muskelfibrer (vita och rosa) - använder inte syre. Vita är snabba och explosiva, rosa är snabba och mer uthålliga än vita**
* Kan inte arbeta lika länge, eftersom musklerna efter ett tag kommer behöva syre (annars får man mjölksyra)

Vilken typ av muskler har vi i kroppen (muskelfibertyp)? Kan man påverka sina muskelfiber, och hur?

* ==Alla fibertyper finns i musklerna, men fördelningen varierar mellan individer. En **maratonlöpare** kan ha upp till 80% röda fibrer medan en **sprinter** kan ha 60% rosa. Skillnader i fördelningen är delvis genetisk, men en ännu viktigare faktor är träning. Med träningen kan fibrerna nämligen i viss mån programmeras.==

Hur fungerar ATP, och vad står förkortningen för?

**ATP**

Mat i tarmar och magsäck -> glukos. 

Glukos (i blodet) -> till celler och mitokondrier

Inuti mitokondrien -> glukos blir till energi (cellandning). Energi i cellen sparas kort tid i molekylen ATP (adenosintrifosfat).

Vilka uppgifter har skelettet (4 st)? Vilka tre skelettdelar skyddar vilka inre organ?

* ==Stadga till kroppen==


* ==Skyddar inre organ==


* ==Förråd av mineraler==


* Kalcium, kalium, järn m.m.
* **Skelettbenen** är lager för mineralämnen, som kalcium och fosfor


* ==Blodcellsproduktion i benmärgen==
* Ex. donera benmärg till en med leukemi, eftersom stamceller finns i benmärgen (en typ av cell som ännu inte har blivit en specifik cell). Vuxenstamceller, och de som finns i benmärgen kan bli just bara olika typer av blodceller. (Ex. fosterstamceller kan bli exakt vad som helst)
* **Lårbenen** är kopplade till blodkroppsbildning, och rörelse

Ge tre exempel på hur vårt skelett skyddar våra inre organ!

* ==Skyddar inre organ==
* ***Skallen skyddar hjärnan***
* ***Revbenen skyddar lungor***
* ***Bäcken skyddar tarmar och urinblåsa***

Vad betyder exoskelett? Vilka djur har exoskelett?

**Exoskelett**

Har inte skelett, men en hård vävnad som ger de stadga och skydd. De har ofta en hård yta, ex. ett skal.

* ==Musslor, snäckor, skaldjur, insekter, spindlar==
* ==Blir inte så stora, då de behöver ömsa (byta) skelett när de växer==
* Vi kan ta inspiration från exoskelett för att bygga “skelett” åt människor som arbetar oergonomisk eller som har skador.

Vad betyder endoskelett? Vilka djur har det?

**Endoskelett**

* ==Ryggradsdjur (benfiskar, fåglar, däggdjur)==
* ==Brosk (hajar och rockor)==

Hur många ben har människan? Hur utvecklas antalet ben? Hur många av dessa är i skallen, i händer och fötter, och i ryggen? Uppgifter?

* **206 st ben**
* Då man föds har man ca 300 skelettdelar, och sedan växer de ihop. Detta är eftersom det blir enklare vid födseln.
* **30 st i skallen**
* **20 st i vardera händer och fötter**
* Fulla med små benbitar. Hjälper oss bl.a. med finmotoriken och smårörelser.
* **30 ryggkotor**
* 7 st nackkotor (även giraffen har 7 st).
* Ryggkotorna bygger upp ryggraden, de ger rörlighet och och skyddar ryggmärgen.

Hur många % av vår kroppsvikt tas upp av skelettet?

* Ungefär 20% av vår kroppsvikt utgörs av skelettet.

Hur och varför förändras våra ben/vår benvävnad? Finns det någon åldersdimension?

* Ben = en levande vävnad
* Förnyas hela tiden, men förnyelsetakten minskar snabbt efter medelåldern.
* Hos små barn består skelettet till stora delar av brosk, men när tonåringen är färdigväxt är skelettet förbenat. 
* Även hos äldre personer förbenas skelettet ytterligare, vilket innebär att det blir stelare och skörare. Det är förbeningen som i kombination med brosket mellan ryggkotorna som gör att kroppslängden hos äldre minskar.

Vad kan man göra för att stärka sitt skelett?

* Allsidig fysisk aktivitet = stärker skelettet
* Leder till att rörligheten ökar, till att benen blir starkare och lite grövre, p.g.a. belastningen.

Det finns tre typer av ben, vilka är dessa? Ge exempel!

TRE TYPER AV BEN

* **Rörben, delvis ihåliga** *(lår, armar)*
* De “avlånga” benen
* **Oregelbundna ben** *(hand- och fotleder, ryggkotor)*
* Ingen specifik form
* **Platta ben** *(skalle, bröstben, revben, skulderblad, höftben)*

Hur är leder uppbyggda? (4 saker)

* Alla leder har en grunduppbyggnad som påminner om varandra.
* **Rundat ledhuvud, täckt med brosk**
* **Skålformad ledpanna, täckt med brosk**
* Ena delen brukar vara liten, rundad, den andra lite skålad (så de möts på ett bra sätt)
* Hade brosket inte funnits skulle skelettet ha nött sönder varandra.
* **Ledspalt med ledvätska**
* Inuti leden finns ledvätska, som smörjer upp så att brosket inte nöts ned.
* **Leden omges av en ledkapsel. Ibland förstärkt av ledband, förhindrar onormala rörelser.**
* Det finns en slags kapsel, som gör att vätskan inte ska rinna ut.

Vilken funktion har våra leder? Vilka är dess två främsta uppgifter?

**Ledens funktion:**

* Leden är uppbyggd för att kunna röra på sig, men också för att inte slitas sönder.
* Ledbanden finns till för att skeletten inte ska kunna böjas åt alla håll, utan behålla ett specifikt rörelsemönster (ex. benen ska inte röra sig i sidled)


* Om vi inte hade haft några leder hade vi inte kunnat röra oss ordentligt.

**Vilka uppgifter har lederna?**

* Lederna har främst 2 uppgifter


1. *Hålla ihop benen*
2. *Göra det möjligt för benen att röra sig relativt med varandra med hjälp av muskler*

Var kan mötet mellan ben ske på för platser? Ge exempel!

* Lederna finns där skelettdelar möts.
* **Mötet mellan ben** kan vara i ***fiberbogar, leder*** eller ***broskfogar***
* Möte i **fiberbogar**: suturerna mellan skallbenen
* Möte i **leder**: där överarmen och axeln möts och i fingerlederna
* Möte i **broskfogar**: de stötdämpande diskarna av brosk mellan ryggkotorna
* För att ge ett effektivt skydd är benen sammanfogade med *suturer*, “fogar” - exempelvis hos skallbenen hos små barn, där skallbenen fortfarande växer och suturerna alltså ännu inte har “sytts” ihop

Vilka funktioner fyller vårt skelett, våra skelettben? Nämn tre typer av ben, och vilka funktioner just de har.

Hur är benen sammanfogade, för att skyddet ska bli så effektivt som möjligt?

* Fyller flera funktioner. 
* Viss ben är extremt specialiserade, exempelvis **hörselbenen**. 
* **Lårbenen** är kopplade till blodkroppsbildning, och rörelse
* **Skelettbenen** är lager för mineralämnen, som kalcium och fosfor
* **Ger stadga till kroppen** - en stödjevävnad som gör att vi kan stå och gå. 
* **Skyddar** dessutom flera av våra inre organ i kroppen, så de inte skadas av ex. olyckor eller (förr) rovdjur. För att ge ett effektivt skydd är benen sammanfogade med *suturer*, “fogar” - exempelvis hos skallbenen hos små barn, där skallbenen fortfarande växer och suturerna alltså ännu inte har “sytts” ihop. 

Vad är brosk, och vilka funktioner fyller det?

* Brosk - mjukare än ben, mer följsamt. Näsan och öronen är fyllda med brosk, bl.a. En form av stödjevävnad som är mycket tålig (stötdämpande effekt). Där benen möts är ytan täckt med brosk, för att förhindra nedslitning. Brosket gör också att benen kan röra sig smidigt mot varandra.

Vilka två typer av benvävnad är vårt skelett uppbyggt av?

* **Kompakt benvävnad** = tung och kompakt. Innehåller blodkärl, nerver och lymfkärl. Utgör 20% av skelettets vikt. På ytan av benet.
* **Svampaktig/spongiös benvävnad** = lättare, innehåller hålrum och benmärg. Utgör 80% av skelettets vikt. Finns innerst i benen. 

Ge argument för att ben är levande vävnad.

* När vi har skadat oss växer benen tillbaka (ex. bryta ett ben)
* Fontanellerna försvinner från små barn, benen växer samman och blir färre med åldern
* Benets kvalitet kan förändras. Det kan ex. stärkas genom hälsosamma vanor, och försvagas. Då kan det förtvinas, eller man kan drabbas av benskörhet. 

Vilka typer av leder har vi i kroppen? Ge exempel på dessa!

* **Kulled -** ***röras åt alla håll (axel, höftleder)*** 
* **Gångjärnsled -** ***vinkelrät rörelse (tår, fingrar, armbågar, knän)*** (åt ett håll)
* **Tvåaxlad led -** ***tummen*** (går att dra lika långt fram som bak)
* **Vridled -** ***handled***

Hur är ryggraden uppbyggd?

* **Skivor av brosk mellan kotorna - diskar. Stötdämpare.**
* Nästan geléaktig på mitten. 
* **“Hål” i kotorna där ryggmärgen finns.** 
* Ryggmärg = “nervknippen”
* **Kotorna hålls samman av ledband och muskler - gör ryggen elastisk.**
* Går ledband mellan varje kota.

Stukning/vrickning - orsak:

==**Orsak:**==

* **Vävnaderna runt leden är skadade (töjts ut/trasats sönder)**
* Ledbanden, ligamenten, runt fotleden är skadade (oftast foten). I värre fall kan även ledkapseln vara skadad.
* **För hög belastning**
* Att de har skadats beror på att kroppen inte klarar av belastningen. Snedtramp, fall.

Stukning/vrickning - symtom:

==**Symtom:**==

* **Svullnad, p.g.a. blödning i muskelfästet**
* Svullnad, det gör ont. Den vanligaste orsaken till svullnad är en blödning i muskelfästet. Blodkärl har då gått sönder. 

Stukning/vrickning - lindring/läkning:

==**Lindring/läkning:**==

* **Läker oftast av sig själv, ca 1 vecka**
* Vid värre stukning bör man inte stödja på foten så länge som den är svullen, kan ta månader att läka
* **Linda med högt tryck**
* **Högt läge**
* **Kyla**
* Det viktigaste är det höga trycket, och tidsaspekten är viktig. Allt detta görs för att hindra blodflödet till foten.

Stukning/vrickning - förbyggande

==**Förebyggande:**==

* För att undvika både ledskador och benbrott är det viktigt med en ordentlig uppvärmning, särskilt vid de aktiviteter som har korta men explosiva rörelser.

Ryggskott/lumbago - orsak:

==**Orsak:**==

* **En låsning i ryggen, mellan två eller fler ryggkotor, p.g.a. kramp i ryggmuskler**
* **Ett löst begrepp**
* Kan bero på många olika saker, inte samma för alla. Diskar, muskelbristning m.m.
* Beror vanligtvis på en felaktig rörelse/lyft.
* **Kan bero på förändringar i diskar eller facettleder**
* **Diskarna** = skivor av brosk, mellan ryggkotorna, fungerar som stötdämpare samt underlättar ryggens rörelse. **Facettleder** = på bägge sidorna av kotorna, binder samman kotorna med varandra, ger stabilitet och rörlighet. *Förändringar kan bero på ålder, att de blir slitna eller inflammerade.*

Ryggskott/lumbago - symtom:

==**Symtom:**==

* **Kraftig, molande/huggande/skärande smärta**
* Vanligtvis är smärtan koncentrerad till ländryggen. Smärtan är ofta direkt och kommer utan förvarning
* Vid svårare ryggskott kan de krampande musklerna t.o.m. dra ryggen snett.

Ryggskott/lumbago - lindring/läkning:

==**Lindring/läkning:**==

* **Går snabbare med fysisk aktivitet**
* Värken brukar gå över av sig själv, men ibland kan man få behandling


* **Kan drabba alla**
* Man kan också, om man har svårt att röra sig, få receptfria värktabletter 
* **Träning - stärk rygg- och magmuskler**
* Behandlingen kan bestå av att träffa en fysioterapeut, en kiropraktor eller en naprapat och därigenom få igång ett träningsprogram. 
* **Värme**
* Kan ofta lindra smärtan

Ryggskott/lumbago - förbyggande:

==**Förebyggande:**==

* **Träning - stärk rygg- och magmuskler**
* **Var aktiv & hälsosam**
* Det läker snabbare om man håller igång och är aktiv. Var inte överviktig och rök inte.
* **Ergonomi**
* Om man ofta och länge arbetar oergonomiskt kan det trigga ryggskottet.

\n

Diskbråck - orsak:

==**Orsak**==**:**

* **Disk brister och tappar sin form - inflammationen/svullnaden trycker mot ryggkanalens nerver**
* Diskbråck bero på att disken buktar ut mellan två kotor, vilket kan göra ont och förhindra rörelse.
* Disken buktar ut och trycker antingen mot ryggmärgen eller mot nervrötterna. Det mjuka innehållet disken kan också läcka ut och orsaka en inflammation.
* **Kan bero på hög belastning eller förändringar i samband med stigande ålder**

Vad är ischias och vad beror på det på? Hur känns det i kroppen?

* **Variant av diskbråck - strålande smärta ner i benet & foten = ischias**
* Om disken trycker på en nervrot orsakas en inflammation kring nerven, vilken kan skicka smärtsignaler till armen, benet, eller handen. Man kan i området också få ***sämre känsel eller muskelkraft.*** Har man ischias betyder det att bråcket påverkar ischiasnerven.
* **Man kan även ha domningar, stickningar och sämre känsel i benen**

\

Diskbråck - symtom:

==**Symtom:**==

* **Smärta i ländryggen, och nacke**
* Vanligast i ländryggen, p.g.a belastningen. Molande värk.
* **Värk, minskad känsel i nervens utbredningsområde**
* Ifall det mjuka innehållet i disken läcker ut genom den hårda diskväggen och orsakar en inflammation

Diskbråck - läkning/lindring:

==**Lindring/läkning:**==

* **Går oftast över på ett par månader**
* Oftast går diskbråck över av sig själv efter ett par månader, men besvären brukar underlättas redan efter ett par veckor.
* **Allvarligare = operation**
* Vissa behöver dock operation, om det inte blir bättre.
* **Läkemedel**
* Man kan få receptfria läkemedel - ibland även starkare, receptbelagda
* **Träning**
* Möte med läkare, kiropraktor, naprapat - träningsprogram så musklerna blir starkare
* Läkningen påskyndas av att försöka leva ett så vanligt och aktivt liv som möjligt. Var dock försiktig med ryggen och belasta den inte för mycket.

Diskbråck - förebyggande:

==**Förebyggande:**==

* **Träna mage och rygg**
* Man kan förebygga genom att använda och träna mage- och ryggmuskler, så de inte blir så svaga att de inte klarar av att skydda ryggraden vid mer oväntade rörelser.

Korsbandsskada - orsak:

==**Orsak:**==

* **Vrida knät hastigt och kraftigt**
* Ex. när du spelar fotboll eller faller vid slalomåkning. 
* **Oftast det främre korsbandet**
* Går av helt eller delvis.

Korsbandsskada - symtom:

==**Symtom:**==

* **Upplevelse av att något går sönder i knät**
* **Smärt**
* **Svullnad**
* Inom några timmar svullnar knät upp och det är svårt att stödja dig
* **Inom dagar/veckor - ostadighet**
* Svullnaden går ner, men det känns ostadigt när man går och man kan upplev att känt “viker sig” om man går nedför trappor.

Korsbandsskada - läkning/lindring:

==**Lindring/läkning:**==

* **Kryckor**
* **Fysioterapi viktigast**
* Den viktigaste behandlingen! Rehabilitering och stärka upp
* **Smärtstillande**
* **Operation**
*  Vid operationen tas en sena från benet och fästs i knät för att ersätta det skadade korsbandet.Bäst att ta kroppsegen vävnad, för då stöter inte kroppen bort den lika enkelt

Korsbandsskada - förebyggande:

* **Uppvärmning**

Benbrott - orsak:

==**Orsak:**==

* **Felbelastning, ofta i samband med vridning**

\
\

Benbrott - symtom:

==**Symtom:**==

* **Smärta**
* **Svullnad**
* **Benet kan eventuellt se lite böjt ut**
* **Barn och vuxna - olika symtom**
* Läkningen går bl.a. fortare hos barn, och de får oftare en skelettskada eftersom deras skelett är mjukare och mer poröst än senan och senfästet.

Benbrott - läkning/lindring:

==**Lindring/läkning:**==

* **Spjälning**
* Behandlas i lindriga fall med spjälning.
* **Gipsning eller operation**
* Om det är en allvarlig fraktur kan man behöva operation och gipsning. Nästan alla benbrott läker så bra att man är återställd inom några månader.
* **Håll benet still, undvik att stödja dig på det**

Benbrott - förebyggande:

==**Förebyggande:**==

* **Uppvärmning**
* **Använd lämpliga skydd (ex. för underbenet)**
* **Starkare skelett genom bra kost och fysisk aktivitet**
* D-vitamin krävs för skelettet, samt kalcium