Språklära begrepp

Preskriptiv språkstudium

Vad är korrekt språkbruk?

Deskriptiv språkstudium

Hur används språket egentligen?

Fonetik

Ljudens exakta uttal (naturvetenskapligt)

Fonologi

Ljudanvändning i olika språksystem (humaniora)

Ortografi

Rättskrivnings- och stavningslära

Morfonologi

Ljudväxling vid böjning/bindning av ord. Kombination av morfologi och fonologi

Morfologi

Formlära (böjning/bildning)

Syntax

Satslära, tekniska begrepp för att orientera sig i språks uppbyggnad

Semantik

Ords betydelsemässiga förhållanden till varandra

Homonym

Samma ord, olika betydelser

Homograf

Lika ord med olika betoningar

Homofoner

Stavas olika men med samma uttal

Minimala par

Ord där endast en sak (t.ex. ett ljud eller en bokstav) skiljer dem åt

Pragmatik

Språks användning i sociala sammanhang, viktigt för underförstådd betydelse

Synkron språkvetenskap

Språket vid en viss tidpunkt

Diakron språkvetenskap

Språkhistoria, språket över en längre period

Vokalers faktorer

Rundade/orundade, korta/långa, främre/bakre

Sonoranter

Konsonanter, relativt litet hinder för luftström. Oftast tonade. [m n r l]. Nasala, tremulanta, laterala.

Obstruenter

Stort hinder för luftvägar. [k p t g f v s]. Klusil, frikativa, affrikata.

Aspiration

Extra utandning vid uttal av tonlösa klusiler

Komplementär distribution

Kort vokal & lång konsonant eller tvärtom, aldrig lång vokal & lång konsonant eller kort vokal & kort konsonant

Fonem

Minsta betydelseskiljande byggstenen. Kan ha flera allofoner, två fonem kan bilda en gemensam allofon

Allofon

Realisationer av fonem

Assimilation

Ton eller tonlöshet sprids, två ljud blir mer lika varandra. Konsonantkluster med en tonlös gör hela tonlös. En bil (/n/ blir [m])

Dissimilation

Motsats till assimilation, två ljud blir mer olika varandra

Klitikor

Småord utan egen betoning

Morfem

Minsta betydelsebärande delen. Bl.a. rot eller affix (prefix, infix eller suffix)

Nomen

Substantiv, adjektiv, pronomen och räkneord

Deklination

Nominalböjning

Konjugation

Böjning av verb

Diates

Verbgenus, t.ex. aktivum och passivum

Modus

Hur verbet förhåller sig till verkligheten. Till exempel indikativ (grundläggande), imperativ (uppmanande) eller konjunktiv (ej verkligt, “irrella” fallet)

Komparation

Böjning av adjektiv och adverb. Positiv, komperativ och superlativ

Syntetisk böjning

Böjning med ändelser

Analytisk böjning

Böjning med småord

Oböjliga ordtyper

Prepositioner, konjunktioner & prepositioner

Kasus

Visar ordets funktion i satsen. Kan genom böjning se (exempelvis) vem som är subjekt, direkt objekt, etc.

Svenska genus

Utrum (en) och neutrum (ett)

Slaviska genus

Maskulinum, feminium och neutrum

Satser

Självtillräcklig enhet. Innehåller minst ett subjekt och predikat

De främsta satsdelarna

Predikat, subjekt, objekt, adverbial, predikativ (och attribut)

Predikat

Satsens handling, finita verb

Subjekt

Utför predikatet. Ofta nomnialfras

Formellt subjekt

Inget egentligt värde, fungerar som platshållare för subjekt. “Det går en buss senare”

Opersonligt subjekt

Gäller ofta väder, avstånd och tid. “Det snöar”

Objekt

Föremål för verbhandlingar

Transitivitet

Hur många objekt kan ett verb ha?

Prepositionsobjekt

Objekt som föregås av preposition. “Titta på TV”

Partikelverb

Verb med tillhörande betonad partikel. Blir ett ord i passiv particip

Adverbial

Bestämningar till verb, adjektiv, adverb, satser, etc.

Satsadverbial

Kommenterar hela satsen, ofta gällande trovärdighet. Kanske, tyvärr, inte…

Tidsadverbial

Tidsuttryck, tidspunkt och tidslängd. “När/hur ofta/hur länge?”

Rumsadverbial

Befintlighet- eller riktningsadverbial. “Var/vart?”

Sättsadverbial

Hur eller på vilket sätt ett verb utförs, modifierar

Gradadverbial

Hur/till vilken grad

Måttsadver

Agent

Typ en särskild sats. I passiva satser blir subjekt till agent och objekt blir subjekt

Attribut

Sekundär satsdel, bestämning på substantiv

Adjektivattribut

Adjektiv, “en ilsken jycke”

Genitivattribut

Uttrycker ägande

Måttsattribut

Mått, “ett kilo mjöl”

Epitet

Titlar, “Herr Larsson”

Prepositionsattribut

Preposition efter substantiv, “klockan på väggen”

Adverbattribut

Adverb, “kiosken därborta”

Apposition

Attribut, en fras som beskriver en annan, “min vän, en mekaniker, gjorde den”

Infinitivattribut

Attribut med verb i infinitiv form

Predikativ/predikatsfyllnad

Obligatoriska efter kopulaverb, relaterar egenskap till subjektet/objektet. T.ex. efter vara, bliva, heta, verka

Predikativt attribut

Typ obunden predikativ. Tillstånd som inte nödvändigtvis måste uttryckas/inte är permanenta

Fraser

Betydelsebärande enhet, består av ett huvudord med bestämningar

Nominalfras

Nomen med bestämningar, kan ersättas av pronomen

Adjektivfras

Fras med adjektiv som huvudord, “väldigt intressant”

Prepositionsfras

Preposition och nominalfras

Verbfras

Finita verb, utgör predikat

Infinitivfras

Verb i infinitiv, eventuellt med bestämningar

Kongruens

Ord ska ha viss form, gemensamma morfologiska drag, beroende på dess funktion. Huvudord sätter krav på underordnade led

Rektion

Vilken typ av inflytande som huvudord har på underordnade led

Bisats

Sats som inte fungerar som en enskild mening. Primär satsdel. Inleds med subjunktioner

Subjunktioner

Påbörjar bisatser, till exempel att, ifall, förrän, så att, eftersom, om, för att, sedan

Konjunktioner

Förbinder likvärdiga satser med varandra. Kan vara kopulativa (och, samt), disjuktiv (eller) eller adversativa (men, utan)

BIFF-regeln

Bisats; “inte” före finita (verbet)

Artikulator

Den rörliga delen av talorganet (tunga/underläpp)

Artikulationsställe

Fasta delen av talorganet (överläpp/tänder/gom)

Artikulationssätt

Hur luftströmmen tar sig fram