1/11
Looks like no tags are added yet.
Name | Mastery | Learn | Test | Matching | Spaced | Call with Kai |
|---|
Isomeri
Föreningar med samma molekylformel men olika strukturformel. Exempel: butan och metylpropan har båda C₄H₁₀ men olika struktur
Funktionella grupper
Speciella atomgrupper som ger organiska föreningar karakteristiska egenskaper. Exempel: alkoholer (-OH), aldehyder (-CHO), ketoner (C=O), karboxylsyror (-COOH)
Alkoholer
Organiska föreningar med hydroxylgrupp (-OH). Allmän formel: CₙH₂ₙ₊₁OH. Exempel: metanol (CH₃OH), etanol (C₂H₅OH)
Namngivning av grenade alkaner
Huvudkedjan är den längsta kolkedjan. Grenar numreras från det håll som ger lägsta nummer. Exempel: 2-metylbutan
cis-trans isomeri
Geometrisk isomeri hos alkener. Cis = substituenter på samma sida om dubbelbindningen. Trans = substituenter på motsatta sidor
Additionsreaktion
Reaktion där atomer adderas till en dubbel- eller tripelbindning. Omättade kolväten kan genomgå addition. Exempel: eten + brom → 1,2-dibromethan
Substitutionsreaktion
Reaktion där en atom eller grupp byts ut mot en annan. Alkaner genomgår substitution. Exempel: metan + klor → klormetан + väteklorid
Polymerer
Långa kedjemolekyler uppbyggda av upprepade enheter (monomerer). Plast är polymerer. Exempel: polyeten bildas från eten-monomerer
Krackning
Process där långa kolvätemolekyler bryts ner till kortare. Används i oljeraffinaderier för att få bensin från tung olja
Destillation av olja
Fraktionerad destillation separerar olja i fraktioner med olika kokpunkter: gas, bensin, fotogen, diesel, eldningsolja, asfalt
Löslighet av kolväten
Kolväten är opolära och löser sig inte i vatten (polärt). Löser sig i opolära lösningsmedel som bensin. "Lika löser lika"
Smältpunkt och kokpunkt
Ökar med molekylstorleken hos kolväten. Längre kedjor = starkare van der Waals-krafter = högre kokpunkt