Rörelseapparaten 1

Axialt och appendikulärt

Skelettet delas in i två huvuddelar, vilka?

Upp

Ledbrosk

Epifys

(Tillväxtbrosk)

Metafys (med spongiöst trabekulärt ben)

Diafys (med kompakta/ben cortex)

Metafys (med spongiöst trabekulärt ben)

(Tillväxtbrosk)

Epifys

Ledbrosk

Ner

Ytterst

Periost

Kompakta

Benmärg med kärl och nerver

Innerst

I diafysen så kan man också hitta foramen nutricium där blodkärl kommer in och ut.

Beskriv uppbyggnaden av ett rörben

Skydd, rörelse och Ca/P förråd

Vad har skelettet för funktioner?

Man kan se osteoblaster som bildar ECM och blir till osteocyter när de omgetts av matrixet. Själva matrix består av kollagen 1 för hållfasthet, proteoglykaner för elasticitet, och hydrocyapatit (Ca/P) kristaller för hårdhet.

Man kan också se osteoklaster, stora flerkärniga celler, som bryter ner ben.

För att se om benet är omoget (woven) eller moget (lamellärt) så kollar man på hur bentrabeklarna ser ut. Om de är mer glesa och oorganiserade så är det omoget, om det är tätare och organiserade så är det lamellärt.

Beskriv benvävnadens histologi

Lagen menar att ben remodelleras i form och storlek beroende på mekanisk belastning för att kompensera. Detta sker genom nedbrytning mha osteklaster och sedan uppbyggnad mha osteoblaster.

Redogör för Wolff’s law

Lågt Ca > parathyroidea aktiveras > PTH produceras > osteoklaster aktiveras > benresoprtion > ökat Ca (och P)

Lågt Ca > njurar aktiveras > Vit 3 produceras > mer kalcium tas upp från tarmen > ökat Ca

Högt Ca > C-celler i thyroidea aktiveras > Calcitonin produceras > osteoklaster hämmas > mindre benresorption > lägre Ca (och P)

Redogör för hur calciumbalansen regleras

Kondrocyter ligger i lakuner i ECM. ECM består av kollagen 2 för hållfasthet och proteoglykaner för elasticitet.

Beskriv ledbroskets histologi

Till skillnad från resten av skelettet så har brosket inga kärl. Så vatten och slaggprodukter pressas ut genom lagom belastning som komprimerar brosket. När belastningen tas bort så kan vatten och näringsämnen åka in igen.

Hur får ledbrosket sin näring?

Ossifikation

Benbildning

Endokondral: Indirekt metod för att öka benens längd.

Först finns ett broskskelett att gå efter och det skapas ett primärt ossifikationscenter (benväv) mitt i diafysen. Detta växer sedan vidare och vaskulariseras medan det kommer sekundära ossifikationscentrum i epifyserna.

Till slut så har man bara epifysärt artikulärt tillväxtbrosk kvar längst ut (ledbrosk med tillväxtbrosk under) och tillväxtplattor med tillväxtbrosk mellan epifyserna och metafyserna. Tillväxtbrosket är vaskulariserat och består av flera zoner.

Längst bort från benet så är det en vilozon med kondrocyter. Sedan kommer en proliferationszon där de delar sig. Sedan kommer en hypertrofizon där cellerna sväller. Närmast benet så finns en ossifikationszon där brosket förkalkas. Detta sker genom att osteoblasterna producerar osteoid som förkalkas. Först är det en primär spongiosa med bentrabekler som har brosk i centrum > sekundär spongiosa med broskfria bentrabekler > omoget ben > moget ben.

Intramembranös: Direkt metod för att öka benens bredd eller bilda ben som skallen.

Det finns ingen broskmall utan osteoblasterna bildar själva osteoid som förkalkas till omoget ben > moget ben.

Redogör för de två typerna av ossifikation

Onormal tillväxt och utveckling

Metabola skador

Inflammation

Exostos

Aseptisk bennekros

Hyperostos

Neoplasier

Frakturer

Vilka olika typer av skador kan ske i ben och brosk?

Kondrodysplasi

Dvärgväxt

Osteopetros

Osteokondros

Armbågsledsdysplasi

Feline physeal dysplasia/epifysiolys

Vilka typer av onormal tillväxt/utvecklingssjukdomar finns?

Kondrodysplasi

Felaktig broskbildning

Bulldogkalvar som har aggrekan och kollagenmutationer som ger dem ett bulldog liknande utseende

Spider lamb syndrome där receptorerna för en tillväxtfaktor har en mutation som gör att tillväxtbrosket inte förkalkas.

Ge exempel på kondrodysplasi

Dvärgväxt är en generell felaktig endokondral benbildning.

Kondrodystrofi: Det är en oproportionerlig dvärgväxt där benen blir korta och man ser en prematur degeneration av intevertebral diskerna. Detta ses i raser som tax, och beror på ett atypiskt uttryck av fibroblast growth factor 4.

Primordial dvärgväxt: Proportionerlig dvärgväxt som ses hos vanliga dvärgraser. Detta är en genetisk etiologi.

Hypofysär dvärgväxt: Skada på hypofysen > brist på tillväxthormon (GH, IGF1 och TSH) > hunden blir mindre och behåller även sitt “valpiga” utseende med valppäls etc.

Redogör för olika typer av dvärgväxt

Kan ses på de flesta djurslag.

Genetisk mutationer eller virusinfektioner> osteoklasterna resorberar inte ben > primär spongiosa fyller upp märghålan istället för benmärg > frakturer, och död om det sker intrauterint.

Histologiskt så kan man se mycket osteoklaster, men de kan inte bryta ner benet.

Beskriv patogenes och morfologi för osteopetros

Ses ffa på växande djur som girs, nöt, hund och häst och till mindre utsträckning katt. Men det är en rätt vanlig sjukdom i tillväxtbrosket, antingen i tillväxtplattan eller i det epifysära artikulära tillväxtbrosket. Det ger en fokal felaktig endokondral benbildning.

Det sker när följande faktorer går ihop: Genetik, predilektionsställe, stora djur, snabbväxande djur, tjockt tillväxtbrosk, rätt tidpunkt (när tillväxtbrosket försörjs av kärl i broskkanaler, vilket upphör vid olika ålder för olika leder och djurslag).

Om det är i epifysära tillväxtbrosket så sker följande:

Osteokondrosis latens (kärlnekros > hypoxi > brosknekros i tillväxtbrosket) > Stör benbildningen

> Osteokondrosis manifesta (broskretention, dvs en liten bit brosk som inte förbenas, ses som tjockare broskdel och kan ha blödningar) > Svagare område pga nekros > Belastning kan ge mikrofrakturer eller >

Osteokondrosis dissekans (en flärp som hänger eller lossnar) > ledytan påverkas + ledinflammation/osteoartrit > smärta. Kan i värsta fall leda till död pga inflammationen.

Ibland så växer det benväv runt en manifesta så att det blir som en inkapslad cyst-liknande förändring snarare än dissekans. Det kan också vara så att OCL och OCM aldrig belastas tillräckligt för att bli OCD.

Detta sker ofta bilateralt vilket gör det svårt att se en hälta. Det också vara så att det inte blir något problem eller någon smärta om dissekansen ligger kvar som ett lock och förbenas.

Om det sker i tillväxtplattan, dvs physeal osteokondrosis, så sker följande:

Osteokondrosis latens (kärlnekros i brosket eller underliggande ben > hypoxi) > Stör benbildningen

> Osteokondrosis manifesta/broskretention eller fysit/inflammation eller epifysiolys (metafysen och epifysen separeras).

Fysiten kan läka av eller ge störd längd tillväxt.

Beskriv patogenes och morfologi för osteokondros

Hund: Caput humeri

Häst: Plantart/palmart och dorsalt på falangbenet. Till exempel POF, UPF och DF.

Gris: Knäleden.

Ge exempel på predilektionsställen för osteokondros på olika djur

Vanligast är osteokondros och att det är en manifesta. Men det kan också ske vid bennekros pga trauma, osteoartrit eller idiopatiskt.

Vilka anledningar kan en subkondral radiologisk cystliknande förändring ha?

Ses både unilateralt och bilateralt på ffa större hundar så de röntgas för att kolla om de har det. Det sker pga inkongruitet i leden, dvs om alla tre benen inte passar ihop som de ska. Vilket leder till ett högre tyck på skelettet > subtroklear benskleros (dvs tätare med ben).

Det finns flera olika typer av armbågsdysplasi som kan ske enskilt eller tillsammans.

Osteokondros i mediala humerus: Se osteokondros

Fragmenterad processus coronoideus (FPC): Störd distal tillväxtplatta i radius > kortare radius > distala humerus trycker på processus coronoideus > processus frakturerar och kan lossna.

Ununited processus anconeus (UPA): Störd distal tillväxtplatta i ulna > kortare ulna > distala humerus trycker på processus anconeus > processus frakturerar och kan lossna.

Beskriv patogenes och morfologi för armbågsleds-dysplasi

Kondrodysplasi av tillväxtplattan > Den ser oorganiserad ut och kan ha nekros > Epifysiolys, dvs att epifysen och metafysen separeras från varandra vid tillväxtplattan. Detta kallas också en Salter Harris typ 1 fraktur.

Skadan drabbar ofta överviktiga unga hankatter och är ofta bilaterala i caput femoris.

Man kan behöva utföra en caput femoris resektion, dvs ta bort delen, för att göra tester på det för diagnos. Då skapas en pseudoled av bindväv istället.

Beskriv patgenes och morfologi för feline physeal dysplasia

1: Separerad tillväxtplatta som vid epifysiolys

2: Fraktur i benet över tillväxtplattan (metafysen)

3: Fraktur i benet under tillväxtplattan (epifysen)

4: Fraktur genom tillväxtplattan (både metafys och epifys)

5: Tillväxtplattan försvinner

Redogör för Salter-Harris frakturerna

Hyperostos: Ökad benmängd

Osteoporos och osteopeni: Minskad benmängd

Formförändring: Pga tryck

Förändring i dominerande typ: Omoget vs moget ben

Brosk/benbildning: Sker mha fibroblaster vid skada i periostiet (innerverande benhinnan)

Patologisk benväv pga saker som inflammation, nekros, osteoporos, osteodystrofia fibrosa eller neoplasier blir också skörare. Detta kan leda till patologiska frakturer som har svårare att läka pga att benet redan är sjukt.

Hur reagerar benvävnad på skador?

Osteoporos och osteopeni

Rakitis

Osteomalaci

Osteodystrofia fibrosa

Vilka metabola skador kan hittas i ben?

Osteoporos ger kliniska symptom som patologiska frakturer

Osteopeni ger inga kliniska symptom

Men båda betyder mindre benmängd

Vad skiljer osteoporos och osteopeni

Svält, kopparbrist, inaktivitet och ålder är troliga etiologier.

Detta ger en tunn kompakta med tunnare och glesare trabekler > patologiska frakturer > smärta och kliniska symptom som hälta

Beskriv patogenes och morfologi för osteoporos

Etiologi: Fosfatbrist hos kalvar eller Vit-D brist hos lamm och kultingar.

Bristen > försämrad förkalkning i tillväxtbrosk > ingen bra broskmall > hämmad ossifikation > tjocka oregelbundna tillväxtplattor > patologiska typ 1 frakturer/epifysiolys.

Beskriv patogenes och morfologi för rakitis

Etiologi: Fosfatbrist hos nöt, Vit-D brist hos får och gris. Detta liknar rakitis men drabbar vuxna djur.

Brist > hämmar förkalkning > har oförkalkat osteoid runt trabeklerna > patologiska frakturer (ffa i kotkroppar och revben)

Beskriv patogenes och morfologi för osteomalaci

Kroniska njurskador på katt och hund > Fosfat kan inte filtreras ut + D-vitamin aktiveras inte (pga inget kalcitriol) > Ca kan inte resorberas eller absorberas > För lite Ca och för mycket P > Sekundär hyperparathyroidism > Utsöndrar mer PTH > Osteoklaster aktiveras > Mer benresorption > Mindre benväv > Intertrabekulär fibros som ersätter den skadade benväven > Mjukt ben

Hos katter kan detta också ske om de får för mycket fosfat i fodret. Så därför räknas detta som en metabolisk/nutritionell skada

Beskriv patogenes och morfologi för osteodystrofia fibrosa

Osteit: Bara inflammation i själva benvävnaden. Detta är ovanligt.

Osteomyelit: Inflammation i ben och benmärg. Den vanligaste.

Periostit: Inflammation i periost.

Diskospondylit: Inflammation i kotkropp och intilliggande intervertebraldisk

Och specifika idiopatiska som

Metafysär osteopati och panostit

Vilka typer av inflammationer kan ses i benväv?

Den vanligaste etiologin är bakterier. Men det kan också vara svamp, virus eller aseptiskt.

Agens infektionsväg är vanligen hematogen (från sår eller eptikemi) pga alla kärlen i benvävnaden, men det kan också ske med direkt övergrepp från t.ex. frakturer, artrit och sår som bett.

Agens kommer då till benet och vissa har receptorer för benproteiner som sialproteiner eller kollagen. Detta gör att de kan fästa fast sig i benet och börja kolonisera.

Koloniseringen sker ofta i metafysen för att den har fenestrerade kapillärer som ligger i öglor. Detta gör att agens lätt kan ta sig från blodet till benet och lätt kan stanna, eftersom att öglorna är utan anastomos så att cirkulationen är långsam. Dessutom är fagocytosen ineffektiv. Detta tillsammans ger agens tid och lugn att kolonisera.

Efter kolonisering > flera foci med nekros av ben (ses som lakuner utan osteocyter) + nekros av benmärg + nekros av fettceller > inflammation med immunceller (neutrofiler om det är bakterier) + osteoklaster som vill rensa upp nekrosen.

Inflammationen kan sedan spridas till blodet, leder eller ryggmärgi närheten > sepsis, infektiös artrit och kompression eller inflammation av ryggmärg.

Nekrosen > Patologiska frakturer.

Om det är en mer kronisk bakterieinfektion så kan det bildas sequester. Dvs benabscesser. De är som vanliga abscesser med nekros i centrum (i detta fall bennekros) och inflammatoriska celler runt omkring. Men istället för bindväv längst ut så är det ben. Detta sker ffa i metafysen pga den sämre cirkulationen och kan leda til benförlust.

Beskriv patogenes och morfologi för osteomyelit

Drabbar ffa nöt via direkt övergrepp av bakterien Actinomyces bovis från munhålan. Detta kan ske genom främmande kropp eller periodontit (inflammation runt tänderna).

Detta ger en progressiv kronisk osteomyelit i mandibula > nekros och celldebris > pyogranulom som ses som granulom och neutrofiler histologiskt > ökad bennedbrytning vid granulomen och ökad benbildning runt granulomen > vaxkakemönster

Man kan också se periosteal benproliferation runt benväven och endostal benproliferation inne i benet, innanför trabeklerna. Samt AG/AK komplex, fibrin och bakteriekolonier med klubbformation.

Ett symptom är att djuret tappar tänder.

Beskriv patogenes och morfologi för mandibuöär osteomyelit

Idiopatisk inflammation i metafyserna, ofta bilateral i frambenen på unga hundar av stora raser. Kan vara autoimmun, infektiös eller genetisk.

Inflammation > akut bennekros (eosinofilt) + neutrofiler (basofilt) > lytiska områden med rörig skadad spongiosa > kronisk inflammation > fibros + intramembranös benbildning + periostal benproliferation/pålagringar > sklerotiska områden > feber, smärta och vandrande hälta

Men detta läker ofta av inom veckor/månader och lämnar små ärr

Beskriv patogenesen och morfologin för metafysär osteopati

Idiopatisk inflammation i diafyserna på unga hundar av stora raser. Det är också vanligare hos hanhundarna.

Aktivitet av fibroblaster och osteoblaster i endostiet > Fibros + benbildning (liknande osteopetros då märghålan fylls av bentrabekler) > sklerotiska områden i diafys > smärta och vandrande hälta

Men detta läker ofta av vid 2 års ålder när osteoklasterna tar bort det som byggts upp

Beskriv patogenesen och morfologin för panostit

Exostos eller överben betyder att det finns extra ben.

Trauma mot periost > aseptisk periostit (blödning och inflammation) > aktiverar periostiets celler > periostal benbildning > exostoser > osteoklaster kommer och bryter ner överben

Beskriv patogenes och morfologi för exostos

Kallas också Legg-Perthes och drabbar främst caput femoris på unga hundar av små raser. Men det upptäcks ofta inte förrän de blivit vuxna då man kräver lite av dem.

Kärlskada + genetik + fördröjd inkorporering av blodkärl under tillväxten > försämrad blodtillförsel > kanske aktiveras/utlöses av trauma > ischemisk nekros > lytiska områden i caput femoris > faller lätt ihop > sekundär osteoartrit i höftleden > hälta om det är unilateralt eller mindre rörelse om det är bilateralt

Kan behandlas genom att ta bort caput > pseudoled av bindväv bildas

Beskriv patologi och morfologi för aseptisk bennekros

Kraniomandibulär osteopati

Hypertrofisk pulmonär osteopati

Vilka typer av hyperostos är viktiga?

Genetisk osteopati som ffa ses hos unga terrierraser.

Symmetrisk hyperostos av omoget ben i mandibula, temporal, occipital och bulla tympani > inflammation > smärta + feber + svårt att äta

Osteoklaster kommer och bryter ner pålagringarna > de byggs upp igen > det går i vågor > kronisk variant > hyperostos med blandning av moget och omoget ben

Beskriv patogenes och morfologi för kraniomandibulär osteopati

Kallas också paraneoplastiskt syndrom och ses tillsammans med tumörer eller granulom i thorax. Så om det problemet löses så försvinner pålagringarna.

Granulom/tumör > hyperemi i periost > proliferation av kärlrik bindväv > osteoblaster aktiveras och producerar osteoid > sekundära periostala benpålagringar > svullnad + smärta > hälta + mindre rörelse

Beskriv patogenes och morfologi för hypertrofisk pulmonär osteopati

Maligna: Chondrosarkom, fibrosarkom, hemangiosarkom, osteosarkom (den vanligaste hos hund och katt), synovialt sarkom och histiocytärt sarkom.

Benigna: Ovanliga. Osteom, kondrom, osteokondrom, fibrom.

Vilka primära neoplasier finns i ben och leder?

Ses ffa i metafyser på medelålders hundar av stora raser. Till skillnad från ledtumörer så går de inte över leder utan håller sig till benet.

Det finns olika histologiska typer men det utgår främst från osteoblaster som prolifererar > omoget ben men med flera osteocyter i varje lakun och andra malignitetstecken (pleomorfism och mitoser) > svullnad + smärta + hälta + risk för fraktur

De kan metastasera hematogent till lunga (vanligast) eller andra organ. De kan också trycka på CNS som de sitter illa till.

Beskriv patogenes och morfologi för osteosarkom

Utgår från fibroblastliknande celler i synovialmembranet (synovialcell B) och drabbar främst stora raser. Till skillnad från osteosarkom så kan dessa göra direkt övergrepp över leden och infiltrera benvävnaden på andra sidan. Det kan också spridas hematogent och lymfogent.

Beskriv patogenes och morfologi för synovialt sarkom

Utgår från makrofagliknande celler i synovialmembranet (synovialcell A) och drabbar främst stora raser. Precis som synoviala sarkom så kan dessa göra direkt övergrepp över leden och infiltrera benvävnaden på andra sidan. Det kan också spridas hematogent och lymfogent.

De är kanske ännu mer snabbväxande än synoviala sarkom.

Histologiskt så ser man många stora pleomorfa kärnor (anisokaryos) som ligger oorganiserat. De är dåligt differentierade så det kan vara svårt att se vad de utgått från.

Beskriv patogenes och morfologi för histiocytärt sarkom

Akutfas: Direkt tills några timmar efter frakturen så skapas ett hematom runt frakturen. Det sker också bennekros av den skadade vävnaden.

Inflammationsfasen: Sker under första veckan efter frakturen. Det sker neovaskularisering och hematomet organiseras så att läkvävnad kan komma in. De mesenkymala stamcellerna i periost och endost (som kan bli fibroblaster, ben och brosk) aktiveras til fibroblaster.

Reparationsfas: Sker under veckor efter. Osteoklaster plockar bort bennekrosen som bildades under akutfasen, detta gör att både intramembranös och endokondral benbildning kan börja. Det börjar med omoget ben i denna fasen.

Efter ca 4 veckor så bildas en primär kallus och benet börjar räknas som stabilt.

Remodelleringsfas: Sker under månader till år efter. Under denna fasen omvandlas det omogna benet till moget. Man kan fortfarande se en liten förtjockning av benet på röntgen, men det blir mindre med tiden.

Sedan beror det slutgiltiga resultatet på kärlförsörjningen, lokalisationen av frakturen (t.ex. intra-artikulära är svåra), stabiliteten under läkningen, om benvävnaden var frisk och ålder på djuret.

Redogör för frakturläkning