Rörelseapparaten

Skelettsystemet

Innefattar alla ben, brosk och leder

Axialskelettet

Extremitetskelettet

Långa ben

Består av en diafys (lång, smal) och två epifyser i varje ände. Mellan epifysen och diafysen finns en epifysskiva (tillväxtzon)

I epifyserna finns spongiöst ben och kompakt ben, men i diafysen finns det nästan inget spongiöst ben. Istället finns en märghåla med gul benmärg (energiförråd) och röd benmärg (produktion av röda/vita blodkroppar)

Skelettets funktioner

• stomme för kroppens vävnader och organ att fästa vid

• hävstång

• skydd för ömtåliga organ

• mineral och fettförråd (kalcium och fosfat i benvävnaden, fett i gula benmärgen)

  • blodkroppsproduktion (produceras vita och röda blodkroppar i röda benmärgen)

Benvävnad

Innehåller osteocyter, osteoblaster och osteoklaster

Osteocyter

Större delen av skelettet är osteocyter. De är mogna osteblaster som underhåller benvävnaden

Osteoblaster

Bygger upp benvävnad. Deras aktivitet stimuleras av bland annat fysisk aktivitet, östrogen och C-vitamin

Osteoklaster

Bryter ner benvävnad för att motverka brist på kalciumjoner i blodet. Deras aktivitet stimuleras av främst minskad koncentration av kalciumjoner men även A-vitamin och kalcitriol

Kompakt ben

Del av benet där osteocyterna är omgivna av hård intercellulär substans bestående av kalciumsalter och kollagena trådar

Spongiöst ben

Del av benet som är uppbyggt av “balkar”, Mellan balkarna finns röd benmärg

Broskvävnad

• Består av kondrocyter och intecellulärsubstans med proteintrådar och vatten.

• Här finns inga blodkärl, lymfkärl eller nerver

  • Näring får brosk genom ledvätska

Hyalint brosk

Brosk som beklär ledytor. De är tex. en del av bröstkorgen (arcus costalis)

Elastiskt brosk

Brosk i ytterörat och struplocket

Fibröst brosk

Brosk som tål både tryck och tänjning, tex. diskarna i ryggraden

Benhinna

Bindvävshinna som klär alla ben och bildar ledkapsel runt leder. De innehåller blodkärl och nerver

Fogar

Leder med lite eller ingen rörlighet, tex. skallens ben som är sammanfogade med kollagena fibrer

Äkta leder/synovialleder

Vanliga leder, tex. knäled eller armbågsled. I dessa leder kan benen röra sig i bestämda riktningar

Synovialhinnan

Ledkapselns innersta skikt som producerar ledvätska

Ledvätska

En syre- och näringsrik vätska. När leden belastas utsätts brosket för tryck och vatten pressas ut i ledvätskan. Genom vattnets rörelser transporterar syre och näring från ledvätskan till brosket när belastningen upphör och vattnet återvänder in i brosket

Ligament/ledband

Dessa innehåller kollagena trådar och kan vara invävda i ledkapseln, löpa längs med utsidan eller finnas inne i leden (tex. korsband)

Bursor

Bindvävssäckar som är fyllda med en vätska som liknar ledvätska. Dessa minskar friktionen mellan muskler, senor och skelettdelar

Musklers uppbyggnad

• Består av muskelceller/muskelfibrer och bindväv. I muskelns slut vävs bindväven ihop till senor.

• om senorna fäster på bägge sidor om en led skapar det möjlighet till rörelse

  • flera buntar av muskelceller (muskelbuntar) bildar en muskel som i sin tur omges av en bindvävshinna, fascia

Myofibrill

Tunn fiber som finns i muskelceller. Dessa består av mindre enheter som heter sarkomerer

Sarkomer

Består av proteinerna aktin och myosin. Dessa hakar tag i varandra vid muskelkontraktion och förkortar sarkomeren vilket i sin tur förkortar muskeln

Isotonisk muskelkontraktion

Konstant muskelspänning då muskeln förkortas

Isometrisk muskelkontraktion

Muskelspänningen ökar men muskeln förkortas inte

Motorändplatta

Dessa finns på varje muskelcell och är ett område med receptorer för acetylkolin. Det är motorändplattan som nervcellernas terminaler har synaptisk kontakt med

Nervimpuls till muskelkontraktion

• en nervimpuls frisätter acetylkolin från terminalerna vilket binder till receptorerna på motorändplattan

• receptorstyrda natriumkanaler öppnas i cellmembranet → depolarisering → aktionspotential sprids längs med cellmembranet

• aktionspotentialen frisätter kalciumjoner från det sarkoplasmatiska retiklet (ER med med kalciumjoner)

• kalciumjonerna binder till troponin → tropomyosin (aktinmolekylernas skydd) förflyttas från aktinmolekylerna 

• energiladdade utskott på myosinet kan haka fast i aktinet och förkorta hela sarkomeren

• om tillräckligt många sarkomerer förkortas samtidigt kontraheras muskeln

Energiomsättning för muskelarbete

ATP bildas på två sätt:

• muskelcellens fosfatföreing (kreatinfosfat) lämnar ifrån sig energi och fosfat. Då bildas ATP genom energi + P + ADP

  • mitokondriernas produktion

Röda fibrer

• mycket myoglobin

• uthålliga

  • många mitokondrier

Ljust röda fibrer

• en del myoglobin

• ganska uthålliga

  • en del mitokondrier

Vita fibrer

• lite myoglobin

• inte uthålliga

• få mitokondrier